Kartongallergi.

Bara en vecka har gått sedan förra inlägget. Det tar sig alltså! Nog för att det har varit mycket att göra hela veckan, men inte så hysteriskt som tidigare. Tror jag i alla fall. Jag jobbade inte avlönat så värst mycket, desto mer oavlönat. På måndagen hade jag en tid på VC och var tvungen att tacka nej när bemanningen ville ha in mig på sjukhemmet.

Eftermiddagen tillbringade jag med att packa upp svärmors alla böcker och konstaterar att jag hyser en kraftig aversion mot flyttkartonger. Kommer förmodligen bli allergisk mot dem. På tisdagen jobbade jag i hemtjänsten mellan 7-14, vad jag gjorde efter det minns jag inte så noga. Jo, vi hämtade rödtunga i vår fina fiskaffär och sedan lagade jag till detta:

Det blev väldigt gott och rött ris är väldigt trevligt, både i färg och konsistens. Dessutom är det roligt med lite variation. Nå, i onsdags åkte mannen och jag till svärmor och jag spenderade en hel del tid i bastun. Det vill säga, jag röjde ur det sista uppe på hennes vind och det var extremt svettigt. Mannen stod nedanför trappan och tog emot, det var säkert nog så jobbigt.

Jag är så väldigt tacksam för att moster M varit hos svärmor och hjälpt till med flyttbestyren i en dryg vecka, annars hade det inte blivit så mycket gjort. Lilla mamma är skröplig och fått svårare att gå på sistone. Balansen blir därefter och då kan man inte lyfta, bära eller klättra på stolar för att plocka ur köksskåpen utan att riskera en olycka...

När vindsluckan stängdes för gott, av oss i alla fall, sökte vi upp svalkan i salig svärfars verkstad och röjde där med. Att påstå att det blev klart vore en överdrift, men det är inte så hemskt mycket kvar att packa ner eller slänga på tippen, åtminstone. Vi var hemma en liten stund före midnatt och jag var tacksam över att jag hade sovmorgon nästa dag.

Jag skulle vara behjälplig i Lusthuset, vilket är namnet på dagverksamheten för våra gamla i kommunen och då behövde jag inte gå upp i ottan, det räckte att vara på plats halv tio. Det var riktigt trevligt att vara där också! Jag fick mig en svängom med en av damerna, bara en sådan sak! Tröstade en farbror som var ledsen då alla var samlade för lite liveunderhållning, så det är ett omväxlande jobb jag har, och jag är glad för att jag får förtroendet att vara med om det mesta.

När jag kom hem satte jag mig en liten stund och löste sudoku och laddade för att städa lägenheten. (Vi skruvade ihop soffbordet också, eftersom de saknade skruvmojängerna äntligen hade kommit.) Min syster och svåger skulle nämligen ha gäster och bad om att få härbärgera några hos oss. Det vill man ju gärna hjälpa till med, men för att slippa skämmas måste man städa.

När jag väl hade kommit igång gjorde jag lite mer än vad som krävdes, men det skulle ändå göras någon gång i den närmaste framtiden och nu slipper jag det! Mannen fick laga mat för jag glömde tid och rum och hade ju ätit lunch på jobbet, så jag kände ingen hunger. Han gjorde en mycket god fläskköttgryta, jag hade i alla fall kommit ihåg att ta upp köttet ur frysen innan jag gick.

Det blev fredag lite för fort och då packade vi ihop oss och åkte till Mölndal för att hämta svärmor och hennes syster för att fara vidare till Nyköping och fira mannens systerson på studentdagen. Väldigt trevliga människor träffade jag för första gången där, men förhoppningsvis inte sista. Mannens kusin kommer alldeles säkert att hälsa på i sommar, det ska bli roligt!

Lördag morgon blev det frukost tillsammans många av festdeltagarna innan vi fick säga hej då och åka hela vägen tillbaka till svärmors hus och vidare hem till oss. Vi skulle ju också vara med på systers bjudning och det blev ännu en trevlig kväll med nya bekantskaper. Det blev inga övernattare i lägenheten till syvende och sist, de hade husbilar och annat ordnat, men det gjorde ju inget att det blev städat ändå, som sagt...

Idag har jag vilat. Jag har bara bytt lakan i sängen och tvättat lite. Och lagat mat. Beef shank på utrikiska, på svenska heter det nötlägg.

Ett slökok på den blev det, eftersom vi inte hade grillkol tillräckligt för en långsam bbq. Som sagt, vi har vilat oss och hållit oss inomhus hela dagen.

Jag ska duscha och lägga mig snart. I morgon börjar jag på mitt sommarjobb på Apoteket. Det ska också bli väldigt roligt. Jag är bara lite orolig för att äldreomsorgens bemanning ska glömma bort mig under sommaren, då jag av förklarliga skäl inte kan hoppa in lika lättvindigt som tidigare, vare sig i hemtjänsten eller på sjukhemmet.

I nästa inlägg, när det nu hinns med, ska jag lägga ut bilder på soffor och bord, samt lite andra inredningsdetaljer vi har fyndat. Tills dess hoppas jag du är rädd om dig och din omgivning!

Service, tack!

Det har gått många veckor sedan förra inlägget. Jag har inte haft tid eller ork. Det första är en sanning med modifikation, en aning egen tid har jag nog haft, men har då valt att tillbringa den med mannen i uterummet. Vi har många järn i elden och jag överdriver bara lite om jag påstår att jag är utbränd. Jag jobbar på i hemtjänsten och på Hunnebohemmet, och har inte varit obokad så värst många dagar.

En sådan ledig dag tillbringades i sonens lägenhet, med att först skruva isär en stor bäddsoffa, samt forsla den och lite andra uttjänta möbler till tippen. Därefter skruvade mannen och jag ihop en ny bäddsoffa, två fåtöljer och ett soffbord innan vi utmattade åkte hem på kvällen och tog en välbehövlig dusch, och fick lite mat i magarna...

Mycket grillmat blir det!

En dag efter jobbet åkte jag till Lysekil, där jag inte varit på år och dagar, för att klippa mig för en mycket liten peng, hos en urtrevlig tjej som behövde praktisera. Jag nappade på en annons i en köp- och säljgrupp jag är medlem i, bara för att jag gillade idén. Hon hade tyvärr inte utrustning till att färga mina ögonbryn och fransar, men jag är väldigt nöjd med klippningen och återkommer gärna.

Vi har äntligen fått tag på vitrinskåp och jag har således lagt en del tid på att packa upp ur våra flyttlådor. Mannen har stökat undan en massa i källaren och fått upp de blytunga kataloger jag packade ner i januari på lagerhyllorna i garaget. Det tar alltså på våra flyttkartonger och det känns väldigt bra!

Två höga skåp har vi också skruvat ihop.

Tomlådorna har fraktats hem till svärmor som ju ska flytta hit i juli. Så där lägger vi också mycket tid och kraft. Inte nog med det, vi måste ju göra plats i lägenheten för henne. Därför har jag packat och burit hur mycket som helst därifrån, så nu fyller vi på med ännu fler flyttlådor här hemma. Igen! Jag är verkligen trött på att vika kartonger och att flytta...

Men det kommer att bli bra för oss alla när det är klart och från och med augusti kommer det att bli lugnare. Vi har gjort en delflytt denna helgen, för att kunna uppvakta mannens systerson som tar studenten nästa helg. Vi åker och hämtar svärmor och hennes syster på fredag och åker vidare till Nyköping. En nätt resa på ungefär 55 mil, en väg.

På kvällen när vi kört hem svärmor ska vi på kalas med min syster, svåger och deras vänner, så det är mycket som händer. Flytt nummer två sker om tre veckor, sedan går det slutgiltiga lasset med svärmor ombord i vecka 29. Sista helgen i juli ska vi nämligen allihop på bröllop i utlandet, eller i Skåne närmare bestämt.

För tillfället känner jag mig extremt asocial, men råder viss bot för det med bröllopsdagsfirande sista juni hos goda vänner och somt sagt, bröllop i juli och kalaset jag nämnde. Dessutom tror jag att vi kommer att få gäster någon gång i mitten av juli, även om det inte är helt spikat än. Fast de kommer kanske att få klara sig på egen hand en del av tiden, men det klarar de fint.

Våra efterlängtade soffor kom i fredags, mannen satte ihop den ena innan vi åkte till mamma Siv, den andra tog jag hand om igår. Soffbordet saknar monteringsdelar, varför det får anstå tills de kommer i brevlådan på tisdag, förhoppningsvis.

Ringde Mio för att reklamera det genast, igår alltså. Samma människa som sålde bord och soffor till oss tog emot mitt samtal och beklagade missen. När jag påpekade att även en av sängarna vi köpte i februari var defekt hade jag förväntat mig någon sorts kompensation, för att visa lite good will åtminstone, men icke. Vi ska definitivt inte köpa något mer till vårt hem där.

Som de servicemänniskor både jag och mannen är, blev vi rätt gramse minst sagt, då butiken uppenbarligen inte har någon känsla för good will. Att det inte är deras "fel" att produkterna är felkonstruerade i fabriken eller att någon glömde packa ner skruvbleck har inte med saken att göra. Det är ändå deras produkter och varumärke, för att inte tala om kundkretsen som de väl vill ha kvar?

Jag hade omedelbart erbjudit ett presentkort på minst 500 riksdaler, vilket är en bråkdel av beloppen vi handlat för. Vid närmare eftertanke hade jag förmodligen dragit till med 5-10% av köpesummorna utan att ens fråga chefen om lov först, vilket hade resulterat i ytterligare affär med både lampor och matta till vardagsrummet. För att inte tala om framtida anskaffningar...

Nästa gång vi behöver något i inredningsväg kommer vi åka till Ikea eller Alves Möbler i Tanumshede, den saken är klar! Nu känner jag mig färdiggnälld, så jag avslutar med en bild på ett vackert fotografi som vi blev förälskade i då vi besökte ett vernissage i Tossene Bygdegård härförleden. Fotografen heter Nicklas Eldh och är min före detta granne.

Reflektionen av mig får du på köpet ;)

Färgerna återges inte rättvist, den är ännu vackrare i verkligheten! 
Var rädd om dig i värmen och ha det gott så ses vi i en blogg nära dig, så småningom...