Powered By Blogger

söndag 10 juni 2018

Service, tack!

Det har gått många veckor sedan förra inlägget. Jag har inte haft tid eller ork. Det första är en sanning med modifikation, en aning egen tid har jag nog haft, men har då valt att tillbringa den med mannen i uterummet. Vi har många järn i elden och jag överdriver bara lite om jag påstår att jag är utbränd. Jag jobbar på i hemtjänsten och på Hunnebohemmet, och har inte varit obokad så värst många dagar.

En sådan ledig dag tillbringades i sonens lägenhet, med att först skruva isär en stor bäddsoffa, samt forsla den och lite andra uttjänta möbler till tippen. Därefter skruvade mannen och jag ihop en ny bäddsoffa, två fåtöljer och ett soffbord innan vi utmattade åkte hem på kvällen och tog en välbehövlig dusch, och fick lite mat i magarna...

Mycket grillmat blir det!

En dag efter jobbet åkte jag till Lysekil, där jag inte varit på år och dagar, för att klippa mig för en mycket liten peng, hos en urtrevlig tjej som behövde praktisera. Jag nappade på en annons i en köp- och säljgrupp jag är medlem i, bara för att jag gillade idén. Hon hade tyvärr inte utrustning till att färga mina ögonbryn och fransar, men jag är väldigt nöjd med klippningen och återkommer gärna.

Vi har äntligen fått tag på vitrinskåp och jag har således lagt en del tid på att packa upp ur våra flyttlådor. Mannen har stökat undan en massa i källaren och fått upp de blytunga kataloger jag packade ner i januari på lagerhyllorna i garaget. Det tar alltså på våra flyttkartonger och det känns väldigt bra!

Två höga skåp har vi också skruvat ihop.

Tomlådorna har fraktats hem till svärmor som ju ska flytta hit i juli. Så där lägger vi också mycket tid och kraft. Inte nog med det, vi måste ju göra plats i lägenheten för henne. Därför har jag packat och burit hur mycket som helst därifrån, så nu fyller vi på med ännu fler flyttlådor här hemma. Igen! Jag är verkligen trött på att vika kartonger och att flytta...

Men det kommer att bli bra för oss alla när det är klart och från och med augusti kommer det att bli lugnare. Vi har gjort en delflytt denna helgen, för att kunna uppvakta mannens systerson som tar studenten nästa helg. Vi åker och hämtar svärmor och hennes syster på fredag och åker vidare till Nyköping. En nätt resa på ungefär 55 mil, en väg.

På kvällen när vi kört hem svärmor ska vi på kalas med min syster, svåger och deras vänner, så det är mycket som händer. Flytt nummer två sker om tre veckor, sedan går det slutgiltiga lasset med svärmor ombord i vecka 29. Sista helgen i juli ska vi nämligen allihop på bröllop i utlandet, eller i Skåne närmare bestämt.

För tillfället känner jag mig extremt asocial, men råder viss bot för det med bröllopsdagsfirande sista juni hos goda vänner och somt sagt, bröllop i juli och kalaset jag nämnde. Dessutom tror jag att vi kommer att få gäster någon gång i mitten av juli, även om det inte är helt spikat än. Fast de kommer kanske att få klara sig på egen hand en del av tiden, men det klarar de fint.

Våra efterlängtade soffor kom i fredags, mannen satte ihop den ena innan vi åkte till mamma Siv, den andra tog jag hand om igår. Soffbordet saknar monteringsdelar, varför det får anstå tills de kommer i brevlådan på tisdag, förhoppningsvis.



Ringde Mio för att reklamera det genast, igår alltså. Samma människa som sålde bord och soffor till oss tog emot mitt samtal och beklagade missen. När jag påpekade att även en av sängarna vi köpte i februari var defekt hade jag förväntat mig någon sorts kompensation, för att visa lite good will åtminstone, men icke. Vi ska definitivt inte köpa något mer till vårt hem där.

Som de servicemänniskor både jag och mannen är, blev vi rätt gramse minst sagt, då butiken uppenbarligen inte har någon känsla för good will. Att det inte är deras "fel" att produkterna är felkonstruerade i fabriken eller att någon glömde packa ner skruvbleck har inte med saken att göra. Det är ändå deras produkter och varumärke, för att inte tala om kundkretsen som de väl vill ha kvar?

Jag hade omedelbart erbjudit ett presentkort på minst 500 riksdaler, vilket är en bråkdel av beloppen vi handlat för. Vid närmare eftertanke hade jag förmodligen dragit till med 5-10% av köpesummorna utan att ens fråga chefen om lov först, vilket hade resulterat i ytterligare affär med både lampor och matta till vardagsrummet. För att inte tala om framtida anskaffningar...

Nästa gång vi behöver något i inredningsväg kommer vi åka till Ikea eller Alves Möbler i Tanumshede, den saken är klar! Nu känner jag mig färdiggnälld, så jag avslutar med en bild på ett vackert fotografi som vi blev förälskade i då vi besökte ett vernissage i Tossene Bygdegård härförleden. Fotografen heter Nicklas Eldh och är min före detta granne.

Reflektionen av mig får du på köpet ;)

Färgerna återges inte rättvist, den är ännu vackrare i verkligheten! 
Var rädd om dig i värmen och ha det gott så ses vi i en blogg nära dig, så småningom...








3 kommentarer:

  1. Roligt att höra av dig igen. Jag har saknat dina inlägg, men förstår att du har fullt upp med jobb, flytt m.m. Skönt att du kan koppla av någon gång emellanåt med god mat på din veranda.

    SvaraRadera
  2. Jag håller helt och fullt med Birgitta. Men du tänk på att andas också för det tillhör nödvändigheterna.
    Kram och var rädd om dig fina du <3

    SvaraRadera
  3. Du vet väl att passet måste gälla i sex månader efter utresan? Och att vi numera kräver inresevisum för svear och götar? ;-)

    SvaraRadera