Powered By Blogger

måndag 29 juni 2015

25-öringen. #bloggswe

Jag håller på att göra mig själv till VD-assistent, HR-chef och ekonomichef. Man skulle även kort och gott kunna kalla det för kontorsråtta, men det låter inte lika stiligt. Igår letade jag upp sidor där man skapar en logo och mallar för fakturor. Idag satte vi ihop dem och skickade iväg skapelsen. Lite mallig är jag allt, även om det inte blev helt perfekt. Än...

Det har gått lång tid sen jag jobbade med dokument och jag känner att formen är rätt usel. Dock bättre än mannens och det är bättre han koncentrerar sig på det han är bäst på, medan jag hjälper till så gott jag kan med det trista administrativa. Nästa uppgift är att välja ett idiotsäkert program och påbörja bokföringsarbetet. Med idiotsäkert menar jag så lätt att inte ens jag kan missförstå...

På gymnasiet var det obligatoriskt med företagsekonomi ett läsår, men eftersom jag knappt begrep matte över huvud taget, så var det svårare än latinet och grekiskan. När jag gick på Komvux ramlade pengen ner och jag insåg att jag inte var så korkad ändå. Även om jag inte är ett matematiskt geni, så har jag ju trots allt klarat mig igenom kemi- och fysiklektioner och tentor på högskola med.

Hela dagen har varit gråmulen och regnig, vilket är perfekt för att baka bröd. Idag blev det morotsbullar med fänkål och kummin.



Doftar ljuvligt här nu, samtidigt som solen faktiskt verkar orka fram. Enligt min vädersiare (yr.no) ska det bli strålande vackert i morgon, det var inte en dag för tidigt. Vi har inte ens tagit ner soffdynorna från vinden ännu, det är ju löjligt irriterande.

Att sitta i paviljongen och äta det grillade har varit uteslutet hittills. Maten hade kallnat på nolltid, även om man stängt igen alla väggarna. Det påstås att det var dåligt väder samma tid förra året, det minns inte jag, men det är väl för att det blev så himla fint i juli/augusti, antar jag. Dessutom jobbade jag på NÄL efter midsommar och när jag tänker efter regnade det nog rätt mycket den perioden.

Men så ligger ju Trollhättan/Vänersborg i en riktig nederbördshåla också. Trots detta funderar vi på att besöka Fallens Dagar 17-19:e juli. Inte alla dagar då, jag jobbar visst både fredag och lördag, men lördag eftermiddag eller söndag är ju alternativ. Jag har inte varit vid fallen sen vi gjorde en skolresa dit för fyrtio år sen. Lite skämmigt nästan, det är ju inte långt bort.

Hur som helst. det måste bli lax till middag idag igen. Den får ju inte förfaras och det är en sådan färskvara att är det bäst att äta upp den idag. Dillstuvad potatis får det bli till, för dill har vi också gott om. Om nu vädret blir sådär fint som jag hoppas och tror, blir det grillat i morgon och vem vet, kanske det till och med går att sitta ute och avnjuta kalvbiffarna?

Ha en fin dag och ta vara på den och dig själv på bästa sätt!

söndag 28 juni 2015

Blåst blondin. #bloggswe

Vilken konstig lördag det blev. Mannen och jag tassade runt och iakttog Compiz hela dagen och fann inte ett enda fel. Jo, tidvis var han kanske lite tröttare än vanligt, men det är ju inte så konstigt. Emellanåt rusade han omkring i trädgården och såg åtminstone ut som om han övervägde att ta sig uppför ekstammen. I sista stund kom han kanske på att han inte är kattunge längre?

För att skingra tankarna och inte bli för hönsiga, när han trots allt verkar okej igen, satt mannen med näsan i en ny bok och jag med korsorden i sällskaplig tystnad, vilket var väldigt skönt och behövligt.
Planerna att klippa gräset och pyssla ute kom helt i skymundan, dels för regnet (inte så mycket, men ändå) och dels för att vi faktiskt inte hade riktig ork till det.

Det enda praktiska som blev av, var tvätten och matlagningen. Lagom jobbiga sysslor, när man har en tvättmaskin som gör grovjobbet. Maten var lättlagad. En del skulle till och med påstå att den inte lagades alls. Snabbgravad lax blev det till slut och den var lika god som förra gången, fast en annan smaksättning, förstås. Man måste ju förnya sig.

1 dl Ginger Beer och 2 msk färskriven ingefära, förutom 2 msk salt och lika mycket socker i lagen. 4 timmar i en plastpåse i kylen (vänd efter halva tiden) och det smakar gudomligt! 
3 såser gjorde jag till denna middag; en med dill och citronsaft, en annan med wasabi och en gnutta citronsaft, den tredje var med färsk mynta och citronsaft, Alla såserna vann på en nypa socker, som förhöjde smakerna. Wasabisåsen och myntan var nog allra godast, men dillsåsen var inte alls dum, den heller. 


Nästa gång ska jag använda japansk soya, måste bara skaffa hem lite mer av den varan och fånga en ny lax. Vi får äta lax idag med och i morgon, biten var ganska stor och hade passat bättre till ett större sällskap, men det är inte något straff att moffa i sig den precis...

Jag tänkte att den får utgöra en förrätt idag och fredagens middag, som inte åts upp när katten skrämde oss halvt från vettet och blåste oss på maten, får stå för resten. Mätta lär vi bli i alla fall. Såhär såg det ut i fredags:


Inte så svårt att återskapa, det gillar vi! I morgon får det bli något nylagat och dessutom ska jag baka.
Bröd, alltså. Jag är obokad och ledig, så det passar fint. Speciellt nu, när mannen flyttat kontoret från köket till övervåningen, så vi slipper vara i vägen för varann och våra "jobb".

Jag sitter fortfarande i morgonrocken och ska dra mig tillbaka till badrummet och vaska mig. Det kommer ta trekvart att bli klar. Själva vaskningen tar inte mer än 10 minuter max. Det är håret som ställer till det för mig. Fick en tid för klippning på tisdag, men såvitt jag vet är det två dagar dit och jag måste försöka leva med denna buske tills dess.

Tittade efter papiljotter på allvar när jag var i affären häromdagen. Så illa är det alltså. Att jobba med höger arm över axelhöjd är inte så skönt och just nu känns det som om håret aldrig tar slut, utan är en halvmeter ovanför skallen. Givetvis stämmer det inte, men du förstår känslan? I själva verket är luggen precis så lång att den killar mig på nästippen och det är rekord för mig.

Så det är bara att bita ihop och föna, föna och föna. Kleta in med lite kladd och spraya, så kanske det håller till kvällen. Annars blir det en tofs igen, till mannen stora förtjusning. Jag har visst glatt några fler, men fick bannor av en av sönerna för att jag såg fånig ut, fast det bjuder jag gärna på! Hår i ansiktet kan jag inte fördra, så man får hitta på nåt. Tittade lystet på ett diadem igår, men nej...

Ha en härlig söndag, vad du nu hittar på, men var rädd om dig och ta hand om dina nära och kära!

PS. Jag är född blond, blev mörkare med åren, men nu går det åt "rätt" håll igen. Och nu när håret är så långt syns alla mina vita strån extra tydligt. Det brukar se ut som om två personer blivit klippta i samma stol när jag är färdig hos Malin, min favoritfrisörska.










lördag 27 juni 2015

Kattastrof. #bloggswe

Idag vaknade vi tidigt, fast timmen hunnit bli ganska sen innan vi kom i säng igår. Anledningen till detta är att mannen och jag går "som katten kring het gröt" och lurpassar på vår store lille Compiz.
Just när vi skulle börja äta våra grillade revben började han bete sig märkligt. Han hamnade i ett kökshörne och kom inte ut ur det, utan försökte ta sig uppför väggen.

Placerad mitt på köksgolvet gick han vänstervarv och vi insåg ganska snabbt att han blivit blind och döv. Han orienterade sig enbart med känsel och luktsinnet, varpå han hamnade på ställen han aldrig nånsin skulle sätta sin tass på, i vanliga fall. Jag satte upp hinder på vissa ställen, för att minska både hans och vår frustration när han inte längre kom nån vart, utan fick hjälpas ut.

Plötsligt blev han som vanligt igen och skuttade mot matskålen och dörrarna för att gå ut. Vilket han ju inte fick, såklart. Pupillerna var fortfarande enormt stora och självklart fortfarande påverkad av stressen att ha varit så desorienterad, men han verkade bli sig själv igen. Då kom nästa episod av trevande utmed väggar och möbler, helt okänslig för ljud- och ljusintryck. Skrämmande!

Efter ett antal sådana händelser hoppade han upp på "puffen", som är ett favoritställe och började tvätta sig. Jag vände ryggen åt en kort stund och då hoppade han upp i katträdet och la sig tillrätta för att sova. Idag är han som vanligt, kanske lite långsammare, men har varit ute, kommit in för att tigga mat av mig i köket och gått ut igen. Tack och lov har han aldrig haft för vana att gå långt från huset.

Känslorna är inte lätta att hålla i schack, Compiz betyder mycket för oss båda två. Vetskapen att han har ett hjärtfel och därför får medicin sedan ungefär sex år och hans 13 år gör ju att han känns lite skör, sitt utseende till trots.

Mayzan till vänster och Compiz ur samma kull. 
Vi har våra rutiner och vanor. Compiz brukar alltid vilja ha en stund i mitt knä, minst en gång varje dag och det är mysigt. Det är väl inte alla gånger passande, för mig, men han brukar få sin vilja fram. När jag kliat honom mellan öronen och på halsen en stund går han över till soffan och lägger sig och sover ett tag och jag kan fortsätta med det jag höll på med.

Så vill vi ha det i fortsättningen också, så nu får det vara nog med konstigheter, hör du det, kattskrälle? Dessa husslavar får hjärtsnörp, magsår och glömmer äta ordentligt, det kan få förödande konsekvenser för din egen mathållning, förstår du väl?

Förhoppningsvis kommer allt återgå till den vanliga lunken och allt är frid och fröjd, åtminstone ett par år till, det är väl inte för mycket begärt?

Ha en fin lördag och ta hand om dig!






fredag 26 juni 2015

Nostalgi på hög nivå. #bloggswe

Det är svårt att hinna med allt man vill när man tar "semester". Mannen hade det svettigt innan telefonen äntligen tystnade framåt "kvällingen", men problemen löstes och idag är kunden nöjd. Problemet hur två paket, varav det ena fanns i Sverige före midsommar, inte har funnit sin adressat förrän idag är ju knappast något han kunde svara på eller för, men synnerligen frustrerande för båda.

FedEx sköter sina transporter till Sverige exemplariskt, det är sedan det börjar strula. Dess underleverantörer lämnar mycket i övrigt att önska, men det verkar handla om vart i Sverige godset ska levereras. Till Gävle och Umeå kommer varorna fram senast två dagar efter utskeppning från Frankrike, men till Karlstad är det tydligen svårare att hitta...

Innan vi åkte hemåt idag ville vi se alstren som stenhuggarkonstnärerna skapat i Gerlesborg, inte långt från Bovallstrand. Väl värt ett besök, för den som har vägarna förbi till alla semesterorter i både Sotenäs och Tanums kommuner. Håll tummarna för att jag vinner något av de mindre konstverken i lotteriet som har till syfte att stödja verksamheten.

Det var tur att vi åkte när vi gjorde, med mig som chaufför och mannen med kontoret i baksätet (!). Efter ett matstopp på CityGross på Torp fick vi meddelande om att larmet gått hemma. Visserligen var det en av katterna som lyckats utlösa det, men lite jobbigt var det innan vi kunde konstatera det med hjälp av appen och grannen. Sen var det ju den eviga kön i Tingstadstunneln...

Vi tog med oss både grillskivor av kalv, till det facila priset 119 kronor/kg och grillklubba, vilket är tjocka revben styckade på "fel" håll. Annat håll än det vanliga, snarare. Oknäckta och på längden, om du förstår hur jag menar? Sparar kalven till senare tillfälle och äter klubborna med sallad idag. Efter räkmackan i ovan nämnda affär, räcker det gott.

Igår åt vi Club Steak från Kustcharken:

Varsin köttbit förstås... 
Så ljuvligt gott och rikligt att den grillade potatisen egentligen var helt överflödig, hur god den än var. En enkel cf-röra, eller "gucka" som mannen kallar det, med schalottenlök, chili, salt och svartpeppar snodde vi ihop lite snabbt. Efterrätten blev jordgubbar från Röd, den lokala leverantören.

Efter maten var det nödvändigt med en promenad, dels för att mota matkoman i grind, dels för att visa vår gäst omgivningarna jag haft förmånen att växa upp i. Till min stora glädje är hopptornet återigen en träkonstruktion och såvitt jag minns, i rätt höjd på åtminstone "Kandidaten". Jag hade lite svårare att bedöma höjden på "Magistern", men tror nog att det är den ursprungliga?

Rätta mig gärna om jag har fel om höjderna. 

Promenaden bjöd på fler vackra vyer och salta stänk, det blåste ganska bra.

Man kan inte annat än må bra, när det ser ut såhär!
Underbara Badholmarna!
Lite förvånat kunde jag konstatera att det ännu inte är så många badgäster här. Timmen var förvisso ganska sen, så barnfamiljerna som brukar vara på plats efter midsommar kanske redan knoppat in?
Bryggcaféet är under renovering och återuppbyggnad efter branden, så något folkvimmel där kunde man ju inte räkna med. Hoppas de snart är klara för återinvigning, det behöver Bovall...

Ha en härlig fredag och start på semestern eller "bara" helgen. Var rädd om dig och simma lugnt!

onsdag 24 juni 2015

Lysande utsikt? #bloggswe

När man som jag är något stressad över att inte komma åt min löne-spec, är det väldigt skönt att kunna kolla "kommande transaktioner" på bank-appen i mobilen. Nu kan jag andas ut och fortsätta pappersarbetet utan att belasta "fel" konton. Att vara "frilansare" känns inte helt tryggt, men å andra sidan är det omväxlande och roligt att hoppa in på olika arbetsplatser.

Alla mina anställningsperioder och timmar ligger nu hos A-kassan för utredning om huruvida jag varit duktig och tjänat ihop till en ny ersättningsperiod med högre ersättning, eller om jag ska stanna i Jobb- och utvecklingsgarantin och få 249 kronor per dag i ersättning från F-kassan. Jag tror i och för sig att sannolikheten är stor att det blir en förbättring, om inte annat så i slutet av sommaren.

Mannen kom hem igår kväll och trodde jag redan ätit middag, men det är väl klart jag väntade in honom?! Det blev en god middag med pasta och skaldjurssås, förstärkt med de sista bläckfiskarna i frysen. Som vanligt, höll jag på att säga, en blandning av grönsaker såsom morot, selleri, lök, vitlök och chili som fick fräsa i smör. Sherry och musselspadet, en halv fiskbuljongtärning, svartpeppar och lagerblad, samt grädde och cf fick puttra ihop. Sockerärtor och bläckfisk, musslor och sist räkorna.


Lite citron, tomater och dill för färg och extra piff. Det är lättlagat och tar inte lång tid att göra, jag lovar! Bläckfisk är sådan att man antingen lagar snabbt eller väldigt länge, annars blir konsistensen gummiaktig och det är mindre roligt att tugga på. Räkorna ska ju bara ner i såsen och bli varma, men det vet du redan. Musslorna tål en stund i värmen, men rör inte för mycket, då går de sönder.

Jag vet inte vad det blir för mat idag, det blir nog en djupdykning i frysen alternativt en sväng till affären. Försökte skyffla över beslutet på mannen, men han jobbar hårt med att lösa andra problem, så jag får nog ta på mig detta...

I morgon blir det utflykt med Kluran, det är dags att visa mina hemtrakter för henne med. Enligt yr.no kommer vädergudarna att stå oss bi och det tackar vi för. Mat hämtar vi i Kustcharken och grillar är planen. En promenad blir det såklart och jag vill ju visa upp Bovall från sin soligaste och vackraste sida, då får regnet hålla sig borta helt enkelt.

Jag tar således semester åtminstone i morgon och återkommer troligen på fredag. Eller en annan dag.
Ha det särdeles gott och var rädd om dig så länge!

tisdag 23 juni 2015

Papperslappar. #bloggswe

Inte vaknade jag när mannens klocka jagade upp honom i morse. Jag sov vidare i förvissningen att jag hade sovmorgon, fast jag lovat att köra honom till tåget. Det var bara att dra på mysbyxorna och en tröja, när han tyckte det var dags att röra på sig och sätta sig i bilen klockan sju. 40 minuter senare låg jag i sängen igen, med tidning och kaffe och det kändes sådär fint.

Mötet på Af gick väl ganska smärtfritt, trots att utsikterna för några pengar inom den närmsta framtiden inte är att vänta sig. Först ska a-kassan räkna på timmarna och besluta om jag får en ny period. F-kassan har sina fastställda datum för utbetalning också, så det kanske blir en slant i juli. Gudskelov för att jag jobbat ganska mycket i maj och juni, så det blir lön ändå.

Nackdelen är att de pengarna hela tiden kommer en månad senare än en månadslön, som bekant. För tillfället kommer jag inte åt min löne-spec heller, jag vet inte vad jag gör fel. Har ju funkat förr, men antagligen har jag blandat ihop lösenorden och försöker med fel. Det var ju det där med att rensa pappershögen idag...

Jag fick ett otäckt gult litet papper på vindrutan idag. Feltolkade skylten och parkerade i en ruta som krävde tillstånd. Den saknade namnskylt och därför tog jag för givet att det var fritt fram. Har sagt det förut och säger det igen; jag ogillar skarpt att överhuvudtaget avgiftsbelägga parkeringar utanför statliga myndigheter som Af och Polisen. Ärendena är påtvingade, så dit åker man inte frivilligt.

Fast jag antar att det är någon före detta arbetslös som utför arbetet på kommunens uppdrag, vilken också har ansvaret för att hålla rabatter och annat prydligt och därför anser att de ska ha in pengarna någonstans ifrån, så då är väl allt frid och fröjd? Nej, jag tycker att skatten och alla andra parkeringsplatser borde täcka detta.

Nej, nu orkar jag inte gnälla mer, gjort är gjort och jag har annat att göra idag. Skaldjurspasta till exempel. Men först ska jag vända blad och papper och se om jag hittar något användbart, resten får åka med till ÅV.

Ha en fin dag och sköt om dig!


måndag 22 juni 2015

Pappersdraken. #bloggswe

Sista (?) dagen gjord i Åsa, det var en annorlunda dag. Jag fick hjälpa en ny kollega tillrätta och denna gången kändes det helt okej. Det var ju inte "min" tjänst det handlade om. En härlig tjej som jag tror kommer att lära sig snabbt och lätt hur det går till på apoteket. Nu har badgästerna hittat ut till kusten, så jag gissar att det kommer bli mycket att göra för alla kollegorna framöver.

Själv har jag några lediga dagar att se fram emot, verkar det som. Fast jag har en del pappersarbete att ta hand om, så det passar egentligen ganska bra. Sökte en tjänst idag, förresten. Söderut och långt ifrån vägskatter och trängsel, det skulle smaka det, så var snäll och håll tummarna igen!

Mannen hade maten färdig när jag kom hem, det var en stark och god "Chili con salchicha". I morgon vet jag inte vad det blir än, men det lutar åt fisk på något sätt. Eftersom mannen kommer hem i kvällingen och gärna vill bli hämtad på stationen, får det bli något som är lätt. Både att göra och äta.

Nu ska jag slappa och lägga mig tidigt, långt ner under det värmande täcket och lösa korsord. Natti!

söndag 21 juni 2015

Krage, pallar jag det? #bloggswe

Så typiskt att bussarna var försenade på grund av olycka. Jag finner det väldigt märkligt att folk fortfarande inte har lärt sig att vara försiktigare i trafiken under dessa långhelger, då alla vill fram först och till vilket pris som helst. Men är ens eget och andras liv ett lämpligt pris? Nej, knappast.
Ändå beter sig folk som om de äger vägen och alla andra ska visa hänsyn, men inte själva?

Hur som helst, sonen är hemma igen, fast senare än det var tänkt. Hoppas han tar pizza till kvällsmat, som var en tanke redan efter frukost. En stadig frukost på 200 gram bacon, tre ägg och några bitar focaccia. I vanliga fall steker jag ett paket bacon till mannen och mig själv, när Peter är här blir det tre. Han är matglad och har aptit, den killen!

Här ska det bli grillade lammkotletter, sallad med vinägrett och focaccia. Först kommer dock en favorit i repris, nämligen det sista av Nubberöran. Jag har startat grillen och förberett allt. Kände att trädgårdsarbetet tog överhanden, så jag fokuserar på väl invanda sysslor. Jag kan få en chock annars, för att inte tala om mannen...

Trädgårdsskötsel är inte min bästa gren, om man säger så och det har jag sagt förut. Jag vet hur jag vill att det ska se ut, men anser med fog att andra (mannen) har grönare fingrar än jag. Idag har jag dock nästan imponerat på mig själv. Gamla astrar och nytt gräs och annat otyg har jag flyttat på. När jag väl kommer igång är jag som en terrier, eller kanske är det en tax?

Men det finns gränser, mat är viktigare och medan mannen maniskt klipper häckar, måste någon (jag) se till att näring tillförs oss stackars hårt arbetande människor. Jag fick förresten en present av mannen igår. En pallkrage, typ. Tror han vill säga något med detta. Fattar inte vad, bara...

Ha en skön söndagskväll och ladda upp lite lagom för jobb eller semester, vilket du nu har i morgon!

lördag 20 juni 2015

Middagen är serverad. #bloggswe

Hämtade sonen på Nisse-terminalen igår och åkte hem med honom till mannen, som städat och banat väg in till gästrummet. Lunch med Nubberöra på surdegsknäcke tråcklades ihop och avnjöts med ett glas öl och sen fortsatte vi umgås i fullständig lugn och ro. Det var precis vad vi behövde, alla tre.



Eftersom regnmolnen höll sig i närheten hela dagen, tog vi det säkra före det osäkra och placerade grillen under paviljongtaket. Detta visade sig vara ett smart drag, för det kom några skurar under tiden kycklingen grillades. Kvällen fortsatte med film och på sonens begäran blev det en gammal goding från hans barndom, sen på mannens begäran "Hidalgo".

Sen var det natten och jag tror alla somnade bums. Jag sov som en stock och vaknade riktigt pigg och utvilad. Idag blir det brödbak; focaccia med tomater, oliver och basilika. Kanske vanligt bröd med, för fryslådan gapar tom. Hamburgare ska grillas till middag, men vilken sorts tillbehör det blir är fortfarande en öppen fråga.

En fortsatt lugn och skön helg blir det alltså. Solen skiner och även om det finns illasinnade moln på visst avstånd, så det är varmt och gott på altanen. Sonen spanar rådjur på andra sidan bäcken och jag försöker få mannen att fånga middagen. Han ställde sig dock kallsinnig till förslaget. Jag förstår inte alls, gratis mat serverad på bakgården, det är bara att ta för sig, ju?

Ha en fin midsommardag och ta vara på denna lördag på bästa sätt!

torsdag 18 juni 2015

Intima detaljer. #bloggswe

Nå, jag slänger in ett nytt inlägg och önskar alla en god och fin midsommar med lagom av allt. Jag vill passa på att å mannens vägnar varna för alla inslag av dill i firandet. Det är dillen som orsakar huvudvärk och baksmälla, nämligen.

Tänk efter.
Jul, sill i dill och gravad lax med hovmästarsås, alltså dill.
Påsk; samma sak då. Sill till förbannelse och alltid är det någon med dill i. Plus allt annat.
Midsommar; inte någon större skillnad i maten. Eventuellt kan saken förvärras av färskpotatis kokt med; just det, dill!

Hur många av er därute är födda i mars? Vem vill ha kalas i mars, liksom? Jag ger mig den på att era föräldrar inte kunde motstå dillen vid midsommar, i vilken form den än presenterades. Lax, sill, nubbe... Nu vet du vad du ska ska ta till när ni diskuterar ditt födelsedatum, om det behövs.

Jag vet då rakt inte och funderar inte alls över hur jag kom till. Däremot hade jag vissa betänkligheter över hur mina päron tänkte då, om de gjorde det alls. Att fylla år och ha kalas mitt i semestern är ju rätt visset. Hälften av vännerna var ju på annat håll då. Å andra sidan fick alla plats på altanen, under balkongen om det mot förmodan skulle regna. Vilket det aldrig gjorde på den tiden...

Själv har jag två barn födda i maj och ett i december. Utan att avslöja för mycket om mitt privatliv, så är första barnet ett så kallat p-pillerbarn och rätt stolt över det. Andra barnet var tänkt att komma till världen i januari eller februari, men vi slarvade på något sätt. Tredje barnet blev till efter svärfars 50-årskalas. Dagen ifråga kanske inte var vikt till just detta, men det barnet är det mest väl planerade.

Det kan ha varit den exotiska drinken Corcovado, som hade den effekten. Jag hade sagt till barnafadern att i september lägger vi ner försöken och det var ju en himla tur att det blev som det blev; för tack vare dottern, som blev resultatet har jag numera två barnbarn.
Detta inlägg blev särdeles intimt och avslöjande, men jag bjuder på det.

För övrigt kan jag bjuda på dagens rätt:

Ny komposition, inte helt oäven. Morot, selleri, lök, vitlök, chili, fiskbuljong, grädde, cf, sherry, vitt vin, purjo, dill och tomatpuré kokades ihop. Kummel och lax åkte i 1½ minut innan ett nät blåmusslor och tomaterna gick med i hela härligheten. 
Dill, gräslök och purjo strösslades över vid serveringen.

Natti!


onsdag 17 juni 2015

Baka, baka liten kaka. #bloggswe

Då har jag träffat en RC till. Väldigt kort möte i och för sig, men förhoppningsvis minns han mig när det behövs. Kungsbacka och/eller Onsala söker apotekstekniker och jag söker förstås. Tillbaka i gamla vanor alltså. Vad jag tycker om det? Inte. Men jag bokade in mig själv på jobb på måndag, med en liten hint från vännen och kollegan Marie. Det gäller att hålla sig framme!

Nu gäller det bara att få en bokning på tisdag, så jag slipper mötet på Af, vilket jag inte kan inbilla mig gör varken till eller från. Välkomna med erbjudanden om jobb kommande tisdag, alltså. I slutet av veckan är jag inte lika öppen för förslag, så det gäller att passa på. Tanken är att ta med Kluran på utflykt och släppa henne på grönbete, eller krabbmete kanske passar bättre...

Pussa barnbarnen och hälsa på L, förhoppningsvis. Jämrans vad svårt det är att få tid till allt man vill! Syster Å vill jag ju också hinna krama och gamle svärfar hade varit kul att träffa igen. Det kommer nog inte gå, andra måste ha tid med, om vi inte stannar två nätter, förstås. Det kommer fler lediga dagar. Så det är bara att åka tillbaka och ta det undan för undan och sen börja om från början igen.

För övrigt håller jag och mannen på att planera för midsommarmaten. Matjestårta eller gubbröra på knäcke till lunch när sonen kommer låter frestande. Grillad kyckling med potatisklyftor och lite röror och såser på kvällen. På midsommardagen ser det ut att bli lite trevligare väder, så då kan det passa bra med marinerade räkor och kanske en grillad lammstek?

Jag ska tråckla till en focaccia med citronoliver, basilika och tomater väldigt snart. Funkar som tilltugg till det mesta och när man blir lite småsugen. Till frukost och kvällsmat också kan jag tänka, ty sonen är av den hungriga sorten. På söndag blir det såklart ägg och bacon innan han åker hem. Eller är det då det blir dags för jordgubbar, till pannkakor kanske?

Alla dessa val, hur ska det gå? I slutänden kan alla planerna komma att ändras och det blir något helt annat, Vi ska ut på matjakt i morgon och hoppas att alla midsommarfirare redan lämnat stan då. Annars gör vi som vanligt, tar det lugnt och utgår från att det är bättre att helskinnad ta sig fram till sitt mål, oavsett om fordonet är en kundvagn eller bil, än att komma först...

Ha en fortsatt trevlig kväll och sov gott sen!






tisdag 16 juni 2015

Glömsk, jag?! #bloggswe

Heldag blev det. Från öppning till stängning och det tackar plånboken för. Första arbetsgivarintyget på plats, men det omfattar bara årets timmar. Som tur var fick jag tag i en människa som fattade att det var det sista halvåret, från maj räknat, som var av vikt för min eventuella a-kassa. För säkerhets skull bad jag om hela året jag jobbat för Apoteket Apoteket.

Det heter så när folk frågar. "Är detta det riktiga Apoteket?" Japp, det är det! "Bra, då vill jag vara klubbmedlem också..." Jag började ju min apotekskarriär där och nu, när dresskoden är svart, lila och grått eller vitt trivs jag ännu bättre. Orange och brunt är inte mina färger, det känns så...fel.

Vad som känns fint är att mannen skaffat hem matvaror och bestämt att det blir grillkväll i Hagen idag. Karré och svensk färskpotatis, vitlökssmör och majskolvar bjuder han på och jag slappar. Helt frisk har jag inte varit och jag tror banne mig gräspollen knockar mig hårdare än björken i år. Ibland känns det inte så kul med ombyte. Just när man tror att det värsta är över, kommer nästa attack.

Det finns runt 9000 arter i världen, tror jag att jag har läst någonstans. Inte så många i gamla Svärje förstås, men tillräckligt för att pollensäsongen ska bli olidligt lång. Men nu ska jag inte klaga för det, det finns mediciner som hjälper riktigt bra. Man ska bara komma ihåg att ta med kompletterande medikamenter hem. Hur var det? Skomakarens barn har inga skor?

Kanske inte den innebörden aforismen avsåg, men du förstår ändå vad jag menar, eller hur? Jag ska ta ut mina receptbelagda mediciner också, det har jag tänkt hela dagen. Vi har förvisso haft att göra hela tiden alla tre, men som mannen säger; du glömmer bara bort det om ingen påminner dig minst fem gånger. Så snälla Marie, påminn mig i morgon! Midsommar ska inte firas halvsovande och snorig.

Den ska firas med sonen, det ska bli trevligt. Det är vid närmare eftertanke ganska precis ett halvår sedan han var här sist. Då fyllde han år och jag stånkade detta till honom, vilket uppskattades. Varken jag eller mannen är särdeles bra midsommarfirare, så jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på i matväg. En matjestårta eller -pannacotta, kanske?

Grillmat funkar alltid och till alla, men då vädret verkar vilja visa sig från den sämre sidan kanske vi får ha en reservplan. Ugnen finns förstås alltid att tillgå och vill man så kan man fixa en mästerlig måltid inomhus också om man måste. Hur lät det där då? Hur gör vi nio månader om året?  Inte står vi särskilt ofta ute och lagar mat, när köksvärmen är så god?

Det gäller att vara flexibel, improvisera och tänka annorlunda. I min familj är vi bra på det. På många sätt. Ibland är det lite svårare, särskilt för vissa familjemedlemmar, men desto större blir vinsten när man märker att det är okej att våga sig på det osäkra.

Nu är det mat! Ha en fin kväll!








måndag 15 juni 2015

Frus(e)t. #bloggswe

Kommer hem och finner mannen i upplösningstillstånd (liiite överdrivet) över datorn som vägrade visa ett nyinstallerat program. (Frustar som en ilsken tjur över sakernas eländiga tillstånd och förbannar rent allmänt.) Allt berodde på virusprogrammets motvilja för att släppa ett annat över tröskeln. Nå, med lite hjälp av den nya bekantingen löste det sig och nu blir det rock'n roll, antar jag.

Själv tycker jag att dagen varit bra, men jag hinner inte det jag föresatt mig. Det beror på att vi har kunder, vilket är bra och roligt i och för sig. Det märks att det är sommarlov och semesterfirare i farten. Barnfamiljerna och pensionärerna är på plats med andra ord. Precis som hemma i Bovall, alltså. Prislapparna får vänta tills i morgon, jag har åtminstone uppdaterat hållbarhetslistan.

Misstänker att mannen haft att göra också, för köttfärsen till middagen var halvfrusen. Inte så att han skulle tina den mellan händerna eller så, men komma ihåg att ta upp den ur frysen i skaplig tid. Fast det går så bra att göra köttfärssås med frusen råvara, det har hänt säkert hundra gånger förr. Medelhög värme på stekpannan och skrapa loss bara. Hacka lök mellan vändningarna.

Morot, tomater, vitlök, selleri, chili och vad man har hemma åker i när all köttfärs är brynt. Nu har den puttrat en stund och det börjar bli dags för pastakokning. Om en stund. Känner att jag behöver varva ner lite innan middagen idag. Har varit trött hela dagen och det är Mayzans fel. Städa heltäckningsmattbeklädd trappa klockan  halv tolv på natten är inte sömnfrämjande.

Hon var tvungen att gå ut efter denna fadäs, kanske skämdes hon lite. Vad jag inte uppmärksammade var att hennes ohängde bror också ville ut. Tja, det var väl lika bra att byta handdukar och förbereda för en tvätt då bland annat. Och lösa korsord och släppa in katten. Det vill säga Mayzan, som förstås vet att vi ska sova och vill ha sin plats i sängen.

Compiz tar sin tid och finns inte att se förrän halv ett. Förhoppningsvis sover jag som en stock inatt. Om inte, ska jag peta på katterna så att de inte heller får sova. Risken är inte särskilt stor, jag är inte så elak som jag låter och ännu tröttare än det verkar. I morgon ska jag visst börja en halvtimme tidigare också och sluta en timme senare. Kanske hinner jag det jag vill då?

Ha en förträfflig kväll, det ska vi ha och må väl!

söndag 14 juni 2015

Svärdfisk vs tonfisk. #bloggswe

Se på tusan, det blev en bloggfri dag igår! Vi hade fullt upp med ägg och bacon, införskaffning av mat och presenter till födelsedagskalasbarnet och själva kalaset, förstås. Barn kan han väl knappast kallas längre, när det var 50 han fyllde, men det heter så i alla fall i min värld. God mat och dryck fick vi och äran att träffa många trevliga människor.

När vi kom hem var det kvällen och den planerade potatiskakan till svärdfisken blev inställd och raskt ersatt med bakad potatis och parmesanröran från en annan middag. Funkade alldeles utmärkt.
Tonfisk är godare än svärd-diton, men texturen är densamma. Nästa gång ska jag marinera den och grilla på spett, gärna tillsammans med tonfisk. Black&White à la Mer.

Idag blir det laxfyllda spättarullader med vitvinssås och pressad potatis, samt sockerärtor. Det blev himla gott sist jag gjorde det, så det blir det idag också, även om jag inte minns hur jag gjorde exakt. Som vanligt blir det lagat på en höft och jag tror det var fänkål med sist, fast idag blir det nog spenat för det är det som finns hemma.

Vi ska visserligen ut och hämta en dator till mannen, men försöker undvika fler affärer än den utvalda elektronikbutiken. Snabeldraken ska rastas och tvätt hängas, så slipper vi det när den nya arbetsveckan tar vid.

Ha en härlig söndag och ta hand om dig!


fredag 12 juni 2015

Vända rätt sida till. #bloggswe

Mannen har visst lagt sig till med vissa ändrade beteenden under sin bortovaro från hemmet. Ligga på rygg är inte något han vanligtvis gör och det är inte hans bästa sida. Å andra sidan har jag sällan sett någon vakna på så gott humör, att det må vara honom förlåtet att det mesta av natten tillbringades på fel sida. Jag förstår att han var hemskt trött, det kostar på att fara runt hela tiden.

Kanske var det bra att han var borta när jag inte mådde så bra, det värsta verkar vara över nu och jag hoppas att jag inte smittat honom. (Förhoppningsvis är mina kollegor inte heller smittade.)
När jag kom hem var han i full färd med att klippa gräset som vuxit vilt alldeles för länge. Det räckte att jag klev ur bilen på andra sidan huset för att börja nysa och sånär skrämde bort katterna.

De var emellertid för hungriga, för att skrämmas bort så lätt. Deras mat- och sovklocka handlar mer om att när någon av de tvåbenta slavarna kommer hem med bilen är det dags att äta, än att det verkligen är dags. Oavsett vilken tid, hur mycket de åt tidigare eller om de hunnit smälta föregående måltid, alltså. Pavlovs hundar och Elissons katter, det är samma sak.

Vi ska grilla kycklingklubbor idag. Tråcklade ihop en marinad med olja, japansk soya, schalottenlök, vitlök, finhackad ingefära, svartpeppar, lite färsk koriander, två stänk citronsaft och den sista skvätten Permantos habanero- och mangosås. Hur ska vi nu klara oss? Utan den smakförhöjaren, menar jag.
Finns lite kvar av den gröna varianten och det är bra, men den är inte samma sak.

Halvt genomkokta potatisar har jag råddat med, samt tråcklat en cf-röra med chili, paprika, ingefära och lite salt. (Kvar sen igår finns en parmesan-röra om man hellre vill ha det, eller både ock.) Allt för att hålla mig inomhus och undvika värsta allergichocken. Jo, för att jag är lite småsugen också. Mackor och vattenmelon har varit min kost idag, det känns lite somrigt, men småtrist ändå.

Imorgon måste det vara dags för fisk igen, hoppas kunna hitta något trevligt exemplar. Det vore lite trevligt att grilla tonfisk, men kan även tänka mig en gratäng med spätta som fylls med resten av vår rökta lax. Förra gången blev en succé och sådana är värda att ta om av. Det gäller bara att rulla från rätt sida och ha en god sås, samt ett gott vin till.

Eftersom jag undvikit affärer hela veckan i princip, så är det dags för en raid, med andra ord. Dessutom ska vi uppvakta ett födelsedagsbarn, om vi (jag) är krya och raska nog, Vore förfärligt att smitta ner hela sällskapet inför sommarlov och semestrar som hägrar.

Nu ska jag mobilisera mig själv i upprättstående läge och bege mig ut på altanen och se hur långt glöden har kommit. Alla vet väl hur dumt det är att inte vänta tills kolen är gråvit? Jag vet inte hur många gånger maten blivit eldad, för att tålamodet trutit av hunger eller ren dumhet. Inget mer sådant, mannen och jag är särdeles överens om hur kolen ska se ut. Förvånad, någon...?

Ha en fin fredag och helgstart. På återseende på andra sidan midnatt, eller nästa.




torsdag 11 juni 2015

Tjuv och polis. #bloggswe

Har alla gräsarterna slagit ut idag, eller vad är det fråga om?! Är det alla skolbarns "Blomstertid nu kommer" som påverkar? Idag var det så mycket bilar utanför jobbet och den närbelägna skolan att det var tur att jag hittade en lucka för bilen överhuvudtaget. Jag trodde Åsa var en liten ort, men ack vad jag bedrog mig. Alternativt är de dåliga samåkare där...

Hälsostatus är alltså tilltagande snuva, men något mindre halsont. Det kan i och för sig bero på gratisprovet av ColdZyme jag fick av apotekskonsulenten igår. Jag tvekade inte en sekund, eftersom läget var kritiskt för hur jag skulle klara arbetet idag. Men det gick fint och jag ska klara fredagen också, plus nästa vecka. Bara fyra dagar då och det är en baggis.

Mannen är hemma igen och har hämtat sin stulna på vägen. Det är märkligt hur ointresserad polisen är av att delta i att ta fast buset. "Inga resurser", när de får namn och adresser presenterat för sig? Där försvann den respekten för Farbror Lisen... Det enda de var intresserade av var att sätta dit en musikaffär för häleri, vilket är att missa hela poängen med att statuera exempel.

Det är tjuvarna som ska sättas åt, inte den butiksinnehavare som handlar i "god tro". En fin liten historia som att en tants son med stort musikintresse gått bort och de skulle hjälpa henne mitt i sorgen med denna lilla detalj. Tja, jag är väl inte den enda godtrogna människan i världen, eller Sverige?
Nå, de kanske kommer på bättre tankar så småningom. Både tjuvar och poliser, alltså...

Maten blev väldigt enkel idag med, jag visste inte när mannen skulle dyka upp och orken var för dålig för att åka till affären i värsta rusningstrafiken. Tur man har resurser hemma och kan lösa "problemet", som du ju vet är ganska angenämt för min del. Jag har dock tömt nästan hela lagret av färdig mat i frysen på sistone, så jag vet inte hur jag löser våra luncher i morgon.

I värsta fall får det bli macka och något extra gott till kvällen. Detta är vad jag åstadkom idag:


Kallrökt skinka, salami, ost, tomater, squash, ägg med wasabirom, kallrökt lax, vattenmelon och oliver på en bädd av ruccola. Verkligen jättejobbigt att lägga upp... Det mest arbetsamma var att riva parmesanen till dressingen, vilken inte är med på bild. Lite blomkål fick det bli i en egen skål.

Ha en härlig kväll nu och ta hand om varann!


onsdag 10 juni 2015

Allvarligt talat... #bloggswe

...känns det konstigt att inte numrera inläggen längre.
...är det inte alls okej att vakna före fem på morgonen.
...känns det fruktansvärt sorgligt att vi inte kunde närvara på begravningen idag.
...längtar jag efter mannen.
...längtar jag efter barn, barnbarn och ett par väldigt goda vänner också.
...tycker jag lite synd om mig själv.

Vaknade av ont i halsen och hosta, lögn i helsike att somna om ordentligt. Bara att stoppa i sig dubbel dos av allt och läsa tidningen i lugn och ro. Som tur var kändes det bättre efter ett tag, så jag åkte till jobbet som planerat. Det hade blivit något knas med bemanningen, därför fick tredje kollegan efterlysas när klockan passerat tio. Vi klarade oss rätt bra, men chefen behövde ju också få äta.

Inte hann jag ringa vare sig löneavdelningen eller helpdesk för mina ärenden, men det kommer en dag i morgon med. Jag kommer inte in på min jobbmail för det påstås att mitt lösenord är fel, men det har jag inte ändrat eller glömt. Eller? Men då måste jag i vilket fall som helst ha hjälp att byta det. Dessutom måste jag ha ett arbetsgivarintyg med mina timmar för det senaste halvåret.

Nu är cirkusen igång igen, med a-kassa, f-kassa, Af och fan och hans moster. Kan inte med bästa vilja i världen påstå att jag saknat rapporteringar på "heder och samvete" åt alla håll och kanter. Brev från Af idag om ett möte där min handläggare och jag ska ha "en vidare planering av ditt arbetssökande samt för dialog kring val av aktivitet i jobb- och utvecklingsgarantin". Suck!

Nå, det är bara att underkasta sig om jag vill ha någon ersättning de dagar jag inte är bokad och söka jobben som inte alls växer på trän. Jag hoppas att Experis är bättre än Af på arbetsförmedling, för jag har inte fått ett enda jobb förmedlat via dem, som inte kommit tidigare från annan jobbsökarmotor.
Pappersvändare och paragrafryttare är vad de är, varken mer eller mindre.

Dagens glad inslag är väl maten, antar jag. Kycklingbenen är i ugnen, orkar inte starta hela grillen för tre ben liksom. Grönsaker och sånt där nyttigt är uppskuret och ligger så vackert på tallriken. Sen är det bara att tänka dig, hur mumsigt det blir med kycklingen som komplement till hela härligheten!

Nej, jag bantar inte, men sparar spaghettin till Stroganoffen och lunchen i morgon.
Frågor på det?
Jag minns inte vad, eller om det var något trevligt på dumburken ikväll. (Jag nämnde väl att jag saknar mannen?) Igår tittade jag på Polarpriset, bara för Emmylou Harris skull. Det var riktigt bra och First Aid Kit imponerar varenda gång jag hör dem. Evelyn Glennie är en storartad artist och musiker också, så jag tycker nog att årets vinnare är väl värda sina priser.

Han kommer hem i morgon. Tidigare rapporter har varit odelat positiva och glädjande, väntar på dagens. Någonstans mellan maten och sängen får jag veta. Usch, kom på att jag behöver ägna mig åt en del hår-, kropps- och nagelvård också. Körigt nu!

Ha en fin onsdagskväll och var rädd om dig!




tisdag 9 juni 2015

När latmasken tar över? #bloggswe

Sov som en stock och vaknade strax innan larmet gick på. Testade strupens hälsotillstånd och konstaterar att whiskyn inte hjälpte alls. Förmodligen var det den ringa mängden, den knäckte bara ett par miljoner baciller och resten förökar sig snabbare än kaniner, som du kanske vet. Nu ikväll känns det som en tagg i halsen varje gång jag sväljer. Och det vill man ju ibland.

Ganska ofta faktiskt, det märker man när det gör ont varje gång. Tog med mig kompletterande medusiner hem från jobbet, här ska jobbas! Allt annat är uteslutet och jag ger mig inte förrän jag får feber, då har kroppen sagt ifrån att det är dåraktigt att envisas. Där går liksom min gräns för envishet, vilket jag har rätt gott om, skulle de som känner mig väl säga.

Skönt att sluta klockan fyra var det idag med och jag blir på så gott humör när trafiken norrut och hem flyter på precis lagom. I södergående filer är situationen en helt annan och vice versa på morgonen. Dessutom är det inga avgifter och skatter på den vägen, det gillas extra mycket! Sista fakturan från Transportstyrelsen var inte rolig och då har jag ändå jobbat många sena kvällar.

Kattmaten tog slut i morse, så det blev en omväg till affären för att slippa utskällning, eller snarare kvackning av våra fyrbenta härskare. Särskilt Compiz har lagt sig till med ett kvackande läte som är lika uppfordrande som Kalle Ankas. Fast om jag ska vara ärlig så glömde jag av att tänka på min egen kvällsmat, därför fick jag hitta något till mig själv också.

En påse färsk pasta och en portionsbit Cajunkryddad varmrökt lax, till ett ovanligt facilt pris faktiskt. Det ska bli gott. Morgondagens mat får jag leta upp i frysen, Lika bra jag gör det direkt...
Japp, det blir lövbiff i smarrig sås till lunch och kycklingben på kvällen. Har en massa vattenmelon i kylen som passar som tillbehör både idag och i morgon.

Du märker ju att jag inte är dödssjuk, som tänker på mat. Aptiten försvinner först när febern, vilken jag alltså inte tänker släppa in, hälsar på. Så enkelt är det. Tar det lilla lugna även ikväll och låser dörrarna väl. Jag ska bara hänga en tvätt så att jag har en ren och vit rock i morgon, den andra var grå och hänger kvar på jobbet. Tur jag har en extra, när man är så disträ som jag.

Nu ska jag laga mat. det vill säga koka pastan i två-tre minuter och skära upp melonen.
Ha en fin kväll och var rädd om dig!

måndag 8 juni 2015

Målgång! #blogg100 #bloggswe

100.
Hurra för mig, jag är så bra! Klarade det i år också. Hundra inlägg på lika många dagar. Just nu känns det kanske inte som att jag ska anmäla mig nästa år, om utmaningen återkommer. Men man ska aldrig säga aldrig och osvuret är bäst. Jag skriver ju relativt ofta ändå, så jag trillar säkert dit...

Det har varit så vackert väder hela dagen, men på hemvägen såg jag mörka moln torna upp sig och jag tänker att det är typiskt. Jag som skulle sätta mig på altanen och och sola mina kritvita ben. Något annat orkar jag inte, har mått lite halvvisset hela dagen och nu känns min hals lite svidig. Borde nog gurgla mig med något starkt.

Jag försöker ignorera dammråttorna och sätter mig i fåtöljen istället med mina korsord och inväntar hungern. Det har jag gjort i flera dagar nu, alltså inte låtsas om att det behöver dammsugas. Jag är duktig på det också. Mat behöver jag inte laga idag, det blev över lite av ankan och salladen räcker nog till lunch i morgon dessutom.

Rekommenderar varmt att tråckla anka på grillen, den blev väldigt bra och som sagt, inte mycket kvar sen vi tre högg in på den. 2½ kilo vägde den från början, men jag vet inte hur mycket fett som droppade ner i tråget på grillbotten. Cirka en timme tog det för den att bli klar.

Fylld med citroner och koriander, föreställ dig doften!

Allt som blev över... 
Börjar bli lite sugen när jag tittar på bilderna. Bäst jag ställer fram nudelsalladen så den blir rumstempererad och smakerna kommer fram bättre.

Sådär ja!
Mannen är på turné igen, hoppas det går bra denna gången också. Stockholm och några andra ställen "mitt" i landet först, sen drar de till Skåne igen. Bara fyra dagar, men det blir ändå många mil och nya platser. Jag är lite avundsjuk, faktiskt. Vårt land är fantastiskt vackert och hotellfrukost är ju trevligt. Fast det är skönast att sova i sin egen säng, med sin egen kudde, förstås.

Dit längtar jag redan, är sjukt trött utan att förstå varför. Visserligen har jag jobbat, men det var ganska lugnt. Jag ska inte bli sjuk nu, det får bara inte hända. Ge mig sol och värme, så blir allt fint inbillar jag mig. Det blir ingen semester i år, men det gör inget om de lediga dagarna kan spenderas på altanen eller på Badholmarna.

Ha en fin måndagskväll och var rädda om varann!

Ps. Grattis till alla andra som klarade utmaningen!

söndag 7 juni 2015

Duck-time! #blogg100 #bloggswe

099.
Näst sist inlägget för #blogg100 i år. Det ska erkännas att jag tycker det ska bli lite skönt att slippa känna piskan att skriva dagligen. Några gånger har orken och tiden trutit, men jag är inte den som ger upp i första taget, som du vet. Ja, jag vet att utmaningen är helt frivillig och det är bara jag som får skylla mig själv när jag envisas med att fortsätta. Fast det är ju väldigt roligt att lyckas, förstås.

Jag har fått frågan om jag slutar blogga efter dessa 100 dagar av flera (nya) vänner. Det gör jag förstås inte, det är roligt och nyttigt att skriva av sig tycker jag. Dessutom är det upplysande för en del vänner, så de vet vad jag har för mig. Gårdagens inlägg och mitt rop på hjälp genererade flera tips och matnyttiga uppslag, bara en sån sak. Tack alla som engagerar sig på riktigt!

Hädanefter, jag menar förstås från och med tisdag, kommer jag skriva när lusten finns, när något gläder mig, irriterar mig, förargar mig eller bara för att jag vill berätta något trivialt, allvarligt eller rent nonsens. Jag vet sällan i förväg vad jag ska skriva eller var ett inlägg hamnar på intresseskalan. Det är många som har en röd spikrak tråd, jag tråcklar mer och är helt nöjd med det.

Apropå tråckla, så är det dags att grilla ankan idag. Lägger in länken igen, för er som missade receptet i tidigare inlägg här så att alla kan få skratta åt den lustiga översättningen. Själv fnissar jag fortfarande och numera kommer framförallt marinader att tråcklas, men eftersom jag känner oss väl, kommer det antagligen att sluta med att all matlagning går under benämningen tråckling.

Jag jagar svamp och hämtar mat i affären som du vet. Det låter så tråkigt att plocka svampen och att betala för varorna är så trist, så det momentet försöker jag bortse från genom att helt enkelt skaffa hem dem. Och visst är tanken på svampar som springer runt och gömmer sig mycket roligare än att de snällt står och väntar i gläntan? Som sagt, man har så roligt man gör sig.

Vi kom aldrig iväg till kontoret igår, mannen behövde vila och ladda för kommande promotion-resa. Jag vill tro att det var ett bra beslut att stanna hemma och ta det lugnt. Nåja, kvällen slutade med magdans, så det blev svettigt ändå. Konstaterar att jag behöver öva rejält för att kunna skaka rumpa lika bra som axlarna. Någon Shakira kommer jag aldrig bli...

Här kan jag inte sitta och skriva längre. Marinaden ska tråcklas, salladen blandas och såser röras ihop. Ha en fin söndag och le(v) väl!




lördag 6 juni 2015

Det finns vänner och vänner. #blogg100 #bloggswe

098.
För att kunna hjälpa mannen med hans nya företag efterlyser jag en "Bokföring för Dummies" och syftar givetvis på mig själv. Den företagsekonomi jag (av tvång) läste på gymnasiet är såklart borta ur minnet och de transaktioner jag behövt göra inom apoteksbranschen är inte av den arten som lär förekomma här. Tacksam för all hjälp i denna fråga!

Det är så mycket annat mannen behöver koncentrera sig på, så jag vill kunna vara behjälplig vid behov. Ibland är han ju på resande fot och ibland kan han faktiskt behöva slippa tänka på jobbet och relaterade spörsmål. Är det någon som har tips på prisvärd dator med dockningsstation mottages detta också tacksamt.

Jag är lite förundrad över att vissa vänner vi vänt oss till med sådana frågor inte verkar ta dem på allvar. Som om det vore självklart att man är expert på datorer för att man är expert på bilar och reservdelar? Det är inte fråga om att få något "gratis", utan bara för att slippa gå på minor och/eller tappa tid och fart för arbetsuppgifterna i sig, det vill säga sälja sina produkter och få nöjda kunder.

Tjänster och gentjänster är trevligt och ibland kan den ena stå till tjänst med både råd och praktisk hjälp, medan den andre kanske "bara" har möjlighet att tipsa om någon annan som kan och det duger lika gott. Den som klart och tydligt säger att "jag inte kan just nu" faller det ingen skugga på, det är ärligt och mycket bättre än att påskina att man ska hjälpa till och sen inte gör det.

Mannen är en sån som alltid ställer upp och hjälper andra när han kan och även när han egentligen inte har tid. Jag är likadan, vi slår gärna knut på oss själva för att hjälpa någon i knipa. Därför blir kanske besvikelsen större än hos andra, när vi inte får samma respons. Inte heller ber vi om hjälp i "onödan", utan tänker att vi inte vill "besvära" och "kan själva".

Dock har vi väl båda två blivit äldre och klokare och inser att det blir för jobbigt att alltid fixa allt själv och bedömer att det är sunt att be någon annan om assistans och i förekommande fall betala för den. Sorgligt nog är vi uppenbarligen alltför naiva och godtrogna fortfarande, eftersom hjälpen uteblivit. Är vi "gammaldags" och hopplöst efter vår tid, när man tror på hjälpsamhet mellan vänner?

I dessa tider med "kläd- och prylbytardagar", loppisar, samåkningsgrupper, matlag och återbruk och -vinning, blir åtminstone jag helt desillusionerad. Men för att inte vara negativ hela inlägget igenom, vill jag berätta om en jätterolig sak. Igår fick jag ett paket från min kära vän Argyro i Grekland.
Hon är en mycket god vän och nästan som en syster, fast vi aldrig har setts "IRL".

Det hon och jag har är väldigt speciellt och vi har både skrattat och gråtit ihop under många år. Hon önskade sig en burk honung, egentligen dansk, när hon fyllde år. Jag frågade mina danska (mer eller mindre) vänner om det var någon skillnad på svensk och dansk honung och fick nekande svar. Jag skickade en burk svensk, ekologisk honung till henne och påskgodis till barnen.

Hon "svarade" med dessa handarbeten och jag är helt stum av beundran:



Som sagt, det hon inte vet om mig är inte värt att veta och självklart vet hon vilka färger jag gillar! Armbandet är fantastiskt vackert och handväskan är den första hon tillverkat, men det hade man inte kunnat tro, eller hur? Färgerna återges inte riktigt bra med min mobilkamera, de är ännu starkare i verkligheten. Jag blev glad över presenterna och teckningarna från hennes dotter.

Idag ska vi röja ur mannens gamla arbetsplats, hämta lite "gammal" potatis till en potatisgratäng som ska serveras till lammrevben. Tanken var att röja lite i trädgården också, men det är vått och mulet igen. Å andra sidan behöver vi städa inomhus också...

Ha en fin Nationaldag och fira den på ett föredömligt vis. Inga dumheter eller rasistiska inslag, bara svensk stolthet över vårt vackra land!





fredag 5 juni 2015

Sickan, Anne & jag. #blogg100 #bloggswe

097.
Jag gjorde en anka igår när jag påstod att vi skulle grilla en sådan på lördag. Eftersom vi vill ha lite sällskap frågade vi Kluran om hon var med på noterna, men det var nån foppollsmatch hon måste se, därför skjuter vi fram grillning av pippi till söndag. Som vanligt när jag ska göra något för första gången, letade jag recept och beskrivningar för helgrillad anka.

Borde kanske förtydliga att tanken är att använda kolgrillen utomhus. Jag hittade då denna otroligt roande beskrivning, förmodligen översatt av Google translate, rätt upp och ner. Skrattade så jag grät, så hysteriskt roligt tyckte jag att det var. Om du inte är totalt humorbefriad gissar jag att mungiporna åtminstone pekar uppåt en aning mer än innan du klickade på länken?

Det finns tydligen människor som blir extremt provocerade av andras positiva inställning till livet och rentav blir arga och sura över glittrande glada statusuppdateringar. Hur vore det om man lät sig "smittas" av andras lycka och istället glädjas åt att det finns de som har det bra, även om ens eget liv inte är så muntert för tillfället?

Tänker man negativt lär det inte bli mer positivt, det är jag övertygad om. Om man blir irriterad över sådana saker går man förmodligen runt och är magsur för jämnan. Till vilken nytta då? Jag vet att jag många gånger har varit väldigt negativ i mina inlägg, men det betyder inte att allt måste vara skit och elände för det. Förhoppningsvis har det funnits en positiv motpol i samma inlägg.

Jag blir glad när jag läser att andra är glada, ledsen när andra är ledsna. Försöker att inte ta åt mig av dumma kommentarer eller låter helt enkelt bli att titta för "noga" om det är sånt jag inte håller med om, gillar eller orkar med för stunden. Överväger att ta bort sådana vänner som uppenbart inte gör något åt sin eländiga situation, utan gång efter annan berättar om övergrepp och annat hemskt.

Det är inte för att jag inte bryr mig, det vet du som känner mig väl, men för att jag blir så illa berörd och mår dåligt, när personen ifråga utsätter sig själv för samma sak, trots att alla vänner säger att det räcker nu. Polisanmälningar dras tillbaka, när ett besöksförbud hade varit det enda rätta. Jag blir förtvivlad över att läsa sånt och inte kunna göra något åt det.

Över till trevligare saker nu, jag kände själv att deppen var nära att övermanna mig. Mannen är på kundbesök igen, men bara över dagen. Order droppar in dagligen och han pratar lika mycket i telefon som tidigare, känns det som. Igår fick vi höra om nyordningar som definitivt kommer att gynna mannen inom en snar framtid, så på den fronten är det positivt.

Jag jobbar heltid i två veckor, det är mycket positivt. Sedan är det inte riktigt heltid, men relativt välbokad resten av sommaren. Och som vanligt, folk blir sjuka även såhär års, så det går säkert att fylla vissa dagar i almanackan med extra inhopp. Den ljusnande framtid är inte bara alla glada studenters, den är även vår.

Ha en härlig fredag, själv jobbar jag kväll, njut av ledighet eller kort arbetsdag!

Sickan är förstås hon med efternamnet Carlsson och här är en trudelutt.
OBS, känsliga personer varnas för osedvanligt glada toner!!

torsdag 4 juni 2015

Larmet går. #blogg100 #bloggswe

096.
Sådär, då är vi säkrade och larmade. Trevlig installatör, som inte är helt olik den där Zelmerlöv, har installerat all nödvändig utrustning och instruerat oss enligt alla konstens regler.
Inbrottstjuvar göre sig icke besvär, det vore bara dumt av dem. Dels låter det förfärligt, dels kommer katterna få spatt, dels blir de filmade och utryckning kommer att ske.

Det känns fint att installationen kunde utföras just idag när jag var ledig och få ordning på alla appar och uppgifter direkt. Nog för att mannen är en ypperlig pedagog, men fyra öron hör mer än två och alltid är det något man uppfattar på olika sätt. Förhoppningsvis är skyltar och dekaler tillräckligt för att avskräcka hugade bovar och banditer.

Idag ska jag hämta mat så vi klarar helgen och större delen av nästa vecka. Mannen ska ut på ny turné, så jag blir gräsänka igen. Sådär lagom roligt att laga mat till sig själv, men jag hittar väl på nåt gott ändå. Jag menar att det är dumt att laga mindre god mat bara för att man är ensam. I själva verket är det väl just då man ska göra det extra fint för sig, när man saknar måltidssällskap?

Till helgen hoppas jag på fint väder och grillning. Det är inte helt otänkbart att det blir en helgrillad anka på lördag, om det finns någon kvar på Willy's när jag kommer dit. Jag har en lång lista med saker som ska fylla kyl och frys, det vattnas i munnen vid tanken på allt gott vi ska äta. Anar att det är dags att baka bröd snart med. Förutom vanligt bröd, ska jag nog tillverka en focaccia.

Jag hade inte tänkt att köpa denna mjölmix, men om man läser vad det är baserat på är det inte så konstigt att det utgått ur sortimentet...
Min vana trogen, skummar jag igenom ett antal recept innan jag sätter igång med mat eller bak, så jag har det mesta hemma. Saknas något är det oftast något annat hemma som kan ersätta.

Jag är ingen receptslav, det är bara om jag ska göra något komplicerat för första gången som jag håller mig till måttangivelserna. Kanske. Jag säger som Mat-Tina: Smaka, smaka, smaka tills du är nöjd. Mat ska smaka mycket, men inte nödvändigtvis starkt. Vissa maträtter "ska" vara chiliheta, men långt ifrån alla. Fast en gnutta chili kan förhöja smaken rätt bra i de flesta rätter.

Det gäller bara att välja rätt styrka och mängd till en fiskgratäng, sås, soppa eller vad som helst, utom kanske rotmos och fläsklägg eller ärtsoppa. Där känner jag att det är helt onödigt och rentav kan bli helt misslyckat med chili. Så kan man ju inte bära sig åt med mat, eller hur?

Idag blir det fisk. Närmare bestämt torsk, men jag har ännu inte bestämt vad det ska vara för tillbehör. Två stora rumpebitar hade vi kvar i frysen, sen jag hämtade värsta stora torsken den för ett tag sen, när jag shoppade loss ordentligt i Delikatesshörnan i Sisjön, vilket du kan läsa om här ifall du missat det inlägget. Det löser sig under dagen och efter min jaktrunda.

Ha en bra dag och njut av solen som äntligen är tillbaka, men håll i hatten, det blåser friska vindar!

onsdag 3 juni 2015

Bob-time! #blogg100 #bloggswe

095.
Började dagen med en god gärning, det är aldrig fel. Eftersom jag köpte en parkeringsbiljett igår och på "rätt" ställe på parkering, där maxtaxan är endast 50 riksdaler och tiden går ut 24 timmar senare, skänkte jag den till en medmänniska idag. Själv hade jag inte någon större användning för den, då jag skulle stå till efter klockan 17. Lika bra att pynta direkt och slippa springa ifrån.

Det har varit en del att göra och det är bra. Mycket varor och många kunder gillar jag. Det blev nog ett par goda gärningar till under dagen av bara farten. Kanske inte så mycket för att jag ville, men för att jag är väluppfostrad och snäll...

Till vår glädje är Bob tillbaka, bara för några timmar i och för sig, men ändå. Fast han gick över till grannflickorna och fastnade där en stund. En kvart senare är han tennisproffs och fortsätter spela på Wii inomhus. Det är roligt att han trivs så bra här och vi räknar med att få låna honom flera gånger, för det är kul med barn i huset.

Det plingar på dörren stup i kvarten känns det som, det hör inte till vanligheterna. Just nu är det två konkurrerande säkerhetsföretag som tävlar om vår gunst. Lokala företag föredras och dessutom är de billigare, så det är inte så mycket att tveka på.

Middag blir det också idag och inte vilken middag som helst. Isterband från Freij's Livs och stuvad potatis. Mums!

Ha en fin kväll och ta fram barnet i dig!

tisdag 2 juni 2015

Snabba vändningar. #blogg100 #bloggswe

094.
Vaknade idag och trodde det enda jag hade att göra var att hämta mat från affärerna nära mig. Eftersom det regnade och var allmänt otrevligt ute hade jag inte alls bråttom att ge mig iväg, vilket i slutänden innebar att inte en enda matnyttig vara kom hem. När klockan var 11 blev jag inringd till ett apotek i nöd och 45 minuter senare var jag omklädd och på plats.

Tråkigt att kollegorna och/eller deras barn var sjuka, men roligt att varmt välkomnas av de andra. Är det någon, förutom mannen, som förstår hur roligt jag tycker det är på jobbet? Det kan vara hur tungt och jobbigt som helst, men det är verkligen kul att jobba på apotek. Nya utmaningar varje dag, nya erfarenheter, nya ansikten, nya skratt.

Om jag ska vara uppriktig är det ibland fruktansvärt tragiska öden och människor man råkar på också. Idag var det en yngre man, påtänd och i rätt uselt skick, som uppenbart var i behov av medel mot fotsvamp, vilket han inte hade tänkt betala för. Jag anade oråd och punktmarkerade. Tack och lov var han av den beskedligare sorten, inte alls aggressiv eller hotfull.

Jag signalerade till kollegan som fattade galoppen direkt och tog hand om kassan och det andra under tiden jag frontade varor i närheten av honom och svarade på hans frågor om allt och inget. Han visste att jag visste vad han var ute efter, så det blev en stund av cirkulerande och parerande. Såvitt jag kan bedöma, så vann jag. Han önskade mig en fortsatt trevlig dag när han äntligen gav upp.

Väl hemkommen igen blev det snabbmat, medan mannen bara skulle skicka mail till Don Pedro, eller vad han heter och ringa en vän. Det är fantastiskt vad bra det är att ha groupisar att vända sig till i de mest skiftande frågor och de gärna hjälper till, när det är praktiskt möjligt. I annat fall kan de oftast hänvisa till någon bekant och det är gott nog. Facebook är inte så tokigt alls, när man tänker efter.

Maten ja, det kanske är någon som är nyfiken på vad det blev. Jag körde en repris av förra veckans räddningsplanka, nämligen skaldjurspasta:


Schalottenlök, fänkål, selleri, chili, morot, palsternacka, vitt vin, sherry, grädde och cf.
Lite lime, koriander, citronmeliss och ostronsås gjorde susen i såsen! 
Natti alla människobarn, nu ska jag ladda för morgondagen på Apoteket AB. Någonstans ska jag hinna ringa till min A-kassa också, men torsdag är obokad än så länge...


måndag 1 juni 2015

Bildårar. #blogg100 #bloggswe

093.
Nu känns det sådär fint igen. Mannen är hemma och allt är som vanligt. Ett maraton på 110 mil i bil gjorde han igår, efter en vecka med många kundbesök i vårt avlånga land. På det hela taget har det varit riktigt lyckat och gitarrmuséet i Umeå var synnerligen uppskattat som avkoppling (nåja, jag kan väl tänka mig hur uppspelt han var där) och Spring Meet var en extra bonus.

Nästa gång han ska till Umeå vill jag följa med. Att se korten är liksom inte samma sak, det begriper ju varenda en. Texas Trading i Falun verkar vara värt ett besök och Sjövillan i Rättvik också, fast av olika anledningar. Det finns kanske de av er som tror att jag blivit hjärntvättad av mannen och hans nörderi för bilar och gitarrer, men så är inte fallet.

Snygga, fräcka och läckra bilar har jag alltid tyckt om. Det måste finnas ett visst mått av olja i mina ådror, med tanke på att min käre far är bilmekaniker och min "fille-morbror" Guran är gammal rallyförare och bilentusiast. När jag fyllde 40 fick jag en date med honom och hans Corvette. Har jag nämnt att jag som 13-åring efterträdde min far som kartläsare för Guran? Bara en sån sak...

Jag har aldrig varit i närheten av att äga en tuff eller fräck bil, men det betyder ju bara att jag varit mer krass och praktisk hittills, än att jag slutat drömma. Mannens bilar är så nära drömmen jag kommer och det räcker bra. Nu kanske någon tror att det var bilarna som fick mig på fall, men jag är inte ens säker på att jag visste något om dem innan vi blev "vi". Snacka om bonus!

Första gången jag skulle följa med på Wheels & Wings var jag "tvungen" att köpa kläder som matchade bilen och tillställningen. Det görs med fördel på El Bastardo, för övrigt. En mycket trevlig liten affär, vars lika trevliga innehavare brukar vara med på diverse Power Meets och annat. Tro inte att det var mannen som propsade på passande klädsel, det var jag själv trots att jag avskyr provrum.

Med detta sagt, kan jag bara konstatera att jag också är hemma och glad för att vi är "vi" och trots att vi är väldigt olika har många likheter.

Sov gott och ha en strålande tisdag sen!