Batteriladdare.

Det har hänt en del sedan förra inlägget. Eller, inte så himla mycket annat än jobb, jobb och jobb. Jag har också fått svar på röntgenbilderna och jag har inte helt oväntat artros. I den mån jag kan, beroende på vilket jobb jag har, använder jag numera tumstöd på båda händerna. Det funkar bra på Apoteket, mindre bra i hemtjänsten förstås. Och det är där jag känner av det mest, såklart.

Att få på andra människor stödstrumpor är inte lätt och det kan ju bli åtta-tio sådana på en förmiddag. Så egentligen borde jag bara jobba kväll, för stödstrumpor är lättare att ta av än på. Fast jag ogillar att jobba kväll konstigt nog, eftersom jag är morgontrött. Men jag uppskattar att kunna slappna av och varva ner ordentligt innan jag ska sova och det går inte när man slutar 22.

Jag har gjort ett undantag och bokat in en kväll i morgon dock. Det är bara för att jag ska få så många timmar som möjligt och mannen ska ändå inte vara hemma. Nu ångrar jag det lite, för jag har jobbat sex dagar denna vecka och är fullbokad den kommande. Förvisso var det bara en kort dag igår, men den var sällsynt intensiv, då det var väldigt många kunder och bara en farmaceut, jag som tekniker och en duktig flicka i kassan. Tidvis hade vi 12 personer i kö, men det gick fint i alla fall!

Mannen ska iväg på kundbesök tillsammans med en kollega och åker därför halvvägs till Hufvudstaden för att möta upp honom där och samtidigt lämna in min bil till verkstad i Jönköping för lite pyssel och omvårdnad. Jag får alltså köra pickup denna vecka, eller ta min gamla Pärla om väglaget tillåter. Han har nämligen sommardäck på...

Batteriet var helt dött när mannen tittade till honom, så det fick plockas ur och laddas över natten. Anledningen till att se över den bilen just nu är att jag är inbokad i Stenungsund en dag nästa vecka och det är inte så mysigt att åka pickup så långt, då den mullrar och låter förskräckligt. Dessutom tar jag mitt miljöansvar och har en bil i reserv som inte drar lika mycket bränsle. Om vädret tillåter, förstås. Är det risk för halka tar jag mannens pickis.

Övriga dagar kommer jag att tillbringa på Torp i och med flytten av Apoteket där. Det kommer bli så fint i den nya, men ändock tillfälliga, lokalen där! 29 mars öppnar vi dörrarna dit, men har givetvis öppet som vanligt i nuvarande lokal fram tills dess. Välkommen att titta in till oss både nu innan flytten och sedan i nya fräscha omgivningar mitt emot Espresso House!

Mat är viktigt när man arbetar hårt, ja annars också. Vi har till exempel ätit pasta med korrrv och brysselkål.

Man får ta till vara på det som finns i kylen innan det är för sent. I dessa dagar pratas det ju mer än någonsin om miljön och klimatet och jag känner mig ganska less på det. Prata går ju, men gör något åt det rent praktiskt också! Vi handlar svenskt kött och så långt det är möjligt även lokalt producerat.
Ekologiska val gör vi, men inte in absurdum. Har det fraktats tvärs över jordklotet går det bort!

Återigen, lite grönkål som börjat bli lite ledsen fick liva upp vår fisk- och skaldjurssoppa i tisdags.  Långa och musslor använde jag den här gången. Jag tycker det ser vackert ut och gott var det!

Numera sjunger jag i kör en gång i veckan, och då har jag med mig smörgåsar till kvällsmat. Mannen gjorde visst hamburgare till sig själv den kvällen och hade glömt att hämta sallad, gissa vad han använde istället? Just det, resten av grönkålen!

En dag åt vi ärtsoppa, men det ser så tråkigt ut på bild därför slipper du se den. Däremot lagade mannen till en ypperlig kolja i fredags med en fantastiskt god sås på Karl Johan-svamp och serverade det hela med lite baconströssel ovanpå. Väldigt gott var det! Nu vågar mannen ta ut svängarna även när han lagar fisk, han har inte varit helt bekväm tidigare, men övning ger färdighet...

Igår hade vi karré av lamm. Det var inte så mycket kött på dem, men smaken var det inget fel på. Vi lagar gärna potatisgratäng i portionsform nu för tiden, det går mycket snabbare.

Idag ska vi äta ryggbiff och mysa lite extra eftersom mannen ska iväg och inte kommer hem förrän på fredag. Det kommer kännas konstigt, men jag överlever nog. Jag inleder operation frystömning, så slipper jag laga mat efter jobbet, och sedan begraver jag näsan i en bok och laddar mina batterier. Låter som en plan i alla fall, vi får se hur det går med den saken.

Ha det så gott, på återseende!

Upp till kamp!

Inget har ändrats sedan förra inlägget. Jag har jobbat heltid och lite till. Precis som jag vill ha det, eftersom vi ska resa bort senare i vår. Visst tar det ordentligt på krafterna, det är många gånger tungt och stressigt i hemtjänsten. Flera av mina kollegor mår dåligt på grund av omorganisationen och att inget fungerat som utlovat. Det innebär sjukskrivningar och ett skriande behov av timmisar.

Så till den milda grad att åtminstone tre personer har provat på och minst två av dem har redan jobbat på egen hand, såvitt jag sett. Det plockas också in personal från sjukhemmen, pensionärer och andra som jag inte vet vilka de är, men de har varit med förr i alla fall. Vårdtagarna är inte glada, de är oroliga för vår skull och det är ju gulligt av dem, men hjälper det? Vi får se och kämpa på...

Från och med nästnästa vecka är jag inte lika tillgänglig inom vården, för då är jag bokad på Apoteket på Torp, som ska flytta till tillfälliga lokaler i och med ombyggnationen vilken påverkar all verksamhet i köpcentret mer eller mindre. Jag har förvisso luckor att fylla, och några korta dagar, vilket jag inte är särdeles förtjust i. Måste jag åka fem mil, vill jag jobba mer än fem timmar om det ska löna sig.

Bemanningen ringde idag och bokade mig för i morgon. På tisdag är jag "svartad", emedan jag ska ha en heldag med svärmor som behöver skjuts till Mölndal. Det ska bli riktigt roligt! Hon är så pigg och glad numera, vilket gläder mig, mannen och svägerskan något alldeles oerhört. Visserligen behöver hon ha Rolle (rollatorn) som stöd, men oj, vad hon pinnar på igen!

Mannen har stått för mer matlagning än vanligt eftersom jag varit så slut och trött i både kroppen och knoppen. Mina händer värker, fingrarna känns som korvar och du som sett mig vet att jag vanligtvis har "häxfingrar", det vill säga smala och lite knotiga. Jag har provat med en sorts tumstöd nattetid, men det gjorde ingen skillnad, tyckte jag.

Av en händelse fick jag ett par handledsstöd av min kära lillasyster, dem ska jag prova istället. Sedan jag fick dem har jag (hela jag) somnat innan jag hunnit få på mig dem, men jag hoppas och tror att de kan vara bättre. Jag har också skaffat nyponkapslar i förhoppning om att de ska göra nytta för mina leder, i kombination med naproxen, förstås.

Men det var ju maten jag skulle prata om nu. Texmex på mitt sätt, till exempel:

Ljummen bönröra med tomat, avokado, paprika, purjo, jalapeño, balsamvinäger, olivolja, lime och koriander till kycklingen som kryddats med spiskummin och starkt paprikapulver bland annat. Det blev väldigt gott och ska göras om!

Mannen bjöd på suveränt god lax och citronsåsen som är så god, en helt vanlig tisdag när vår fina fiskaffär hade öppet igen efter helgen. Även fiskhandlare behöver ha lite ledigt. 

Jag var oerhört tacksam över att slippa laga mat den dagen och bara sätta mig till dukat bord! En annan dag fick jag detta:

Pasta är ju så himla gott och kassler är tacksamt att ta till när man vill laga mat snabbt och lätt.
Bläckfisk är också något som går snabbt att laga till, precis som annan fisk, det är inte krångligt alls och det är nyttigt med fisk. Vi äter någon form av fisk och/eller skaldjur minst två gånger i veckan, ibland tre. Så här såg vår bläckfiskrätt ut:

Återigen koriander, alltså. Vissa gillar den inte, jag älskar den! Schalottenlök, vitlök, morot i strimlor, algnudlar, små bitar blomkål och strimlad rödkål i en enda röra. Rödkålen färgade allt blått, det syns inte på bilden, för färgen förstärktes allteftersom och resterna som jag hade med mig till jobbet några dagar senare var nästan svarta, speciellt algnudlarna såg lite skumma ut...

Vi helstekte en halv fläskfilé en dag också. (Det låter lite motsägelsefullt, eller hur?). Jag petade in lite grönmögelost i den och sedan stekte jag den i stekpanna och lät den simma i den goda skyn, vilken jag förbättrade med sherry, grädde och vatten tills den var perfekt tillagad. Någon kanske tycker att köttet inte ser genomstekt ut, men jag försäkrar, det var det!

Det var ett litet urval av vår mat de senaste veckorna. Strömming, spareribs, kotlett och köttkorv har också förekommit, men jag tycker det räcker med bilder för den här gången. Hoppas du blev inspirerad ändå!

Nu ska jag sortera pusselbitar eller läsa min bok. Eller både ock kanske, medan jag väntar på att mannen kommer hem från sitt rep. Sven B Good and The Blues Stompers spelar på Ti Amo i Stenungsund lördagen 9/3, nämligen. Kom och lyssna!

Var rädd om dig!