Tjänare, det är jag!

En helt vanlig måndag kan sannerligen också vara ljuvlig, särskilt som man vaknar till solsken och är ledig! Jag borde ge mig ut och hämta mat, men har inte kommit så långt än. Håller fortfarande på och tvättar och ska vika torr tvätt. Och så har jag telefonerat med L och läser en tänkvärd bok. Den heter "Det goda värdskapet" och kom till apoteket förra veckan.

Kort sagt är det någon som vill att vi tänker på hur vi välkomnar våra kunder (gäster) så de känner sig välkomna och att vi som personal agerar som värdar på bästa sätt. Det mesta i boken är självklarheter, men kanske inte för alla. Att vara tjänande är för många av oss ett kall och bör icke förväxlas med att träla. Det är tillfredsställande att få andra att må bra/bättre efter ett besök hos mig, inte ett tvång.

Oavsett om det är på mitt jobb eller privat. Det är glädjande att kunna hjälpa till, få någon att bli glad, mätt och omhändertagen. Mitt mantra är att se människan, ge henne tid om det är vad hon vill, sedan erbjuda mina tjänster. Jag själv blir glad om butikspersonalen hälsar på mig när jag stiger in, men ytterst störd om de rusar på mig och tvingar mig att ta emot deras kunskap innan jag är redo.

Ibland vill man bara se sig om och liksom orientera sig innan man ska börja välja, prova eller smaka, beroende på vilken sorts butik det är. Har jag bråttom och helt klart för mig vad jag vill ha, så styr jag själv stegen mot första bästa expedit eller vad personalen nu kallas. Det vill säga om han eller hon sett mig, annars kan det kvitta. Ointresserad/ohjälpsam personal får mig att tvärvända i dörren...

Hur vill du bli bemött? Beter du dig på samma sätt gentemot dina gäster eller kunder? Flåshurtiga försäljare som ska pracka på mig saker jag inte alls är intresserad av irriterar mig ohyggligt och jag går omvägar förbi dem. Praktexemplet är väl mobilförsäljare som är värre än inkastare. Nu kanske jag är orättvis mot någon av dem, jag har bara blivit utsatt för den förra kategorin, ärligt talat.

Utan att vara religiös så tycker jag att Bibelns budord är bra att tänka på ibland och den gyllene regeln framför allt: "allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem"
Det är ju enkelt, eller hur? Att vara tjänare är inte detsamma som att krypa för någon, se bara på vilka som var drottning Victorias närmsta vänner, efter att hennes make dog.

John Brown var en ständigt närvarande tjänare, vars kall var att göra livet drägligt för drottningen och Munchin övertog den rollen. De var uppstudsiga och allt utom jasägare, vilket hon uppskattade i hög grad. Så hög grad att hennes barn blev oroliga för sin egen ställning och betydelse och lät deportera den sistnämnde. Båda såg människan och hennes behov, vilket nog var sällsynt i de kretsarna...

Nu är mitt behov av att få lite mat i magen stort, så jag ska värma en crêpe från igår, innan jag ger mig ut och hämtar mer mat. Till middag blir det karré och rostade rotfrukter, samt sås. Däremellan ska jag baka pepparkakor och lyssna på julmusik, så jag kommer i stämning. Personligen hade jag välkomnat lite snö, men det är det visst få andra som gör. Helt obegripligt!

Ha en fin måndag och var rädd om dig och din omgivning!

Experimenterar. #bloggswe

Jag är obokad idag, så jag fick sovmorgon. Mannen kom med kaffe och GP vid nio. Det ska också erkännas att jag var lite trött, då vi fick anledning att fira igår. Jag fick nämligen positivt besked av AC och även om jag verkligen vill skrika ut min glädje, så försöker jag hålla mig lite sansad, för att den jag ska vikariera för ska få underrätta sina arbetskamrater först.

Mannen hämtade hem en flaska champagne igår, för han blev så glad för min skull. Har jag sagt att jag har världens bästa man? Inte nog med att han gjorde detta, han körde till mitt jobb igår och lämnade en sak jag hade glömt hemma. Jag är lyckligt lottad. På många sätt!

Idag är det tvätt- och bakdag. Visst är det märkligt att om jag börjar med det ena, så följer det andra av bara farten, liksom omedvetet? Började med tvätten, arbetskläderna får ha sig en uppfräschning, så man inte ser för sjavig ut på nästa jobb. Är förvisso inte bokad förrän på måndag, men det kan vända i en blink. Sängkläderna behövde bytas, det blir lätt lite täbbt i däsan med Mayzan som sovkamrat...

Benvärmare

Vi kommer så bra överens, så det vore synd att bråka om den saken. Det är bara att tvätta oftare.
Baket är ett experiment med surdeg från en annan deg. Hoppas det tar sig, för jag hade ingen jäst hemma (jo, torrjäst) och egentligen vill jag se om surdegen har någon kraft på egen hand. Händer det inget på ett par timmar är det inte värre än att jag får köra ner lite ändå.

(Det går alldeles utmärkt att baka bröd utan att lösa upp jästen i lite av degvätskan först, vilket står i vartenda recept. Jag smular ner den i min fördeg, häller på mjöl och börjar vispa. Funkar varje gång!)

Jag måste ändå åka till affären och hämta andra saker. Jag är inne på att göra en fisk- och skaldjurssås idag, men har inga räkor i frysen. Orutinerat, jag vet och jag lovar att bättra mig. Om brödet blir bra kan jag tänka mig att göra en gryta eller soppa istället. Annars är jag fruktansvärt sugen på pasta. Avvaktar så länge brödet står och (förhoppningsvis) jäser och sätter mig i solen på altanen en stund.

Det gäller att passa på medan det fortfarande är skönt ute och jag är ledig. Snart nog är det dags för halsduk och mössa även därute och d-vitaminburken får plockas fram ur medicinskåpet. Både september och oktober kan vara fantastiska månader ur vädersynpunkt, men sen kommer november och jag vill gå i ide. Tänker att det är bra att boosta upp depåerna i tid, så det inte blir så illa.

Ha en härlig dag, vad du än gör och ta hand om hela dig!

Målgång! #blogg100 #bloggswe

100.
Hurra för mig, jag är så bra! Klarade det i år också. Hundra inlägg på lika många dagar. Just nu känns det kanske inte som att jag ska anmäla mig nästa år, om utmaningen återkommer. Men man ska aldrig säga aldrig och osvuret är bäst. Jag skriver ju relativt ofta ändå, så jag trillar säkert dit...

Det har varit så vackert väder hela dagen, men på hemvägen såg jag mörka moln torna upp sig och jag tänker att det är typiskt. Jag som skulle sätta mig på altanen och och sola mina kritvita ben. Något annat orkar jag inte, har mått lite halvvisset hela dagen och nu känns min hals lite svidig. Borde nog gurgla mig med något starkt.

Jag försöker ignorera dammråttorna och sätter mig i fåtöljen istället med mina korsord och inväntar hungern. Det har jag gjort i flera dagar nu, alltså inte låtsas om att det behöver dammsugas. Jag är duktig på det också. Mat behöver jag inte laga idag, det blev över lite av ankan och salladen räcker nog till lunch i morgon dessutom.

Rekommenderar varmt att tråckla anka på grillen, den blev väldigt bra och som sagt, inte mycket kvar sen vi tre högg in på den. 2½ kilo vägde den från början, men jag vet inte hur mycket fett som droppade ner i tråget på grillbotten. Cirka en timme tog det för den att bli klar.

Fylld med citroner och koriander, föreställ dig doften!

Allt som blev över... 

Börjar bli lite sugen när jag tittar på bilderna. Bäst jag ställer fram nudelsalladen så den blir rumstempererad och smakerna kommer fram bättre.

Sådär ja!

Mannen är på turné igen, hoppas det går bra denna gången också. Stockholm och några andra ställen "mitt" i landet först, sen drar de till Skåne igen. Bara fyra dagar, men det blir ändå många mil och nya platser. Jag är lite avundsjuk, faktiskt. Vårt land är fantastiskt vackert och hotellfrukost är ju trevligt. Fast det är skönast att sova i sin egen säng, med sin egen kudde, förstås.

Dit längtar jag redan, är sjukt trött utan att förstå varför. Visserligen har jag jobbat, men det var ganska lugnt. Jag ska inte bli sjuk nu, det får bara inte hända. Ge mig sol och värme, så blir allt fint inbillar jag mig. Det blir ingen semester i år, men det gör inget om de lediga dagarna kan spenderas på altanen eller på Badholmarna.

Ha en fin måndagskväll och var rädda om varann!

Ps. Grattis till alla andra som klarade utmaningen!