Vantro.

Tillbaka på jobbet idag. Jag har nästan en löjligt lyxig arbetsvecka för på torsdag, lagom till ärtsoppan och punschen, är den slut. På fredag får det bli hemmaarbete i och för sig, för bästa vännen L kommer och myser med oss på lördag. Vi behöver tömma gästrummet på julkartongerna och lite annat, så det blir beboeligt igen. Typiskt "gör-det-en-annan-dag".

Borde ha gäster oftare, så det inte hinner bli några surdegar  överhuvudtaget... Ty med handen på hjärtat måste jag erkänna att både mannen och jag är lite av "hög-byggare", tyvärr. Fast vi vet precis vad som finns i vilken hög. Om jag inte råkar fösa ihop två av mannens högar. Då kan jag få onda ögat och blir misstänkt för att ha försnillat något viktigt.

Organiserat kaos råder med andra ord. Lite lätt kaos är det i min hjärna också nu. Det är mycket som händer i och kring jobbet och egentligen är det inget jag kan göra något åt, det ligger i andras händer. Jag sköter mitt och hjälper andra så gott jag kan, Tydligen har jag gjort bra ifrån mig på olika håll och kanter, om jag förstod min chef rätt under vårt lilla samtal idag.

Det kan vara förändringar på gång, för min egen del. Men här ropas inte hej förrän man hoppat över bäckenet, återkommer i ämnet. Forna arbetskamrater och kollegor har råkat ut för händelser ingen skulle behöva vara med om, vilket påverkar väldigt många i förlängningen av själva händelsen. Ja, ytterligare ett apotek har blivit rånat och man blir mer och mer på sin vakt.

Jag fick veta detta när jag kom till jobbet i morse, men min dag började i misstänksamhetens tecken redan på garageuppfarten. En van (bilen alltså) kom körande och stannade där vägen tar slut. Ut kom två unga män och tittade sig omkring lite grann. Det kunde ha varit två geocachare, men tidpunkten kändes fel. Klädseln stämde inte heller, varken för skattjakt eller jobb.

Dessutom var registreringsplåten utländsk. Jo, jag vet vad du tänker. Samma som jag, antagligen. Området vi bor i har haft ett antal inbrott, eller försök till sådana. Jag plockade upp mobilen och ringde mannen, för att hålla koll. Grannen mitt emot var inte hemma resonerade jag då hans bil var borta och tja, vi har bara varandra eftersom de andra grannarna inte kan se mer än framsidan.

Nu var det tack och lov fråga om jobb, så min misstänksamhet var obefogad och jag skämdes faktiskt redan när jag ringde mannen. Han hade också noterat vanen från köksfönstret, men det visste jag inte då. Det visade sig att de skulle utföra något jobb för grannen. Jag har inga synpunkter på hur svart eller vitt det är och det hoppas jag du inte heller har...

Jag har inga invändningar på det viset, staten tar ut sådana hutlösa skatter och avgifter av vanligt folk, så om man väljer att hyra in svart arbetskraft kan jag mycket väl förstå deras val. Men om samma folk står inför att bli bestulna av icke-statliga skurkar så måste jag faktiskt protestera och till och med lägga fingrarna emellan om det behövs.

Vi trimmar rutinerna för hur man ska bete sig på jobbet, för att vara mentalt förberedda på rån och hot, men hur gör man hemma? Vilka rutiner tar vi till om vi blir utsatta för samma sak på hemmaplan? Vilka preventioner tar man till? Man installerar larm, ordnar grannsamverkan, sover med basebollträt under huvudkudden, ser till att försäkringen täcker krishjälp...

Jag märker själv att de senaste inläggen blivit väldigt allvarstyngda och nästan lite deprimerande. Det skyller jag på de livsbejakande krafterna i min kropp. Ja, jag pratar om PMS. Ibland undrar jag om klimakteriet inte är att föredra, fast troligen inte, om jag ska tro mina väninnor som redan hunnit dit. Men jag är positiv och väljer att tro att jag har min mormors egenskaper, liksom de yttre formerna...

Hon har alltid sagt "att formerna ska man tänka på, så jag tar en bit till". Vad sa hon när hon föll och bröt armen alldeles nyss? "Tur man hade nåt att landa på, annars hade det kunnat gå riktigt illa". Det är nog bra att ha en liten fettdepå om man skulle gå och bli allvarligt sjuk, så det finns energireserver när kroppen ska läka ihop. Jag klarar mig nog ett tag om olyckan är framme...

Ha en skön natt och dröm vackert! Var rädd om dig och din omgivning!

Skapligt resultat. #bloggswe

En obokad dag till. Känns som semester i det underbara vädret vi har, så jag klagar inte.
Eftersom mitt surdegsexperiment drog ut på tiden igår blev det ytterligare en tvätt- och bakdag idag. Degen hade för lite kraft, så den började inte jäsa förrän framåt kvällen. Därför bestämde jag mig för att låta den stå i köket över natten.

Nu är det klart och denna skapelse blev godare än det ser ut. Mannen och jag tog en smakbit med smör på och jag tycker nog att för att vara första försöket så är jag värd G+ åtminstone.

Jag planerar att göra en ren vetesurdeg för att jämföra smaker och hävkraft med den jag har matat med rågmjöl nu och närmast får betraktas som en hybrid. Skaparlusten ökar för var dag, det är roligt att känna det. Det blir mer omväxling på mina matlistor då. Man fastnar lätt i invanda hjulspår när ovisshet och oro grumlar ens tankar och ens fantasi är inte på topp precis.

Tvätt fanns det kvar att ta hand om, det blir så när man har övernattande gäster. Kärt besvär dock!
Så låt inte det hindra dig från att hälsa på. Tala bara om när du kommer så vi hinner städa bort tvättställningen...

När jag hämtade mat igår tog jag med ett stort paket blandfärs hem. Det ligger vitkål i kylen sedan tidigare och jag tror jag måste göra kåljox idag. Alternativt en köttfärslimpa, det var också länge sen. Nå. jag sitter i solen och funderar på saken. Det kan bli något helt annat till slut. Till exempel löksoppa, för jag tog hem ett stort nät med gul lök igår också.

Hur blev maten igår? Jo det blev en stor kastrull full med godsaker från havet. Ica har mycket goda frysta räkor i lösvikt och jag hittade en förpackning med musslor, bläckfisk och räkor, dessutom. Räkorna duger till katterna, så jag pillade ut allihop och fördelade rättvist till de vrålhungriga djuren. De blir alltid jättehungriga när jag skalar räkor, oavsett hur mycket de nyss har ätit...

"Finräkorna" hamnade i såsen, som jag gjorde på egen fond av skalen, fänkål, lök, chili, morot, selleri, palsternacka, vitt vin och sherry, samt en kvarts tärning fiskbuljong.

Jag gillar ju att ha lite mer tuggmotstånd än själva räkorna och fisken ger, så jag finhackade selleri, morot, palsternacka, schalottenlök, purjo, fänkål och färska champinjoner och fräste dessa i smör innan jag hällde över fond, grädde och cf och smakade av med svartpeppar, ostron- och fisksås.
Det fanns ett par små bitar torskrygg i frysen, vilka jag skar i små kuber och saltade lätt. Sedan var det bara att ösa ner i såsen efter koktid. Såhär blev det till slut serverat:

Gott som bara den! Det blev en lunchlåda och ytterligare en middag till mannen och mig av laddningen. Skönt att ha färdig mat på lut i frysen, speciellt nu när jag vet att vi båda kommer att arbeta det närmaste året. En sådan befrielse att veta det och slippa oroa sig för ekonomin (nåja), rapporter och annat elände.

Jag funderar bara på hur mycket lön jag ska begära och hur många timmar vi kommer att landa på. Minst trettio, men jag vill ju ha fyrtio, såklart. Och behovet av timmar finns, det vet jag och det vet AC också, men RC fattar inte. Så jag hoppas att hon kan övertyga honom om nyttan av att lätta på pengapungen. Långsiktigt är jag övertygad om att det kommer att öka intäkterna.

Servicen är A & O för omsättningen för vilken rörelse som helst. Missnöjda kunder går utan att köpa något alls, när ingen har tid att hjälpa dem, eller ställer de rätta frågorna. Folk är stressade och har tillgång till andra inköpsmöjligheter, så det gäller att behålla dem med omtanke och kunskap som redskap. Att vara lyhörd för önskemål är en annan bra egenskap i driften.

Ha en underbar dag därute och var rädd om dig!

Experimenterar. #bloggswe

Jag är obokad idag, så jag fick sovmorgon. Mannen kom med kaffe och GP vid nio. Det ska också erkännas att jag var lite trött, då vi fick anledning att fira igår. Jag fick nämligen positivt besked av AC och även om jag verkligen vill skrika ut min glädje, så försöker jag hålla mig lite sansad, för att den jag ska vikariera för ska få underrätta sina arbetskamrater först.

Mannen hämtade hem en flaska champagne igår, för han blev så glad för min skull. Har jag sagt att jag har världens bästa man? Inte nog med att han gjorde detta, han körde till mitt jobb igår och lämnade en sak jag hade glömt hemma. Jag är lyckligt lottad. På många sätt!

Idag är det tvätt- och bakdag. Visst är det märkligt att om jag börjar med det ena, så följer det andra av bara farten, liksom omedvetet? Började med tvätten, arbetskläderna får ha sig en uppfräschning, så man inte ser för sjavig ut på nästa jobb. Är förvisso inte bokad förrän på måndag, men det kan vända i en blink. Sängkläderna behövde bytas, det blir lätt lite täbbt i däsan med Mayzan som sovkamrat...

Benvärmare

Vi kommer så bra överens, så det vore synd att bråka om den saken. Det är bara att tvätta oftare.
Baket är ett experiment med surdeg från en annan deg. Hoppas det tar sig, för jag hade ingen jäst hemma (jo, torrjäst) och egentligen vill jag se om surdegen har någon kraft på egen hand. Händer det inget på ett par timmar är det inte värre än att jag får köra ner lite ändå.

(Det går alldeles utmärkt att baka bröd utan att lösa upp jästen i lite av degvätskan först, vilket står i vartenda recept. Jag smular ner den i min fördeg, häller på mjöl och börjar vispa. Funkar varje gång!)

Jag måste ändå åka till affären och hämta andra saker. Jag är inne på att göra en fisk- och skaldjurssås idag, men har inga räkor i frysen. Orutinerat, jag vet och jag lovar att bättra mig. Om brödet blir bra kan jag tänka mig att göra en gryta eller soppa istället. Annars är jag fruktansvärt sugen på pasta. Avvaktar så länge brödet står och (förhoppningsvis) jäser och sätter mig i solen på altanen en stund.

Det gäller att passa på medan det fortfarande är skönt ute och jag är ledig. Snart nog är det dags för halsduk och mössa även därute och d-vitaminburken får plockas fram ur medicinskåpet. Både september och oktober kan vara fantastiska månader ur vädersynpunkt, men sen kommer november och jag vill gå i ide. Tänker att det är bra att boosta upp depåerna i tid, så det inte blir så illa.

Ha en härlig dag, vad du än gör och ta hand om hela dig!

Surdegar av olika slag. #bloggswe

Brödbaket är igång. Och jag har betalat räkningar, annars har jag inte gjort så mycket nytta idag. Lite administrativa sysslor också, så jag får någon ersättning från a-kassan för de dagar jag varit ofrivilligt ledig. Fast de dagarna lär väl gå åt till karensen, vilket jag finner synnerligen orättvist att jag ska åka på igen. Jag är lika arbetslös nu, som när jag blev utförsäkrad och indragen i aktivitetstödscirkusen...

(Men det är ingen idé att svära över detta, jag har ifrågasatt det på ett lugnt och verserat sätt och svaret är att "sådana är reglerna för alla, ovillkorligen". Jag orkar inte bråka, fast det gnager lite i mig, för det är banne mig inte rätt att jag och min familj ska drabbas igen, trots att jag gjort alla rätt i alla lägen och inte försöker utnyttja systemet. Låter den surdegen vara.)

Jo, jag har redan tvättat och hängt upp en tvätt också. Jag som är ledig... Men dammsugningen får vänta, dels för att jag inte har hjärta att skrämma ut katterna i regnet med snabeldraken, dels för att mannens hår hamnar på golvet när jag klipper det. Kommer inte åt att klippa när han sitter med telefonen fastklistrad vid örat.

Nu är bullarna utbakade och jag sparade en degklutt för att göra som en vän gjorde när hon startade sin surdeg. Hon är ett riktigt bakproffs och jag försöker i skrivande stund få reda på lite mer detaljer. Går det, så går det. Annars får jag försöka igen. En burk mer eller mindre i kylen spelar ingen större roll och den lille klutten hade bara blivit en bulle till spillo om det inte funkar.

Snart är det dags att koka tungor. Gristungor är små till skillnad från oxtungan häromsistens. När jag var liten köpte mamma tunga i charken där de skar upp den i tunna skivor som smörgåspålägg. Ett av mina favoritpålägg, vilket jag kanske inte behöver påpeka, men verkar omöjligt att få tag på numera. Senap eller majonnäs som underlag, ljuvligt vilket som.

När jag nu är i farten med surdegar ska jag ta tag i den fackliga och skriva ner vad jag tycker om förbundet och upplysa om att jag allvarligt överväger att avsluta mitt medlemskap i Sveriges Farmaceuter.

Avslutar med en liten bild på resultatet av dagens brödbak och surdegsgrund:

Ha en fortsatt fin onsdag och var rädd om dig!