Gott slut! #bloggswe

Nå, nu är jag ju lite beroende av att skriva av mig, så jag sätter mig här en liten stund, medan kalkonfyllningen svalnar. Jag var uppe och hämtade GP och kaffe, men ingen annan än katterna ville vakna. Mannen somnade ifrån kaffet och sonen försökte jag inte ens väcka förrän frukosten stod på bordet. Vilket var ganska sent på dagen, även för att vara hos oss.

Nu har mannen åkt till affären för visst är det alltid något man glömt fylla på? Dessutom blev det ingen champagne köpt igår, för jag såg att "vårt" Bolag har öppet ända till 15, som en vanlig lördag. Gissar att det trots allt var mer folk där igår eftermiddag än idag.

Förberedelserna inför vår nyårsmiddag är alltså igång. Det blir bara mannen, sonen och jag så det blir kanske lite över av vår fyrakilos kalkon. Mindre gick inte att hitta i vår Ica-butik, fast å andra sidan, rester är ju himla gott att ha! Det blev inte mycket kvar av lasagnen igår, men det hade jag inte väntat mig heller. Han är som sagt rätt matfrisk min son...

Jag önskar alla nära och kära, gamla och nya vänner, medbloggare och läsare; både gamla trogna och nytillkomna, ett riktigt Gott Nytt År och ett lugnt, mysigt, roligt och värdigt slut på detta år.

Ett gott nytt matår förutsätter jag att det blir och jag hoppas på många nya smaksensationer och äventyr i köksregionen för oss alla!

Hjärtligt tack för året som gått! #bloggswe

Årets näst sista dag. Vad har hänt under året? Massor och ingentingen.
Jag har bråkat med fackförbundet, vars chefsförhandlare blev mäkta upprörd över förfarandet vid min uppsägning och skulle sätta åt arbetsgivaren. Jag väntar ännu på en uppgörelse...

Har sökt massor av jobb, vilket resulterat i ett semestervikariat och en blygsam tim-anställning; har blivit inskriven i Jobb- och utvecklingsgarantin eftersom mina 300 dagar med a-kassa är slut.

Jag har blivit tvåfaldig mormor, det är fantastiskt! Wille och Jonna är de finaste och duktigaste barnbarnen i världen. Så säger alla mor- och farföräldrar, men i mitt fall är det sant ;)
Mannen har blivit Boffa och det är förstås en förkortning av Bonusmorfar, om du inte räknat ut det redan. Han ska lära dem allt han kan om amerikanska bilar, gitarrer och akvariefiskar, bland annat.

Mannen och jag byggde en drömaltan, visserligen med mycket hjälp av Mäster Olsson och hans son, men i alla fall. På den blev vi man och fru "på riktigt", i närvaro av många nära och kära. Det är en dag jag sent eller aldrig ska glömma; den blev precis så härlig som vi önskade, även om några viktiga personer saknades oss. Tack alla, som lät sig överraskas!

Och tack till Elinor, Tommy och Stephen som hjälpte till med att hålla överraskningen hemlig och styrde upp både själva ceremonin och underhållningen hela kvällen! Utan er hade det inte blivit så bra som det blev. Oj, höll på att glömma ringbäraren Bob! Tack för den överraskningen, du är bäst!

Som om det inte vore nog med mitt bråk med fack och arbetsgivare, så har mannens arbetsgivare burit sig så dumt och osmidigt åt att han, om inte frontalkraschat mot "väggen", åtminstone har sladdat in i den med hyggligt fungerande krockkuddar.

En längre tids ignorans för hur medarbetarna mår, brist på lyhördhet inför marknaden, trots medarbetarnas påpekande om att kunderna är missnöjda; spetskompetensen och yrkesstoltheten hos medarbetarna, på vilka företaget än så länge överlevt tas inte till vara, är några av anledningarna till att mannen och fler med honom mår dåligt och ger upp.

En personalansvarig utan kunskap, utbildning eller empati; en säljchef som tydligen tar på sig mer och mer arbetsuppgifter själv (fast inte där han borde verka) för att rädda sitt eget skinn, samt en ny VD som inte sätter sig in i hur verkligheten ser ut och är osynlig överhuvudtaget, att uppköparen av företaget inte förstår skillnaden på nybils- och reservdelsförsäljning, är ytterligare anledningar.

Nu räcker det med elände, tycker jag. Låt oss hoppas att 2015 bjuder på en förändring av läget och blir början på en lång svit av goda år. Jag vägrar att tro något annat, i alla fall!

Idag kommer som sagt min son P. Jag har förberett lasagnen han önskat till middag och vi ska "bara" ut och skaffa champagne, innan vi hämtar honom på Nisse-terminalen ikväll.
I morgon ska det stånkas kalkon och allt som hör till. Kanske gör jag fyllningen redan idag om jag tycker väntan blir för lång. Annars finns det ju korsord...

Min kalkon har alltid fyllts med svamp, bröd, lök, bacon och persilja. Same procedure every year, James! Det ska bli gott i år igen, fast till skillnad från detta recept kommer jag använda egenfångad svamp och kanske använda finhackat kalkonpålägg också. Variation är bra, men varför frångå ett vinnande koncept helt och hållet?

Förrätten blir en lax- och räkcocktail med lite asiatiskt touch, tänkte jag. En lätt och fräsch början på nyårssupén, är aldrig fel. Sonen är ju glad i all mat och det kommer att ätas både länge och väl.
Glass med frukt och bär till efterrätt, om vi orkar...

Om det råkar bli så att jag inte skriver i morgon, så vill jag redan nu önska dig ett riktigt Gott Nytt År! Det kan ju hända att du inte har tid att läsa också...

Ta hand om dig och dina nära och kära; var rädd om hundar och katter, skjut med andra ord upp smällare och raketer med omdöme och hänsyn till dem. Helst inte alls, med tanke på miljön också.

Lysande, sic Ann! #bloggswe

Åh, vilken städlust jag har idag! Inte... Men det är dags att bädda rent i sängen, dammsuga och tvätta golv. Det gäller att ligga i för att föregå med gott exempel inför sonens ankomst i morgon, även om det kostar på. It's a dirty job, but someone's gotta do it...

Inga verkar ha gått på semester, så allt hushållsarbete åligger oss själva. Det tycker jag är lite fräckt, men å andra sidan har Inga aldrig nånsin satt sin fot i detta huset. Kanske beror det på ett simpelt missförstånd eller så är Inga bara lat. Man tycker ju att hon kunde ha skickat sin ställföreträdare Rut, åtminstone.

Mannen och jag kan inte komma på vad vi ska äta till middag idag. Det står fortfarande en rätt välfylld påse med grönkål i förrådet. Ska skicka ut mannen så han får inspektera hur väl den har tålt köldknäppen. Har den klarat sig kan jag mycket väl tänka mig en soppa. Med ägghalvor till, förstås.
Eller parmesanchips. Eller Gränna-knäcke med ost. Alla dessa val.

I morgon blir det lasagne, för det har P önskat sig. Himla bra av honom, det var länge sen och passar alldeles utmärkt, för då kan jag göra den antingen idag eller tidigt i morgon. Vi ska nämligen åka till IKEA så att sonen kan välja ut ett badrumsskåp. Han behöver förvaring i sitt badrum, men det har inte blivit av än, av olika anledningar. Det är ju det där med val och kval.

Vi behöver åka och handla mat och lampor. Halogenlampor ska väl hålla en stund, men vi verkar ha haft otur med dem vi haft, då det har varit en strykande åtgång på dem? Särskilt vissa. De som satt i när vi köpte armaturerna verkar ha varit en ovanligt billig sort, för nu håller de vi själva införskaffat något längre i alla fall. Åkallar Lucifers gunst i kommande inköp.

Bäst att jag sätter fart och får något gjort då. Latmasken ligger och lurar, beredd att förlama mig fullständigt. Tvättmaskinen tystnade så jag börjar väl i det hörnet då, tar fram snabeldraken och Mayzan kommer att försvinna som en röd blixt ner till nedervåningen; sen får vi se hur gärna hon vill ut i snön...

Pax et lux vobiscum!

Blodvite. #bloggswe

Då var det söndag! En väldigt trevlig sådan, eftersom vi fick besök av faster och hela hennes gäng. Jag har verkligen så smarta och roliga kusiner och då räknar jag de "ingifta" ungdomarna också. Synd att vi ses så sällan bara. Jag är lite avundsjuk på dem, för igår var de på Operan och såg "Kristina" med faster och farbror (blir det väl?) i ensemblen.

Fast vi roade oss ju kungligt hos våra vänner igår och det är inte fy skam det heller. Vi fick så mycket god mat och dryck, och dessutom blev vi hämtade på Mölndals bro. Tack så mycket!
Pussel heter deras nya katt och hon är så fin. Det är klös i den katten märkte jag när jag kliade henne "för mycket". Visst är det märkligt att en del katter reagerar med att bli våldsamma i det läget?

Jag är lite "trött" idag, det får jag erkänna, så det blir enklast möjliga mat när mannen kommer hem efter "grabbträffen" med C, D och L, tror jag det var. Det ska väsnas i replokalen en stund och förhoppningsvis muntra upp C på det viset. Han tog med den nya basen på uppmaning av D. Det kanske blir en privatlektion? Hur som helst hoppas jag de har kul!

Maten ja, dagens rätt blir lutfisk. Istället för ärtor tror jag att vi ska ha brysselkål till den idag. Som vanligt, hos oss, blir det vit sås med senap och kryddpeppar iblandat efter eget tycke och smak på tallriken. Nu blev jag ju hungrig, äter upp mammas sylta så länge...

Det har börjat snöa igen, ungarna tjuter av glädje ute i pulkabacken. -3 grader säger termometern och det är vindstilla; vilket betyder att det är ganska behagligt vinterväder, även om jag tänker hålla mig inomhus hela dagen. Jag ska läsa GP som kom väldigt sent idag. Jag var ute kl 9, men då var det tomt i brevlådan. Dåligt tycker jag. Fick ta till "Två Dagar", som annars sparas till måndagar.

Nu ska jag se vad det står om icke-valet och huruvida Alliansen ska upphöra eller ej, i tidningen. Tända lite ljus och njuta av stillheten i största allmänhet. Det är inte dumt med lite mandlar och apelsin att mumsa på under tiden. Egentligen är jag godissugen, men låtsas inte om det...

Ha en fortsatt fin dag och förutom reflexer kan det vara bra med broddar om du går ut!

Kalaslördag! #bloggswe

Idag är det en "vanlig" dag. Det är lördag och vilodag idag också. Ledig från köket är jag med, för vi är bjudna på middag hos de goda vännerna L och G, tillsammans med Kluran. Så jag tar tillbaka påståendet att det är en vanlig dag. Det är en ovanligt bra dag, menar jag ju!

Vi har ätit en stadig frukost, i alla fall jag, med grisfötter, pressylta och skinka, för min del. Mannen var lite mer modest. Även om det är svårt att tro, så går jag inte upp i vikt på jul. Fast, det är inte så mycket fett i vår julmat. Potatis och bröd känns onödigt, när det är så gott om sovel, eller hur?
Jansson är ju ganska fet, men det äter jag bara en gång, på julafton. Resten tar familjen hem till sig.

Sylta och skinka är rent kött, om man inte sparar och äter hela fettsvålen på skinkan förstås, vilket jag inte gör. Nog för att jag har kallats slasktratt, men där går gränsen. Med åren har jag tappat förmågan att äta lika mycket som förr och det är väl tur det. Jag tar lite av allt, sen tar jag lite till av det som är allra godast, sen får det faktiskt räcka. Prinskorven ratar jag, det finns mycket godare korrrv.

Några köttbullar åt jag faktiskt i år, bara för att det var de minsta jag nånsin har sett. Rödkål är gott och nyttigt, precis som systers färska kålsallad. Mums med knaprig och frisk sallad mellan andra mjällare tuggor. Ojoj, vad det är gott med mat! Undrar vad vi får ikväll?

Mannen och jag ska ut och hämta lite förnödenheter. Passar på att åka till ÅV, innan mörkret faller och containrarna är fulla. Sen får vi väl göra och presentabla för middagen, vilket innebär att jag måste måla naglarna igen. Eller åtminstone ta bort det gamla nagellacket. Det är så himla fult med halvt avskavt rött lack. Manen ska få sig en duvning också. Håret alltså, inte mannen...

I morgon får vi besök av kära faster, hennes man och barnen. Fattar du hur mallig jag var över att ha en faster som bara är tre år äldre än jag själv, när jag var liten? Tycker fortfarande att det är lite coolt, faktiskt. Hennes barn, mina kusiner, är yngre än mina barn. Det känns lite konstigt, men så hade jag uppenbarligen väldigt bråttom eller hur man nu ska se det.

Äldste sonen är ett p-pillerbarn, vilket han tycker är tufft. Att finnas till mot alla odds, liksom. Sen kom de andra av bara farten. Eller, som en gammal arbetskamrat sa: "Det räcker att han skakar på kalsongerna ju". Nåja...

Dags att få nåt annat gjort! Ha en fin lördag och var rädd om dig!

Jule-lamm. #bloggswe

Annandagen är också en favoritdag. Det råder fortfarande julstämning, åtminstone om man håller sig hemma. Därför skickade jag mannen till affären för de inköp som krävdes. Själv har jag repat grönkål och kokar långkål nu. Jag fattar inte varför det heter "långkål", men det vet säkert svärmor.
Den tar lång tid att repa, kanske? Kokar länge gör den med...

Vi ska äta den till lammsida och kokt potatis. Lammsidan går långsamt klar i ugnen. Salt, stark paprika, svartpeppar och chiliflakes är enda kryddorna. Tänkte dra på lite akacia-honung på slutet, för att bryta av mot långkålens angenäma beska. Förrätt blir sill och ägghalvor.Till efterrätt har vi kvar pepparkakscheesecaken. Det blir lagom.

Nu ska jag återvända till köket och färdigställa allt, sen ska vi bara ha trevligt resten av dagen också!

Hoppas du har det bra och njuter i fulla drag av ledighet, mat och härligt sällskap!

Fridfull njutning. #bloggswe #citronsill

Juldagen är en av mina favoritdagar. Det är den dagen som innebär julefrid, på sanning. Man har klarat av julaftonen, med besök antingen hos någon, eller av någon. Nu är det lugn och ro som råder.
Eventuellt kan man gå en promenad eller hämta mera mat i affären när smöret, äggen och grädden tagit slut, på nåt mystiskt vis. Man kan kombinera dessa aktiviteter också.

För övrigt bör man ägna sig åt sina julklappar, vilka det nu är. Läsa boken, titta på filmen, äta chokladen man fick igår och bara vara. Företrädesvis i favorithörnet i soffan eller i fåtöljen. Om det nu råkar vara så att du fick en ny pyjamas eller morgonrock i julklapp, bärs den med fördel hela dagen. Rekommenderar dock klädbyte vid utomhusaktiviteter. Folk blir så oroliga, annars.

Egentligen vill jag ha julbord i minst tre dagar, men eftersom inte alla andra vill det, hur märkligt det än är, får man kompromissa sig fram till en acceptabel lösning. Därför blir det gravad lax och potatisstuvning idag. Står i valet och kvalet om huruvida jag ska göra en sås till laxen. Mannen är inte lika förtjust i det som jag. Åkte ifrån en burk Hovmästarsås i Bovall, men det är ingen ko på isen...

Med ett par minuters marginal lyckades jag klara utmaningen #blogg24. Alltså att skriva ett inlägg om dagen från 1-24 december. Liksom första utmaningen #blogg100, tycker jag inte att den var särskilt svår eller betungande, då jag skriver dagligen ändå. Har haft någon, eller några dagars uppehåll då och då, beroende på semester och helger när vi rest bort.

Lite abstinens har förekommit i de fallen, det får jag erkänna. Dock inte tillräckligt för att installera appen i mobilen. Det blir så pilligt att skriva längre texter på den och det är svårt att redigera. Jag är inte ens säker på om inläggen hamnar på de ställen jag vill och är lättast för mina trogna läsare att följa mig. Har inte så många följare, men de jag har är jag rädd om.

Min Citron- och chilisill har gjort succé på flera julbord än dem jag jag varit med på. Det var en rolig och oväntad överraskning! Jag har ju som sagt inte varit särskilt aktiv i den julgrenen under många år. Jag tror i och för sig inte att det har så himla stor betydelse. Huvudsaken är att man gillar att läsa recept, har lite koll på proportionerna och sen experimenterar med de goda smakerna.

Varsågod, lite inspiration till en ny variant, kanske? Snart är det ju påsk och då ska sillen fram igen, eller?

I en 1-2-3-lag la jag ner följande:

2 frp 5 min-sill

½-1 skivad chili, beroende på styrkan, min var stark!

1 tsk korianderfrön, drygt

4 lagerblad

8 kryddpepparkorn

1 skivad rödlök, stor

Strimlad purjo, några cm.

1 nypa torkat citrongräs

1 skivad citron och cest från en annan.

Lite färsk koriander för färgens skull och för att slippa slänga den.

1-2-3-lagen är ½ dl 24% ättika, 1 dl socker och 1½ dl vatten

Ha en underbar juldag och njut av både mat, sällskap och gåvorna du fått!

Puh, jag hann! #blogg24 bloggswe

Hoppas alla har haft en lika bra julafton som jag!
Vi började med en kopp kaffe och en skinkmacka i sängen och sen packade vi ihop oss igen, för att åka hem till päronen. Syster Å plockade upp sonen och syster M lite senare, eftersom M jobbade till klockan 14 idag. Väl hemma kom ett nödrop från M:s söner och en svärdotter.

Felläsning eller något annat missförstånd innebar att de fastnat i Uddevalla och inte kunde komma på utsatt tid. Som den goda moster jag är, det är ju ändå jul liksom, for jag som ett skott och hämtade upp dem på Torp och ett gossebarn i Dingle. Alla missade/avstod Kalle Anka. Kvack?!

Min lilla pärla betedde sig konstig på vägen hem, så jag satt på helspänn och undrade om vi skulle klara färden ända till Mölndal och om jag skulle hinna skicka in detta inlägget, innan dagen var slut. Med 16 minuter till godo låste vi upp dörren och nu skriver jag så fort jag kan.

I morgon ska jag sova länge och bara vara. Se på TV och njuta av julmaten igen. På annandagen kommer kära svärmor och det ska bli trevligt!

God fortsättning till er alla och frid därtill!

God Jul! #blogg24 #bloggswe

Har ätit frukost med skinka på vört och druckit kaffe i sängen, för att tid spara.
Mannen duschar, jag packar mat och klappar, nu ska vi  norrut fara.

Träffa barnbarn och dotter idag, i morgon resten av klanen.
Hos mor och far står maten och granen.
Åker hem på kvällen, det är i alla fall planen.

Först till Af för att slippa bli utan kosingar.
Därefter Mormors och Boffas gosingar.

Har inte tid för mera rim,
även om jag verkar ha kommit in i ett stim.

Kanske syster gör sällskap i bilen,
annars kör hon den gamla stilen.

Åker bussen från Tureborg,
och landar på Hunnebos torg.

Jobbar och stretar,
medan vi andra i naveln oss petar...

Det luktar illa. #blogg24 #bloggswe #Sveriges Farmaceuter

Idag fick vi inte dra oss så länge. Mannens bil har fått punka och han fick komma in på Verkstan för att få det åtgärdat. Däcket var helt platt när vi skulle åka och handla igår, så det är tur att vi har en bil till. Vi hämtade domkraften i garaget, när vi ändå var på utflykt, den är liksom bättre än den som finns i bilen. Han åkte för nån timme sen och jag hoppas däcket inte är helt förstört.

Jag har försökt få info från Af också, eftersom min handläggare studsade tillbaka mailet jag skickade henne, angående nästa fas i arbetslöshetens tecken. Enligt den mycket trevliga Lina på kundtjänst, ska min handläggaren vara på plats i morgon, men enligt autosvaret på mailet inte förrän den 30:e. Räknas röda dagar som stämpeldagar? Magen knyter sig...

Märkligt att vi betraktas som kunder när man ringer till Af, men som kunder får vi inte mycket hjälp, till skillnad från de flesta andra organisationer som har åtminstone lite service. Inte hjälp att hitta jobb, det ska vi sköta själva, praktikplatser ska man hitta själv, alla datum och handlingsplaner ska man passa. Inte en chans att man får en påminnelse, det tycker jag är beklämmande.

Jansson står i ugnen och nu börjar det dofta riktigt gott! Kan ju inte med bästa vilja i världen påstå att det är särskilt mysigt att rensa ansjovis och fingrarna luktar pyton efteråt. Om man inte tar till kaffesumps-tricket! Tvätta händerna med sumpen, så försvinner både ansjovis- och löklukten. Det fick jag lära mig när jag jobbade extra på Abba för länge sedan.

Var i stort behov av ett körkort för att kunna ta mig till dagmamma och jobb, när mammaledigheten för första barnet var över. Att det blev till ännu ett barn under tiden minskade ju inte på något sätt angelägenheten. Så jag liftade med en bekant för att jobba 17-21 måndag-torsdag i tio veckor mellan jul och påsk, om jag inte missminner mig.

Sen fick jag jobb på Storköksavdelningen, där mamma och dåvarande svägerska redan jobbade. Fast där kunde man använda handskar. Det går utmärkt att flå ättikssill och saltsill med handskar på, men försök inte ens med ansjovis, det blir mos. Man kunde ha tyghandskar, men det uppmuntrades inte kan man väl säga.

Apropå dålig lukt, så har fackpampen på Sveriges Farmaceuter inte bemödat sig att svara än, vilket jag tycker är riktigt ruttet! 6/11 skrev han att han skulle höra av sig "inom kort med ordentligt svar". Förbundet finns till för sina medlemmar, precis som F-kassan finns för de sjuka och Af för de arbetslösa. Hoppsan...

Jag ska genast ta F-kassan i försvar, för de har hittills aldrig gjort mig besviken och då har jag haft en hel del med dem att göra. De vill verkligen hjälpa till och underlätta för oss, det är min erfarenhet i alla fall. Att facket har blivit en tandlös tiger som sitter i knät på motparten är sorgligt, men det borde inte hindra från att kommunicera med sina medlemmar, hur dåligt det än gått i förhandlingen, eller?!

Vi har inte riktigt bestämt oss för middagsmat idag, det kan bli en liten jultallrik kanske eller så blir det nåt helt annat. Först ska vi handla julklappar. En julklapp till W kom på avvägar i posten, men en ny är på väg idag. Hoppas jag! Till J blir det inga problem alls, tror jag. Jag vet vad mamman vill...
Till oss själva köpte vi en ny stekpanna igår och ska eventuellt titta på en kniv idag.

Ha en fin måndag och stressa inte upp dig om du måste ut och handla, då glömmer du bara hälften, Så ta det lugnt och jobba metodiskt, det sparar tid i slutänden.

Peace! #blogg24 #bloggswe

Nu börjar julstämningen infinna sig, så sakteliga. Två påsar grönkål är införskaffade, skinkan är bärgad, laxen gravad och knäcken sköter sig själv i micron. Min Jullista på Youtube hjälper till att få rätt känsla, precis som julsakerna vi tog fram igår kväll. Glitter hänger i dörröppningarna och i trappen och julstakarna har fått nya ljus. Det står tomtar och snögubbar lite här och var.

Jag funderar till och med på att måla naglarna. Röd botten, med lite glitter ovanpå, kanske? Ska bara fixa middag först... Kanske finns det lust och ork kvar senare.
Vi ska äta lutfisk, det är ju så gott! Med krossad kryddpeppar, senap att blanda in i såsen efter tycke och smak. Givetvis ska vi ha ärtor till och mjölig potatis, som suger upp den goda såsen.

Det var meningen att vi skulle se på Star Wars igår, men det pysslades och fixades så att vi missade det mesta. Inte så att vi inte sett filmerna femtielva gånger redan. Vi är väl nördar och barnsliga, bara.
Tänker fortsätta på den inslagna linjen till vi dör, dessutom. Ikväll kan vi ju snöa in igen, så ingen skada skedd.

Vilka julsånger är nödvändiga för dig? Jag har många, men den här skivan är ett absolut måste att lyssna på: Elvis julskiva. En av alla, men jag tror att denna är (nästan) samma som mamma och pappa har och som jag älskade som barn. Jag har alltid gillat Elvis och jag minns fortfarande hur förtvivlad jag blev när nyheten att han hade dött nådde oss. En fullständig katastrof var det ju.

Jag skäms inte ens för att säga att jag såg alla filmerna också och fast de var helt korkade egentligen, vilket jag tyckte redan då, skulle jag gärna ha ett sånt maraton någon dag. Undrar vad det är som gör att man utsätter sig för sånt som är så pinsamt att man vrider sig som en metmask på kroken och tittar fram bakom "skämskudden" ändå?

En av mina absoluta favoriter av dessa sånger är "Peace in the valley". Den lyssnade jag mycket på under en otroligt jobbig period att mitt liv, för några år sedan. Jag bodde hos en av mina systrar då och efteråt skickade hon ofta en önskan om "peace in the valley", oavsett var jag befann mig. Nu bor jag i Dalen, och har funnit den fred och frid jag behöver för att vara mig själv.

Det är dags att laga mat, så jag önskar dig frid, var du än befinner dig i livet och för stunden.

Vart är jag på väg? #blogg24 #bloggswe

Sista dagen för den här gången på Kortedala torg. Sex dagar i sträck och den här dagens 4 timmar var intensiva, må jag säga! Fyra minuter lämnade jag "golvet" för att uppsöka toa och ta en kopp kaffe, när kollegorna hade haft sina raster och det var lugnt på den avdelningen. Jag hörde dock från köket att receptkunderna strömmade till, så jag gick ut och det var fullt hus igen.

Inte så att jag klagar, dessa timmar gick rekordsnabbt och jag gillar att ha fullt upp på jobbet. Det var nästan som högsäsong på Nordby. Nu har jag inget inbokat förrän 2-3/1, så jag ska "komma ikapp" med julförberedelserna, tänkte jag. Några julklappar till barnbarnen blir det förstås och lite julmat som ska med till päronen. Förutom julskinkan som jag måste ha.

Och den gravade laxen. Struntar nog i både köttbullar och prinskorvar, om inte mannen vill ha det förstås. Det viktigaste för honom är annars långkålen, men det blir ju lite trist med bara den? Jag tycker det är jättegott också, liksom rödkål. Finns en burk hemma redan. Vilket är gott till revben med, så det kanske vi måste ha med. Jansson är min lott att bidra med på jul, sen urminnes tider.

Den ömma modern har bland annat kokat grisfötter i år. När den käre svågern fanns med var det hans bidrag och byteshandeln var självklar. Undrar om syster M tar med knäck i år? Jag vet att hon jobbar till kl 14 på julafton, så det blir ju väldigt opraktiskt att ha med annat. Det syster Å brukar ta med är inkokt lax och "kulsås", samt någon sallad. Någon efterrätt tror jag bestämt det har blivit ibland med.

Idag ska jag ställa mig i köket och laga middag igen. Har suttit och vilat fötterna en lång stund, ska bara duscha och ta på kaftanen först. Jag känner en viss abstinens, faktiskt. Sex dagar utan att meditera medan råvaror och kryddor kärleksfullt förenas för att avnjutas tillsammans med mannen, det känns ovant och en aning frustrerande.

Vi skulle visst bara se på "På spåret" först, men så ringde nån kompis till mannen. Jag tänkte lite fel att det "tar väl inte så lång stund, så jag börjar förbereda maten lite grann". Skulle kanske ha gått och duschat först, men å andra sidan har de inte motionerat färdigt talorganen än, så jag hinner nog det med misstänker jag.

Ha en härlig lördag och ta hand om dig!

Utskälld. #blogg24 #bloggswe

Idag var det liv i luckan, minsann! Första timmen var lugn och städad. Senare, på eftermiddagen skulle alla plötsligt handla och hämta ut sina mediciner. Så även en liten tant, som ville hämta sin dosrulle. Rätt snabbt insåg jag att hon var gravt senil och dessutom åt det schizofrena hållet. Hon hade tappat sin nummerlapp och ville ha snabb hjälp, vilket jag för stunden inte kunde bistå med.

Fem gånger frågade hon vad en vara kostar och frågade/påstod att dosrullen var gratis. Jag lovade att försöka hjälpa henne så hon skulle slippa köa och hon tog snällt en ny nummerlapp och satte sig. Sen kom hon på att hon skulle ha varan hon tittat på, samt ett glas vatten, men inte iskallt. Under tiden jag hjälpte henne med detta blev hon alldeles uppjagad och började prata högljutt.

Jag frågade kollegan om jag skulle hämta dosen, så hon slapp vara kvar eftersom hon blev mer och mer osammanhängande och förvirrad. Det tyckte hon absolut, så jag bad damen om hennes legitimation, för att kunna hämta rätt rulle. Men se den tänkte hon inte lämna ifrån sig, för tänk om "jag skulle gå och dö, då är det ingen som vet vem jag är"...

Jag sa med glimten i ögat att jag inte skulle vara borta så länge att det kunde ske och det kom en uppskattande blick, för humorn var det inget fel på. Men hon ville inte lämna den ifrån sig i alla fall, så jag fick be henne vänta på sin tur ändå. Vad som hände sen vet jag inte, men det slutade med att jag fick jordens utskällning på franska, vilket inte undgick någon i lokalen!

Hon sa "förlåt" många gånger under tiden hon var inne hos oss, så hon visste själv att det inte stod riktigt rätt till, men hon kunde ju inte hjälpa det. Stackars lilla tant, det är inte lätt att bli gammal...
Till slut fick någon låna legitimationen och hon fick sina mediciner. Jag hoppas att någon hjälper henne att ta dem också.

Nu ska jag svida om och åka till Liseberg och Tyrolen med mannen. Det blir en bra avslutning på denna dagen och så bör julstämningen infinna sig med. Jag är grymt sugen på fläskläggen med sauerkraut de har där, men också på pommes frites så det blir ett svårt val idag...

Ha en fin fredag därhemma och glöm inte reflexerna om du går ut!

Jajamän! #blogg24 #bloggswe

Vad glad jag är att vi besökte Räkan igår. Det var mysigt att gå ut med goda vänner och ett mysigt och annorlunda ställe. Tråkigt att de måste slå igen, men de verkar jobba på att öppna på annan plats, enligt vår pigga och glada servitris. Hoppas de lyckas, för det är ju ett helt unikt koncept. 

Så blev vi serverade, eller rättare fick manövrera båten till bordet.

Hela bassängen.

En ovanligt ful fisk!

Vi åt "Så mycket ni orkar" och det gjorde vi! Fem personer var vi och de fick fylla på av allt. Smaskigt var det och oj, så gott jag somnade när vi kom hem! Eftersom två eller tre av oss skulle jobba idag fick det ju bli sansat och inte för sent. Mannen och jag brukar inte gå ut så ofta och detta var första gången mitt i veckan. Förstår tjusningen, men inte orkar man detta så ofta? 

I golvet på väg till damrummet på Räkan.

Därför är det lite remarkabelt att vi planerar att gå ut i morgon också. Speciellt med tanke på att jag jobbar även på lördag. Men det känns lite som att det inte blir jul förrän vi varit på Tyrolen och gode vännen Ingos band Ya Ya Men och lyssnat in julsångerna de trakterar oss med. Det blir fjärde året i rad och faktum är att det var så mannen och jag sågs IRL första gången.

Det sa inte klick, poff eller nåt annat då. Även om mannen säger att "det gjorde det visst, på grund av din hatt". Vi hejade och kramade om varann som alla andra groupisar, det var inget märkvärdigt med det. Vi pratade mer med andra den kvällen. Varför vi började prata eller snarare chatta med varann senare har vi båda glömt. Resten är historia, i alla fall. 

Jag jobbar alltså sex dagar i rad, så det är ju lite tur att jag inte haft heldagar. Är inte så van längre. Det var skillnad då, när jag jobbade på Nordby. Då blev det ibland både en och två veckor i rad, för att få ihop bemanningen. Inget jag saknar precis, men jag saknar ett fast jobb med vettiga tider och en högre inkomst än den jag har nu. Speciellt när det lackar mot jul. 

Önskade korrrv och potatismos till middag idag och det har mannen serverat mig. Han har haft en dag på kontoret, fast utan att jobba förstås. Alla hans datorer har flyttat nu och finns numera på andra sidan stan. Frågan återstår dock om mannen kommer vara tvungen att flytta dit. Datamannen vet vad han gör, så jag känner mig lugn. 

Ha en fortsatt fin torsdag och stressa inte ihjäl dig för att det snart är jul. Det blir jul ändå och det kanske är dags att släppa på några "måsten"?

Reker? Ja, såna som man eter! #blogg24 #bloggswe

Idag blir det ett mycket kort inlägg, ty mannen och jag ska träffa Kluran och 7-son på stan, närmare bestämt på den tydligen riksberömda restaurangen Räkan. Anledningen till det är att de ska stänga verksamheten på grund av chockhöjning av hyran för lokalen. Trist, eftersom det lär vara en mycket speciell upplevelse att besöka dem och att "alla" kändisar gästat stället.

Sista chansen för utsocknes och okändis, vilket Kluran och jag väl får anses vara, alltså. Jag återkommer med en recension vid senare tillfälle. Förmodligen i morgon.

Har haft en hektisk dag, men lugna och städade kunder idag. Det trodde du kanske inte, men man kan faktiskt bli svettig av att vara rådgivare på apotek. Man kutar runt och håller ordning i hyllorna, springer till kassan, hämtar saker "bakom" och snärjer runt i största allmänhet under tiden man hjälper kunder till rätta. Kul är det och tiden flyger iväg, så jag glömmer när jag ska ta rast.

Ha en härlig lille-lördag eller onsdagskväll, stryk det som passar!

Svennefasoner. #blogg24 #bloggswe

En rolig dag på det stora hela taget. Slutet var mindre roligt, även om det inte hände något riktigt otäckt. En grupp människor, bestående av två kvinnor och tre män kom in med påsar från andra affärer och började se sig om under tiden två av dem väntade på sin tur till receptkanalen. En av männen var mycket intresserad av rakbladen, så min kollega gick fram för att assistera.

En kvinna och en annan man stod bakom dem och smusslade, varför jag ställde mig med uppsikt över dem, vilket kvinnan blev medveten om. Han med rakbladen tappade intresset, men kollegan stannade kvar i deras närhet. Kvinnan blev rasande och skrek att hon "skulle sluta snoka och bevaka, din jävla ****", varpå hon stormade ut genom dörren. Inget rent mjöl i påsen där, om man säger så...

Den andra kvinnan bar sig illa åt mot farmaceuten som inte kunde göra avkall på regler och ordinationen, utan lugnt och vänligt bad kvinnan att ta upp problemet med förskrivaren. Tills slut försvann alla ut, men inte förrän kvinnan hållande en man i ett stadigt grepp om kragen lyckades manövrera honom rakt in i dörrposten. Han, som var den mest beskedlige av dem...

Ja, de var helsvenska. Påtända av diverse substanser var de också. Min erfarenhet är att det i nio fall av tio, är svenskar som beter sig på detta sätt. Så mycket för SD:s påståenden att det är "ickesvenskar" som inte har vett på att uppföra sig. Utlandsfödda eller andra och tredje generationens invandrare är oftast mycket artiga, belevade, tacksamma och trevliga, trots omständigheterna.

Jag är lyckligt lottad och har inte råkat ut för något otäckt själv, men har kollegor och vänner som råkat ut både en och två gånger för rånare. Snatterier som upptäcks och slutar i tumult är vanligare än man tror, men det är återigen oftast svennar på glid som försöker hitta hårdvaluta som rakblad, eltandborstar, hudkrämer och vissa läkemedel; som sedan säljs på olika marknader.

Till trevligare saker nu. Jag ska lägga in sillen, äntligen! Mannen hämtade hem den idag och eftersom vi ska ut med Kluran och kanske någon mer i morgon, känner jag att det är bäst att göra det idag.
Jag har fått middag serverad av mannen idag med, det blev färsbiffar med svampsås som fanns i frysen. Passar bra med frystömning såhär innan jul och mannen ska ju vila.

Ha en fin kväll och glöm inte att vara källkritiska. Kolla vem som står bakom Fria Tider och Avpixlat, till exempel. Inte för att jag tror att mina läsare tillhör kategorin som sympatiserar med det som sprids där, men det skadar ju inte att kolla vilka partisympatier det är fråga om...

Kökslån. #blogg24 #bloggswe

Ojoj, vilken dag! Jag har plockat upp varor så jag blev alldeles svettig, hjälpt kunder i egenvården och assisterat en nödig liten gosse på toaletten. Enda mankemanget under dagen var att vi inte lyckades låsa dörren när klockan blev 18. Vilket såklart utnyttjades och det blev övertid för min kollega och mig. Inte för att jag får ersättning för det, utöver vanlig timlön...

Mannen serverade Spaghetti Bolognese när jag äntligen kom hem och det känns ju lyxigt att både få jobba igen och få middag hemma efteråt. Det var länge sen det var på det viset. Innan jag blev arbetssökande var det mannen som lagade mat, för han slutade tidigare. För nytillkomna läsare måste jag berätta att efter köksrenoveringen, som vi genomförde i oktober förra året, blev köket bara mitt.

Jag har låtit honom låna köket några gånger, förstås. Fast mest har han fått hjälpa till med de mindre roliga göromålen, såsom plocka ur diskmaskinen, vilket är ett utmärkt sätt att lära sig var jag vill ha redskapen; även skala potatis, vilket är dödstråkigt, samt duka och sådär. Mannen får en utmaning denna veckan, jag jobbar varenda dag, men på lördag! DÅ är jag tillbaka!

Undrar vad jag hade gjort för att behålla förståndet under den här tiden om jag inte hade älskat att laga mat och ansett att det var dagens höjdpunkt? Knypplat påsar, stöpplat toarullar, broderat slipsar, virkat gardiner eller laserat småsten? Eftersom jag inte anser mig konstnärlig på något sätt, är det tveksamt. Skulle behöva en prova-på-månad i en konstnärsby, för att hitta en hobby som passar.

Något som inte är för dyrt, gärna lite klurigt, användbart och gärna går att kränga på folk. Det vore väl alldeles underbart?! Jag vet ju hur svårt det är att leva på sin konst, då jag har flera konstnärliga vänner. Konst är något man känner för, men det är få förunnat att kunna lägga pengar på det, eftersom det är tidsödande och inte gratis att skapa. Ska man kunna leva på det, så måste det kosta.

Mat handlar om skapande och är dessutom både nödvändigt för ens överlevnad och ett rent nöje att konsumera. Det är ju tur att jag inte tycker om bakverk och sånt. Tänk om jag hade bakat med samma förtjusning som jag lagar mat? Då hade jag sett ut som en köttbulle och det är inte hälsosamt. Min nya hobby borde vara motionsrelaterad... Högst osannolikt att jag hittar någon, alltså.

Ha en skön måndagskväll!

Lite recept. #blogg24 #bloggswe

Mycket mat blev det igår! Den gröna ärtsoppan, Crème Ninon på fikonspråk, är lika läcker som lätt att göra. Man kan lyxa till den med champagne om man vill och det ville vi.

1 finhackad schalottenlök
1 vitlöksklyfta, finhackad
Fräs i lite smör och/eller olja tills genomskinligt,

Häll på 7-8 dl vatten och 1½ hönsbuljongtärning och koka upp.
(ev en skvätt sherry, vitt vin eller skumpa.)
Lägg i ca 500 g frysta ärtor och koka ca 5 min.
Tillsätt 1 dl grädde eller cf. Eller både ock.
Smaka av med salt och peppar.

Mixa ihop soppan med stavmixer. Häll upp i djupa tallrikar och häll på ca 2-3 msk champagne.
Servera gärna med knaprig prosciutto på kanten.

Efterrätten var det första jag gjorde igår, eftersom den skulle stå i frysen ett antal timmar.

Lingoncheescake med pepparkaksbotten 10-12 bitar

100 g pepparkakor

50 g smör, smält

200 g philadelphiaost

3 äggulor

2 dl socker

3 dl vispgrädde

1 dl rårörda lingon

1 tsk kanel

3 äggvitor

Klä botten och kanterna av en form ca 22-24 cm i diameter med bakplåtspapper så blir kakan enklare att hantera.

Smula pepparkakorna, enklast går det i en mixer. Blanda med smöret och tryck ut det i botten av formen.

Vispa ost, äggulor och socker till en jämn smet.

Vispa grädden så den blir fast och rör sedan ner den i ostsmeten.

Blanda ner lingon och kanel.

Vispa äggvitorna till ett fast skum och vänd sedan ner det i smeten.

Häll smeten på pepparkaksbottnen och ställ in formen i frysen minst 6 timmar, eller över natten.

Den blev väldigt uppskattad, fast sonen påpekade att den hade blivit ännu godare med lite krossade pepparkakor även i själva smeten. Det ska jag göra nästa gång. Mannen som vanligtvis, liksom jag, gärna hoppar över efterrätter var eld och lågor och menade att den ska jag göra många gånger.
Bättre betyg kan man nog inte få.

Idag låg vi kvar länge i sängarna, allihop. Till slut började det kurra i magen på mig, så jag fick välta mig ur sängen och börja med frunschen. Stekte tre paket bacon, åtta ägg och värmde på tre pizzabullar i micron. Nästan allt gick åt. Sonen är synnerligen matglad, nämligen. Det har han efter mor sin och far också, för den delen.

Nu är det snart dags för P att åka hem. Känns ju sådär att släppa iväg honom, men det är så det är. Han har sitt jobb att sköta och har sitt eget liv att leva. Det är ju så att barnen har man bara till låns under en relativ kort period i ens liv. Sen får man nöja sig med besök då och då. Om de inte bor för långt bort, förstås. Då blir det ett stort och dyrbart företag att hälsa på, tyvärr.

Det finns ju många möjligheter att hålla kontakten numera. Man är inte hänvisad till postdiligensen längre, tack och lov. Men handen på hjärtat, det är inte samma sak. Jag vill ju krama mina ungar med och det funkar dåligt via telefon. Gilla läget? Nja, inte så värst...

Dagens pyssel är brödbak. Sillen skulle jag ha lagt in igår, samtidigt med rödlöken, men den stod inte att finna någonstans. Den måste ha blivit kvar i affären, vilket är snopet förstås.
Middagen kommer på mannens förslag att bestå av lammkotlett och en vitlöksdoftande potatisgratäng. Jag hittade en låda med svampsås i frysen också, så praktiskt!

Ha en fin tredje advent och som alltid, var rädd om dig och dina nära och kära!

Födelsedagskalasbarn! #blogg24 #bloggswe

Idag är det Lucia, men det är inte viktigast för mig. Det är nämligen mitt mellanbarns födelsedag och det är så roligt att han valde att komma hit till oss för att fira den. Visserligen lockade jag med en 3-rätters middag, men jag väljer att tro att han tycker om att umgås med sin mor och mannen ändå. Det blev lite tokigt igår när han skulle bedöma tiden, så det var kvällen när han äntligen kom.

Jag hämtade som vanligt på Nisse-terminalen och susade snabbt hem till maten som stod på bordet. P klämde i sig fyra kyckling-tacos på samma tid som mannen och jag åt två var. Plus lite nachos med guacamole och tacosås. Sen kraschade vi allihop i soffan och lyssnade på Dorsins "annorlunda" julsånger, tills vi gäspade käkarna ur led och gick upp och la oss.

För 28 år sedan föddes alltså mitt andra barn, klockan 04.50 efter den långsammaste färden någonsin, från Bovallstrand till BB i Uddevalla. Det blev taxi denna gång för vädret var uselt, i det närmaste snöstorm och jag kände att det var bråttom. Tänkte det var bra om barnets far kunde assistera om vi inte hann fram och låta någon annan köra.

Taxichauffören var en gammal bekant och herregud, vad de pladdrade! Jag knep ihop, både uppe och nere, om man säger så och var livrädd för att vattnet skulle gå där i baksätet. Nåväl, han fick skylla sig själv, den gode Mats, om han inte ville köra snabbare. Vid den tiden på dygnet är man ju relativt ensam på vägen och motorvägen var inte så illa som småvägarna fram till den.

Jag talade om för mottagande barnmorska att det inte var tal om vare sig dusch eller gängse lavemang, utan ge mig bara ett rum så är vi snart klara här. Hon klappade mig på huvudet och sa att "nu tar vi det lilla lugna", samt skickade ut pappan i väntrummet i förhoppning om att han kunde laga tv:n så de kunde se på "Lucia-rock". Behöver väl inte påpeka att jag inte gillade henne?

Det tog inte särskilt lång stund innan hon fick ge sig på båda punkterna, eftersom jag var "helt öppen", hade krystvärkar och tyckte det var dags att hämta barnafadern, så han inte missade födseln.
Sen slapp jag ha mer med henne att göra, för efter ett taffligt handarbete var hennes pass slut. Det är väl tur att jag är en rätt fridsam människa, för hon var inte professionell eller trevlig nånstans.

Dagen till ära har jag skapat en efterrätt. Att säga att jag bakat är att ta i, men det blev en himla massa skålar, vispar och annan disk att ta hand om efteråt. Resultatet blev en pepparkakscheesecake som står i frysen nu. Förrätten blir en enkel, fast gudomligt god grön ärtsoppa med champagne i och till.
Varmrätten består av panerad fisk efter sonens önskemål och till den ska vi ha en saffransdoftande risotto. Lite räkor och ärtor i den sätter pricken över i, tänker jag...

Kanske vi dricker lite glögg och äter pepparkakor under dagen, efter att vi varit ute och visat upp vår stad för P. Vi bor ju faktiskt i Mölndal, det är inte samma sak som Göteborg!
För övrigt ska jag lägga in sillen och löken, äntligen!

Ha en lugn och fridfull Lucia och ta hand om dig och dina kära!

Lökigt. #blogg24 #bloggswe

Idag ska det städas och pysslas innan sonen kommer med bussen ikväll. Som den plikttrogne och ansvarsfulle unge man han är, ville han inte ta ledigt från jobbet för att åka till oss. Även om det ställer till det med hans vanor och rutiner. Det tycker jag är ett mycket stort framsteg och jag är stolt!

På frågan vad han ville ha kött eller fisk som varmrätt på sin födelsedagsmiddag, svarade han panerad fisk. Alternativt kyckling. Eftersom det blir två middagar kommer han att få både ock, förstås.
Ikväll blir det kyckling-tacos med allt vad det innebär. Det blir faktiskt första gången mannen och jag gör tacos, kom vi på för ett tag sen. Kanske inte så konstigt, men ändå. Det är ju gott!

Jag tänkte också pickla rödlök, efter svägerskans recept. Den är jättegod och passar till mycket. Just nu har vi ingen habanero hemma, men chilin är av den starkare sorten, så det är bara att byta ut.

Inlagd rödlök.

4 personer.

2 rödlökar,

2 del vitvinsvinäger,

1/2 dl socker,

1 msk salt,

1 lagerblad,

1/2-1 färsk habanero.

Skiva löken tunt.

Blanda övriga ingredienser och värm i en kastrull tills det kokar.

Lägg i löken och sjud 30 sekunder.

Låt kallna och häll över allt i en snygg burk.

Låt stå 6-8 timmar i kylskåp tills löken ändrar färg från rödvit till vackert ljusrosa.

Håller ett par dagar i kylen.

Under helgen ska jag lägga in sill. Det går snabbt och enkelt och smakerna kommer att få mogna fram lagom till jul. Nu gäller det att inte glömma den hemma, bara. Då får jag skäll igen...
Receptet på sillen finns här. Eller, det vill säga, jag kombinerade två recept och när jag skrivit rent det kan jag lägga upp det här, för den som vill prova att göra som jag.

Nu ska jag byta lakan och städa uppe, medan Mayzan är ute. Det känns snällast så. Snabeldraken är något av det värsta hon vet. Vi är ganska lika, hon och jag...
Sen är det bara att arbeta sig neråt och landa i köket. Jag har tre timmar på mig innan vi ska till mannens doktor, så det ska väl gå fint?

Uppdatering: Nätet oåtkomligt och därför försenat inlägg. Har städat och gjort guacamole, receptet på löken finns ju i mitt moln... Nu är jag svettig och ska ta en snabbdusch, innan vi åker.

Ha en fin fredag och helgstart!

Knäsvag. #blogg24 #bloggswe

En dag i Floda går sannerligen fort! Stökade undan alla lådor som inte hunnits med föregående dag och gick på lunch kvart över två. Strax därefter kom nya lådor från Tamro och det finns inget kvar tills i morgon, så de får lugn och ro på förmiddagen. Kompakten är tömd på en liten del av innehållet och påfylld med det som stod i gången. Ja, jag är mycket nöjd med mig själv!

När det ringer i min mobil är jag väldigt petig med vem som får prata med mig. Idag ringde Dr Disa
från Jungfruplatsens VC. Jag måste erkänna att golvet gungade till lite när hon började prata om mina röntgenplåtar. Saken var den att jag skulle få svar på plats, det vill säga på Unilab, om de hittade något främmande föremål eller tecken på infektion/inflammation.

Då skulle jag komma tillbaka till VC eller hänvisas till akuten. Jag vet ju vad jag hade valt i det läget. Nu fick jag ju besked om att inga såna tecken fanns och jag hämtade mediciner på apoteket för att kupera värre anfall av andnöd än de jag redan haft och ge luftrören en chans att läka ut. När hon nu ringde flög ordet cancer genom mitt huvud och jag blev faktiskt livrädd en kort stund.

Hon var mycket noga med att säga att inga sådana fynd har hittats heller, men att lungornas storlek kan indikera KOL. "Jaha, sa jag, vad var det jag sa, när vi sågs i måndags?"
Jag är inbokad hos Astma- och KOL-sköterskan i januari för att köra några tester. Spirometri, blodprover, eventuellt EKG, eftersom jag faktiskt har medicinering mot hjärtklappning redan.

Ja, jag erkänner att mycket av det jag läst under mina medicinstudier har fallit i glömska så jag har givetvis forskat sen jag kom hem efter jobbet. Tackar min lyckliga stjärna att jag slutade röka för 20 år sen och att jag inte rökte som en skorsten under mina mindre kloka ungdomsår. Oavsett vilken diagnos kommande undersökning kommer att resultera i...

Det kan ju faktiskt vara astman som orsakar förstorade lungor också. Då kommer medicineringen att anpassas till det. Jag ska inte ta ut nåt i förskott, eller i alla fall försöka att inte oroa mig i onödan för något som kanske inte ens är ytterligare en kronisk sjukdom. Tänka positivt och leva ännu nyttigare, det skadar ju aldrig och nu kom kanske det som övertygar mig om det nödvändiga i att motionera.

Mannen hade maten färdig när jag kom hem. Det blev höns i curry. Gott idag också.
Han häckade hos pojkarna på verkstan under tiden som min Pärla togs om hand och det verkar har varit precis vad han behövde idag. De skrattade rått åt placeringen av bränslefilter på fransosen. Hjulhuset känns inte helt logiskt, om man säger så...

Nu ska jag försöka tänka ut hur de kommande dagarna ska läggas upp, åtminstone i grova drag. Vi får nämligen finbesök av sonen, som bestämt sig för att fira sin födelsedag hos oss. Happy days!
Maten är i det närmaste färdig, i tanken. Vi kommer inte gå hungriga, så mycket är säkert.

Ha en fin kväll och var rädd om dig!

Stormfågel? #blogg24 #bloggswe

Om det inte hade blåst så förbålt inatt, hade jag nog sovit som ett barn hela natten. Nån gång måste jag ha sovit riktigt hårt i alla fall, för jag märkte inte ens att mannen var ute och räddade utemöbel med tillhörande och väl förtöjd presenning från att flyga likt en luftballong från altanen, mitt i natten och ovädret. Eller så valde jag bara att förtränga problemet?

Ekorren är ett trevligt apotek. Vilken tur att jag ska få vara där hela nästa vecka! Trevliga kollegor (som alltid), fina lokaler och lätt att hitta. Dessutom tillgång till lagersystemet och annat bra, så jag slipper störa upptagna kollegor med "fåniga" frågor. Glada och tacksamma kunder, med tålamod och gott humör trots att jag lyckades göra fel nån gång, men gjorde rätt till slut.

Fick träffa RC, som hade dåligt samvete för att hon inte hört av sig angående en tjänst jag sökt. Jag hade ju redan räknat ut att den skulle gå till någon internt, eftersom det dragit ut på tiden och det inte längre finns utrymme för "inskolning av utböling". Mycket riktigt ska två redan existerande chefer dela på den tjänsten. Det blev klart i fredags...

Östra hörde av sig angående jobb idag, men jag var ju redan upptagen. Nu på kvällen kom ytterligare en "chansning" för morgondagen, men då ska jag till Floda. Det går bra nu!
RC ska gå igenom ansökningarna till en annan tjänst och lägga till min ansökan, som uppenbarligen flög all världens väg i cyberspace, så det var ju bra att vi hann prata idag.

Mannen åkte iväg tidigt idag och fick släckt en envis servicelampa. I morgon är det min Pärlas tur och jag får ta Cadillacen till Floda. Sa jag att det går bra nu?! Åtta timmars jobb istället för från början avtalade fem är ju tacksamt också. Dagen kommer att flyga iväg och jag kommer att bli jättetrött, på ett bra sätt och sova som en stock.

Idag blir det "fuskmat". Påssoppa, Den går nog att "pimpa upp", så den känns lite roligare. "Kyckling &Ädelost" är valet för dagen och som av en händelse råkar det finnas några bitar färdig kyckling i frysen, samt en tub ädelost i kylen att bättra på med. Alla har väl en tub ädelost hemma redo att tryckas ut på en pepparkaka, närhelst lusten far över en, speciellt såhär års?

Mannen är iväg och repar med de andra pojkarna, det tycker jag han gör helt rätt i. Allt som muntrar upp är välkommet i nuläget. Jag har ju glömt att berätta att han fyndade i söndags, när Fender hade rea på instrument. Den glädje han utstrålade när han kom hem med en... håll i dig nu; BAS! den fick mitt hjärta att fladdra av stilla lycka.

Den är kanske lite för gul för min smak, men för fåglarna; så länge den inte är kanariegul, ska jag hålla näbben. Huvudsaken är ändock att mannen är kvittrande glad över den.
Nu känner jag att jag bör hålla truten och göra något vettigt av resten av den här dagen. Duscha och fluffa upp plymen och burra upp mig i fåtöljen tills mannen kommer hem, till exempel.

Ha en skön lillelördag och ta det lugnt, jag kacklar vidare en annan dag!

Sömnlös... #blogg24 #bloggswe

Tre timmar. Det är lite för lite sömn för mig. Sju-åtta klarar jag mig bäst på, men detta är ju löjligt. Tog första dosen (av fem) av prednisolon-kuren igår kväll och Cocillana för att slippa hosta under natten, men inte sjutton somnade jag för det. När klockan var 03.05 kom hostan och jag tog en halv slurk till och tänkte nu får jag sova ända till morgonen. Icke sa Nicke!

Sista gången jag tittade på klockan var den närmare halv fem. Vaknade i alla fall halv åtta och då satte hostan igång ordentligt. Upp och ta astmamedusin, Bricanyl och andra dosen kortison, mata katterna, släppa ut Mayzan, hämta GP och göra kaffe. Lika bra att komma igång med dagen.
Solen skiner och det blir en tur till ÅV. Mannens bil ska eventuellt hämtas.

Fick ett sms från apoteket i Kortedala om jag kan hoppa in i morgon. Klart jag kan! Min bil får tas om hand på torsdag istället. Tur att det är fler än jag som är flexibla. Ska bli skönt att få gjort service på den och äntligen slippa se skiftnyckeln på instrumentbrädan. Den har gått några mil över 6000 på tre år. Ett år efter jag köpte den fick jag göra 3000-milaservice...

Konspirationsteorierna duggar tätt efter att alla mannens telefonnummer till kunderna blivit raderade i hans arbetstelefon och mailen inte går att nå. Inte för att han ska bry sig om jobbmailen egentligen, eftersom han är sjukskriven, men han känner ju ett ansvar för kunderna och är mån om att de ska få den service de är vana vid, genom att vidarebefordra till en lämplig kollega.

Han ringer sin "team-leader" och frågar vad som står på. Denne vet inget, men ska kolla upp. Återkommer efter en stund med besked om att den nya datorn som ska installeras på Hisingen är orsaken. Frågan är då om de släcker ner den som står på kontoret i Sisjön för gott, så han blir tvingad att flytta för att kunna utföra sitt jobb, trots att de måste betala för kontoret ända till maj?

Det handlar om 3000 i månaden och mannens kostnad för att ta sig till och från jobbet på Hisingen kommer att uppgå till 1500. En bra kompromiss vore väl att höja mannens lön med de 1500, som den "nyckelperson" han är för företaget och de "tjänar" 1500 och visar lite uppskattning för hans kompetens och serviceanda, för en gångs skull? De vill inte ens ta en diskussion om saken...

I och med det har de kört min man fullständigt i botten och det vinner inte någon någonting på. Märk väl, att detta inte är enda anledningen till att det är som det är. Kommunikationsbrist och respektlöshet, samt ren dumhet i största allmänhet hos människor som tror att de kan reservdels-branschen, för att de tidigare sålt nybilar, är en kort sammanfattning av vad som försiggått i åratal.

När inköpsavdelningen består av fler personer än orderbordet och det ändå fattas basala detaljer i lagret hemma, kanske man skulle titta på kostnadseffektiviteten där istället? När kunderna får vänta i mer än två veckor och ibland tre, är det inte konstigt att de vänder sig till konkurrenterna.
Nåja, det löser sig förr eller senare på något sätt. Helst förr...

Idag blir det kåljox ur fyndlådan i frysen. Gott ska det bli!
Efter turen till ÅV och affären, får det nog bli en gum-vil, före maten, annars somnar jag för natten och då blir det inte heller bra.

Ha en fin dag och grattis alla som heter Anna, Ann och Anne, med flera varianter!

En påse godis? #blogg24 #bloggswe

Ringde till min Vårdcentral och fick en tid redan idag. Min vanliga läkare hade inte tid, så istället för dr Safari fick jag träffa dr Disa. En seriös ung läkare, som tog hela problematiken på allvar. Inte särskilt förvånande, med tanke på att Jungfruplatsens Närhälsa blivit utsedd till VG:s bästa.
Hon skickade mig på röntgen, då ena lungan rasslade men inte den andra.

Mannen skjutsade mig till Unilab och jag gick igenom genomlysningen utan anmärkning. De jämförde med plåtarna från två år sen när jag fick min diagnos, vilket det var oväntat men bra!
Doktorn hade redan skrivit ut ett "baspaket" så vi kunde åka direkt till apoteket och hämta ut en påse "Gott & Blandat". Hostmedicin så jag får sova utan att hosta sönder något, till exempel.

Natten som gick var inget vidare alls. Tre gånger fick jag andas Bricanyl, för att få luft. Biverkningen gör dock att jag får hjärtklappning och då är det inte heller lätt att somna om. Fick kortisontabletter också, så att luftrör och lungor läker snabbare. Det är konstigt att jag inte känt mig "sjuk" en enda gång sen jag fick astman konstaterad och akutbehandlad, men nu känner jag mig liksom "drabbad."

Jag har ju inte slarvat, vare sig med det ena eller andra, så varför ska det bli såhär? Fast jag kommer nog över det med. Det finns sånt som är mycket värre och jag känner mig bara orättvist behandlad i största allmänhet. Sjögräset är en och min chef på Kronans en annan som burit sig illa åt. På olika sätt visserligen, men lik förbannat upplever jag det som orättvisor, arrogans och inkompetens.

Nå, jag ska göra lite middag, så känns det kanske bättre, Idag blir det Korrrv Stroganoff, brysselkål och pasta eller ris. Snabbmat, när den är som bäst! För att få rätta smaken har jag i lite senap, det lyfter hela anrättningen. Inte ens den som påstår att han eller hon ogillar senap, märker den hemliga ingrediensen, men det blir inte lika bra utan. Så det är bara att tugga och svälja...

Ha en fin kväll och ta hand om varann!

Kryddboden. #blogg24 #bloggswe #goderafton

Mannen har åkt iväg för att titta på guror. Hoppas han hittar en fin att ta med hem. Han behöver något att muntra upp sig med. Jag bestämde mig i sista stund att stanna hemma då jag hostar alldeles för mycket igen. Annars tycker jag det är kul att följa med på sånt. Inte för att jag förstår mig på allt de pratar om, men jag lär mig nåt nytt varje gång.

En vacker dag ska jag lära mig att spela lite grann. Mannen är en väldigt bra pedagog och jag är ju inte helt tappad bakom en vagn, så jag har gott hopp. Mitt största problem är ju den där vänsterhanden, men han påstår att det är en fråga om övning och vana bara. Annars hade det inte funnits så många gitarrspelande människor i världen. Jag får väl lita på honom i detta också.

Under tiden han är borta och får något vått i ögonen tillsammans med likasinnade, ska jag baka bröd. Idag blir det en utsvävning utöver det vanliga. Jag tänker mig rågbullar med kummin, tranbär och morot. Råriven morot gör att brödet blir saftigt och gott. Ett tips för hugade brödbakare är att pressa ner överbliven kokt potatis i degen, det blir ett saftigt och lite segare bröd då.

Kummin är det inte alla som gillar, men jag tycker det är en underbar smaksättare. Ja, jag är ju väldigt förtjust i surkål också. I korrrv blir det ljuvligt med kumminsmaken och även doften är mycket angenäm. Kryddig och aromatisk. Enligt min bok "Örtmedicin och växtmagi" användes kummin förr mot magknip och väderspänningar och anses kramplösande.

Jag brukar inte ha socker eller sirap i mina bröd, det tycker jag är onödigt. I grövre bröd kan det dock vara bra, det gör att degen jäser bättre och blir lite fylligare i smaken. Glukoset i en liten skvätt sirap eller honung äts upp av jästen, så det blir sockerfritt ändå. Tar man mer blir det en liten sötma kvar och brödet får lite mustigare smak. Jag hade i en näve torkade tranbär i degen också. Häpp!

Russin är jag däremot inte alls pigg på att ha i bröd. Helst inte ens i lussebullarna. Nu bakar jag inte såna längre, då varken jag eller mannen är några kaffebrödsmänniskor. Russin har en funktion för mig först när de dränkts i rom eller glögg. När vi var små och följde med mamma till Ica fick vi en liten ask russin av farbror Holger. Det var ju...snällt. Fast ibland fick vi en Rigi, istället. Bättre!

Idag ska vi ha chuck roll till middag. Tack S, för att du glömde dem i vår kyl efter kalaset! Jag tänker mig hasselbackare och svampstuvning till köttbitarna. Broccoli eller brysselkål med.
Gårdagens middag blev en succé. Tycker jag fick till smaken riktigt bra. Japansk ljus soya är tricket!
Sake drack vi till, det smakade skumt. Nästa gång ska vi värma den, det kanske blir bättre än kyld?

Apropå drycker i största allmänhet och glögg i synnerhet, har jag fått en ny favorit. Den har druckits enbart kall än så länge och det var en fräsch upplevelse! Goder Afton heter den passande nog. Kardemumma och pomerans framträder mest. Rekommenderas varmt, eller kallt.

Ha en fin andra söndag i advent, var rädd om dig och dina kära!

Depp och pepp. #blogg24 #bloggswe

 Idag fyller min mormor 84 år. Pigg och glad som alltid lät hon när jag ringde för att gratulera.
Jag hoppas jag blir som hon! Enda skavanken är dålig hörsel, men det finns ju hjälpmedel för sånt. Hörapparater har den fördelen att de kan stängas av och på vid behov, säger hon. På det viset slipper man höra en massa skitprat och andra dumheter...

Apropå apparater ska vi på utflykt med Kluran och leta kaffemaskin. Mannen har en stor och fin maskin som maler och brygger en kopp i taget. Väldigt praktiskt när man är få, mindre effektivt om man är flera. Gott resultat blir det i alla fall. Jag dricker oftast bara en kopp om dagen numera. Det fanns en tid när jag var uppe i mer än 15, men det blev dyrt i längden, så jag trappade ner.

Igår var både mannen och jag på krigsstigen. Jag skickade följande till Sjögräs, den slingerbulten:
"En månad är inte "inom kort" i min almanacka. 

Jag upplever att både KD och förbundet inte respekterar mig och mina frågeställningar, när allt ska dra ut på tiden i denna omfattning.

Först efter påtryckningar får jag löfte om uppdatering, som sedan dröjer i månader. 

Jag är förvånad och besviken, både över att kraven från vår sida överges så lättvindigt och bristen på kommunikation." 

Jag har ännu inte fått någon respons på detta. Det kanske kommer på måndag, men troligen inte förrän jag hotar med pressen och offentligheten.

Mannen sjukskrev sig och gick hem, efter att ha drabbat samman med sin chef, som fortfarande inte fattat ett enda ord. Det "förväntas" att han ska flytta hela sitt kontor själv och sitta ute på Hisingen den 15:e. Trots att kontraktet på det kontor han sitter i nu, inte går ut förrän i maj. Inga kompromisser, inga kompensationsförslag, inte ens ett försök till att förstå hans argument. Patetiskt!

Vi behöver alltså lite uppmuntrande sällskap och annat att tänka på och då är Klurans förslag idealiskt. För övrigt ska jag laga till en asiatisk middag idag. Jag hittade kycklinglårfiléer till ett hyfsat pris, på grund av kort datum, när jag handlade igår. Man får inte vara dum, nämligen. Tittar alltid efter röda lappar och gillar att fynda på detta vis.

Då kan man lägga krutet på så mycket ekologiska och närproducerade produkter som möjligt istället.
Jag har ännu inte bestämt hur maten ska tillagas idag. Det finns lök, vitlök, citrongräs, vattenkastanjer, bambuskott, morötter, minimajs, paprika, chili och lite annat smått och gott att använda sig av. Fisksås, ostronsås, chilisås, sherry och vin. Även risvin och sake, minsann!

Det kommer att hackas och skäras en hel del i köket idag, med andra ord. Meditation för mig.
Mannen får hjälpa till, om han vill. Det får han bestämma alldeles själv. Bara för att jag har annekterat köket, betyder det inte att han är bannlyst.

Ha en fin lördag och respektera din medmänniskor och deras åsikter. Kör inte över någon.

Julstämning tack! #blogg24 #bloggswe

Nu är det fredag igen och det ska handlas om det ska bli nån mat idag. Problemet är att mannen och jag vanligtvis är bortskämda med varsin bil, men nu står hans på verkstad och får behandling och tar min bil till jobbet. Vi får trixa lite, så löser vi det hela och slipper handla efter fem. Om det inte hade varit såpass mycket som behöver handlas, hade jag hoppat på bussen. Det har jag gjort förr.

Tummen mår mycket bättre idag och det känns ju hoppfullt. Tror jag ska klara av att göra lite nytta.
Hostan som jag dragits med har lugnat sig och faktum är; trots vädret så känner jag mig piggare än på länge. Inte så att jag hoppar runt och spritter av energi, det vore ju att önska för mycket, men man får vara glad för det lilla och förhoppningsvis är trenden uppåtgående i alla fall.

Idag ska jag nog dra på "Jul-listan" på ganska hög volym, sätta skygglappar för ögonen (alternativt dra ner persiennerna) och låta julstämningen välla in i hemmet. Det börjar bli hög tid för det, inser jag. "Alla" har ju redan kokat skinka och ätit upp den i vissa fall. Det bakas lussekatter och pepparkakor, det stånkas korv och sill, julköttbullar och prinskorvar steks och äts upp, redan!

Inte undra på att folk blir trötta på julmat innan högtiden ens är påbörjad och att man får ett sug efter "vanlig" mat redan på juldagen och man får uppsöka närmsta pizzeria för att affärerna är stängda. Jag brukar säga att jag är väldigt flexibel och anpassningsbar, men när det gäller julmaten är jag rabiat. Om jag skulle bli bjuden på julbord i advent, tackar jag självklart och med glädje ja till det.

Jag tycker det är jättetrevligt att dels bli bjuden, dels äta annans mat, men hemma hos mig får det inte ätas skinka förrän på Lilla Julafton, tidigast. I år kan det dock vara så att den får göras den 22:a, för att planerna ska gå i lås. Så rigid är jag knappast ändå. Sen vill jag ha julmat varenda dag fram till nyårsafton. Åtminstone skinka på frukostmackan.

Nu är det ju inte så att jag är allenarådande i hushållet, vilket jag hoppas har framgått, så mannen får säga stopp om han tröttnar. Lite variation skadar ju inte, eller? Jag menar, man kan ju ha spaghetti och köttfärssås tredjedag jul, men det är inte rätt! Bara jag får frossa dagen efter igen, så kan jag låta udda vara jämt...

Det är ju som sagt fredag och då äter vi nästan alltid fisk. Jag hoppas hitta någon god fisk när jag handlar om en stund, annars har jag lite på lut i frysen. Inte lutfisk, utan spätta. Åh, där fick jag en idé! Lutfisk är inte förknippat med jul för mig, det får man äta närsomhelst. Till min stora glädje tycker mannen också om det. Förstå vilken lycka det är, efter många år utan likasinnad!

Nu är det dags att byta om och konferera med mannen om trixandet med bilen.
Ha en fin dag och min förhoppning är att du gör precis som du vill med dina traditioner och önskningar! Var och en salig på sin fason, eller hur...?

Handgriplig. #blogg24 #bloggswe

Häromdagen läste jag en medbloggares tacksamhet för sina händer. Hur bra de var att ha och vilken nytta de kunde göra. Jag hittar inte inlägget i #blogg24 nu, annars hade jag länkat dit. Livet hade varit bra mycket svårare utan händerna, men det finns ju de som är lika skickliga med sina fötter. Det finns fantastiska konstnärer som målar med fötterna. Jag kan inte måla alls.

Varför pratar jag så mycket om händer, tänker du kanske nu? Jo, för idag är jag handikappad. Har inte en aning om vad som hänt, men tummen på vänster hand är svullen och öm som ögat.

Märkligt att det är den som gör ont, den har inga synliga skador, till skillnad från högertummen. Jag skulle skiva lite morot på mandolinen och var slarvig. När jag jobbade på Abba kallades sånt att "jobba på egen hand" om man råkade skära sig själv, istället för sillen.

Tur i oturen är det väl ändå att det är vänstertummen som är obrukbar, för jag är extremt högerhänt.



Jag är väldigt avundsjuk på mannen som jobbar lika bra med båda sina händer. Även med små pilliga saker. Själv står jag handfallen om högern skulle sluta fungera. Idag kommer det inte att bli något brödbak, vilket jag planerat om jag inte blivit inringd på jobb. Jag kunde knappt få på mig kläderna för att skjutsa mannen tillbaka från rostskyddsverkstan. Så ont gör det alltså. Synd om mig idag...

Hur i hela friden ska jag hacka löken till dagens pastasås, utan att göra ännu mer skada på min lekamen? Är det någon som har ett handfast tips, tar jag tacksamt emot det. Tills vidare ska jag bara lösa korsord och läsa små meningslösa noveller. Det var en pärs att hänga tvätt, vilket ju inte är särskilt svårt i vanliga fall, bara vansinnigt tråkigt. Blir nog en "gum-vil" i fåtöljen också.

Måtte detta snart gå över, för jag behöver båda mina händer för att jobba, laga mat och lägga in sill och rödlök, göra köttbullar och Jansson till jul, samt koka knäck. Knäcken görs förvisso i micron, det blir enklast och snabbast, men hantera en skål med kokande socker med en hand är oklokt.
La du märke till att jag helt bortser från sånt som julstädning i mina måsten?

Det handlar om att prioritera rätt saker. Lite damm i hörnen är inte så noga, huvudsaken är att det blir mat, god mat, mycket mat och mat i rättan tid, som de säger i Skåne.
Nu talar min mage om att det är rättan tid för frukostmackan. Jag ger mig handlöst i kast med denna uppgift och låter maten tysta mun.

Ha en fin dag och var rädd om dig!

Kattbrottning. #bloggswe #blogg24

Idag blev det hastigt och lustigt en annorlunda dag. Klockan 9 ringde en AC och behövde akut hjälp på sitt apotek. Det var ju glädjande, men jag skulle ju till veterinären med katterna. Lovade dock att jag skulle kunna komma till halv tolv och det mottogs tacksamt. Vilken tur!

Min strategi för att få in katterna i sina burar för transport till Västra Djursjukhuset, utan blodspillan från min sida var som följer:

1. Lokalisera Mayzan, förhoppningsvis till trådkorgen i klädkammaren. Stäng dörren i så fall.
2. Fjäska med lite kalkon för att få ner Compiz från sin piedestal (klätterträdets högsta topp).
3. Bär upp 6 kilo motsträvig katt (C) till riggad bur på övervåningen.
4. Fiska upp en nyvaken M ur nämnda korg och med milt våld tvinga in henne i en annan bur.
5. Bär ut burarna till bilen.

Punkt 1 gick som planerat. 2 blev modifierad, för han tyckte det gick så bra att ligga kvar och bli matad. Fick alltså hämta pallen (jag är inte så lång) och hämta ner honom, under hans stora protester. 3:an gick av bara farten. Punkt 4 gick förhållandevis bra. Vi brottades en stund vid själva överförandet av katt från famn till bur. Sen gick det som en dans och hela företaget genomfördes utan blodförluster.

Mayzan gnällde och pep alla fem minuter det tar att köra till destinationen. Hela kvarten vi fick vänta på vår tur också. Compiz låg platt och tyst. Mayzan togs ur buren först. Hon skuttade snarare ut själv. Compiz burdörr öppnades, men han stannade på plats. Vägning gick fint, även om C gömde sig i buren direkt efter. M satt i mitt knä och svettades rakt igenom mina byxben.

Lite mindre skavanker upptäcktes på dem båda, men vi ska diskutera dessa vid senare tillfälle. På det hela taget gick allt bra och gissa om de var glada när vi kom hem igen?!
Jag åt upp min andra mack-halva och rapporterade till mannen, samtidigt som jag bytte om till arbetsuniformen. Har nämligen bara fått en kjol och det blir så jobbigt att klä om på plats.

Det var full rulle hela dagen och jätteroligt på jobbet. Flera kunder uttryckte sin tacksamhet och det är det som gör att det är så kul att vara egenvårdsspecialist. När man får lösa ett problem för en kund med magproblem, föreslå bra produkter till en kund vars dotter flyttar hemifrån och behöver ett bra bassortiment, eller hjälpa till med val av avmaskningsmedel till en skygg och motsträvig katt.

När jag kom hem berättade mannen om sitt möte med chefen. Det är en lång historia, som inte ska avhandlas här idag. Förhoppningsvis fattade chefen att det är allvar nu och att de bör tänka om i många frågor och göra rätt i fortsättningen. Antagligen en utopi, men det är deras problem i så fall.

Till middag bestämde jag att vi skulle ha karré som fått koka i skysåsen, pressad potatis och ärtor. Mannen fick chansen att bestämma igår, men tog den inte. Han blev inte det minsta ledsen för det.
Jag upptäckte dock att det fanns lite för få potatisar hemma, men löste det genom att koka en palsternacka också. Problemlösare, japp! Vem vill åka till affären efter klockan 18, liksom?

Ha en god natt och sov gott! Det ska jag...

Rapportering. #blogg24 #bloggswe

Idag var det hemskt segt att ta sig ur sömnvärlden. Hade mannen inte kommit med kaffet och pussat mig vaken, hade jag sovit än. Det är då för väl att han har ordning på mig. Jag har ju som sagt lite att stå i och det första för dagen är gjort; kassakort inskickat till AEA. Bara resten kvar!
Aktivitetsrapporten till Af, bland annat, så att jag får "rätt" till den ynkliga ersättningen.

Jag ska lämna in min tidrapport till Apotekschefen också, så jag får lön för de dagar jag arbetat. Det blir ju ett välkommet tillskott i kassan till jul. Det var ju inte såhär det skulle bli, när man äntligen blivit äldre och barnen är utflugna för länge sen. Fast jag får väl vara tacksam för att arbetslösheten inte kom då, när de var små och bodde hemma.

Hursomhelst, jag har lite ärenden att göra idag, så jag ska fatta mig kort. Jag drömde en sanndröm i natt. Mycket märkligt! Jag var tvungen att kontrollera saken och det visade sig stämma. Undrar om jag är synsk på riktigt, eller om det var något annat som gjorde att händelserna sammanföll?
Det spelar ingen roll, jag blev glad i alla fall!

Middag idag blir en köttfärssoppa ur frysgömman:

Ingredienser: 

1	Lök, hackad

1	Morot i slantar t ex

1	bit Palsternacka

1	bit Kålrot

1	bit Kål (röd för dagen)

2	Potatisar (mjölig)

1 Röd chili

½

Paprika

Cocktailtomater och sockerärtor (sparas till serveringen)

4	Buljongtärningar (svamp + kött, eller grönsaks-)

Några stänk Sesamolja

Cayennepeppar efter egen smak

Instruktion: 

Fräs köttfärs i lite matolja och lägg över i en stor kastrull
Lägg i lök och fräs den blank innan resten av rot- och grönsakerna, blanda runt en liten stund, peppra med svartpeppar och cayenne och lägg över i kastrullen.
Häll på 1½ liter vatten och koka upp.
Låt puttra tills du har rätt tuggmotstånd för dig, smaka av och servera med ett gott bröd.

Detta recept lade jag upp i "Middagshjälpen" för en tid sedan och den blev riktigt populär bland medlemmarna där. Det tycker jag är kul! Jag är inte så aktiv där, för jag är inte intresserad av att följa recept så noga själv och därför dålig på att skriva ner dem för andra. Min goda vän J peppar mig med jämna mellanrum att lägga till något nytt när det är lämpliga uppdrag, annars hade jag nog gett upp.

Jag tycker det är roligt att läsa recept och sen gör jag "somhelst", som sonen sa när han var liten. Finns en ingrediens inte hemma, kan jag utesluta den eller ersätta med något annat. Fantasi och matglädje har jag gott om, även när orken tryter. Försvinner matlusten och glädjen att laga mat, då är det riktigt illa ställt med mig. Kalla på ambulans i så fall.

Nu blev jag hungrig, så jag tar mig en macka innan jag drar iväg till Frölunda Torg och gör mina ärenden. Äggmacka med kaviar, tror jag bestämt det får bli, för nu kurrar det högt i magen.

Ha en fin dag och ett stort grattis till min syster som fyller år, liksom kusinen M och vännen D.
Var rädda om er och glöm inte reflexerna. Det gäller alla! Jag var ute och körde bil  igår kväll.
Man syns inte så bra som man tror, ens under en gatlykta...