Fack.

Lediga dagen, som jag har längtat! Det har varit ganska livligt på jobbet, fast inte värre än att jag hann med att göra hållbarhetslistan klar med hjälp av kollega M igår. Söndags eftermiddagarna brukar vara relativt lugna. Då verkar det trots allt som att folk har ett hem att vara i. Eller någon annans, kanske. Familjemiddagar är trevliga...

Jag tycker det är väldigt mysigt att komma hem efter jobbet och bli serverad den ena goda middagen efter den andra. Mannen, även kallad ljusmannen av mig, tänder ljus överallt och lagar mat som svamprisotto och salsiccia i fredags till exempel.

Det var sting i den korven kan jag meddela! På lördagen fick jag svampfylld cannelloni med tre sorters ost i gratängsåsen, Gott och mäktigt, tur att det var lite mer kväll än vanligt kvar innan läggdags, om du förstår vad jag menar...

Det kunde ha blivit vegetarisk lördag, men mannen tyckte det behövdes lite finchips till och vem är jag att misstycka? Igår blev det lammkotletter, hasselbackare och god sås, enligt mitt förslag och som vanligt levererar mannen!

Jag inventerade frys och kyl innan jag åkte till affären. Konstaterade att det finns mycket där som kan användas kommande vecka, så jag behövde inte hämta så mycket, vilket plånboken tackar för.

Började dagen med att rapportera till a-kassan, så på torsdag senast kommer ett litet, men högst välkommet bidrag till hushållskassan och räddar helgen. Snart är mina a-kassadagar slut och då får jag välja mellan att säga upp mig och söka jobb på heltid, eller att finna mig i att ha ett deltidsjobb med allt vad det innebär.

Det känns sådär att få detta meddelande sista november:
"Du arbetar på deltid och får arbetslöshetsersättning för din arbetslösa tid. Din rätt till ersättning i kombination med deltidsarbete är begränsad till 75 ersättningsdagar. Din ersättningsperiod omfattar 300,00 ersättningsdagar (450 för den son har barn under 18 år). Hittills har du fått 82,5 ersättningsdagar. Av dessa har 55,5 ersättningsdagar betalats ut för veckor som du har deltidsarbetat När din ersättningsrätt vid deltidsarbetslöshet upphör har du följande alternativ: Du kan fortsätta att arbeta deltid utan arbetslöshetsersättning. Du kan sluta ditt deltidsarbete för vara arbetssökande på heltid till dess att du har förbrukat dina 300/450 ersättningsdagar. Om du slutar ditt arbete med anledning av att dina deltidsdagar är slut blir du inte avstängd från ersättning om din inkomst från deltidsarbetet är lägre än ersättningen från oss. Avstängning är annars den vanliga konsekvensen för den som väljer att sluta ett arbete."

Facket menade på allvar att dessa regler skulle tvinga arbetsgivarna att anställa deltidsanställda på heltid. Vilket skämt! Arbetsgivarna har väl aldrig i hela historien ansett sig ha ett ansvar för att fotfolket får en vettig lön och pension? De vill hålla nere personalkostnaderna till varje pris och helst inte betala övertid heller, vilket de löser med att inrätta deltidstjänster och mertid.

Det pratas om deltidsfällan i samband om pensionen, men händer det något? När det inte finns tjänster som innebär heltid, då kommer man aldrig ur den. Vilka grupper är det som drabbas? Kvinnorna och det fåtal män som jobbar inom vård och omsorg och redan har usla löner. För låga för att ha råd med privata pensionsförsäkringar eller -sparande...

Det finns många andra branscher förstås, där deltidsarbete är vanligt. Handeln, givetvis och du kan säkert lägga till fler själv. Min bransch är en kombination av vård och handel och jag påstår att det kanske finns två av tio som innehar en heltidstjänst. Vissa har deltid utifrån eget val såklart, men de flesta får helt enkelt "nöja" sig med deltid, jag själv inkluderad.

Vad görs åt detta? Jo Unionen försöker begränsa hur arbetsgivaren utnyttjar mertiden. Under en fyraveckorsperiod får vi inte ligga mer än +/-4 timmar i schemat. Då svarar arbetsgivaren med att inte lägga schema för längre tid än just fyra veckor och hur ska vi då kunna planera våra privatliv? Visserligen får vi ut mertiden i pengar på detta sätt och det tycker jag själv är helt riktigt, men det finns ju de som vill kunna välja ledig tid istället...

Jag ska inte uppehålla mig vid detta längre idag, jag blir bara irriterad och arg. Det finns tvätt att ta hand om och mat som ska lagas. Fisk hittade jag i frysen, kolja närmare bestämt, under min inventering. Jag har velat fram och tillbaka med vad jag ska göra med den, men det blir nog en gratäng med fänkål och andra grönsaker, samt musslor. Tror jag i alla fall.

Ha en fortsatt fin måndag och vecka, glöm inte bort att ta hand om dig!

Sväng!

Hemma igen efter utflykten till Malmön och mannens gig i Stallebrottet. Det var ett jäkla sväng på scenen, men tyvärr blev folk bortskrämda på grund av väderprognosen, vilken blåstes upp i själva evenemanget på FB. När man befinner sig på en ö på västkusten är oftast vädret bättre än på fastlandet och inåt land, även om det hällregnar på liknande koordinater i topografin.

Soulsting var jättebra som första band på scen och de höll humöret uppe på den fåhövdade publiken och levererade både humor och skön stämning, samt ett härligt potpurri av svängig soul med tillhörande nostalgitrippar för oss över 30. Lose Change förtjänade också större publik och jag kan tänka mig att ett stort antal av mina gamla kollegor på Abba hade gillat dem...

Det som är mest sorgligt är att på dessa små orter anordnas det så få live-gig och det klagas på bristen på evenemang och ändå kommer inte en människa när det väl görs. Arrangörens miss att annonsera ordentligt har förvisso stor betydelse, men det finns ju internet, det finns FB, det finns vänner som delar, inbjuder och tipsar.

Mannen lyckades locka dit halva publiken, varav en från Australien. Sug på den! Alla övriga från Göteborg och Borås, låt vara att en av de betalande var jag själv. Som jag sa till personalen vid insläppet; Jag vill att banden ska få sitt gage. Att jag fick "gratis" fisksoppa för att jag hängde med "The Band" tycker jag är helt i sin ordning, för jag råddade ju efteråt.

Att vinda upp kilometervis av sladdar och kablar efter giget är ungefär som att segla. Det hade underlättat med lite ljus på scenen under tiden, men "någon" lyckades koppla ur det, så jag lyste väg med mina små ledlampor jag alltid har med mig i handväskan. Jag har även en liten fällekniv, en dålig ursäkt för en schweizisk armékniv samt en andningsmask däri.

Man vet aldrig i vilken situation man hamnar eller vilka verktyg som behövs. Jag ogillar att stå handfallen eller sysslolös när andra uppenbart behöver hjälp, alternativt också vill hem i "skälli ti'" som Walle sa, när han skulle ha med sig praktiskt taget hela utrustningen från Stallebrottet. Jag gör det gärna, för vem vill stå själv mitt i natten och aldrig komma hem?

Nå, vi åkte hem idag via min absoluta favoritbutik varifrån vi tog med rostas, flintastek och grillklubbor. Som du ser var det rostas som hamnade på tallriken, tillsammans med kryddsmör av krasse och rödlök och fuskpotatis. Vi var trötta och lata, det fick bli enkelt.

I morgon ska vi till Nefertiti med goda vänner och lyssna på en, som mannen beskriver honom, överjävlig gitarrist. Staffan William-Olsson är namnet och jag har haft glädjen att träffa honom hos vår gode vän i "groupen" och underbara fru. Sjuk humor kombinerat med talang och en fantastisk musikalisk känsla gör honom till en favorit i mina ögon och öron.

Semestern går mot sitt slut och jag hade gärna haft en fjärde vecka, men det tycker alla mina kollegor i apoteksbranschen också. När jag berättar att ingen får mer än tre veckor i rad säger vänner och bekanta att vi borde ta det med facket, vilket jag tycker är hysteriskt roligt, för facket har inget att säga till om, det är bortförhandlat för länge sedan...

Jag funderar på hur jag ska få ut alla mina semesterdagar utan att det ställer till det för mina kollegor... I princip en omöjlig ekvation. Men några dagar är det kvar, och oj vad jag ska njuta av dem! Hoppas du också kommer att ha sköna dagar framför dig och tar vara på alla möjligheter att njuta, i smått och stort.

Surdegar av olika slag. #bloggswe

Brödbaket är igång. Och jag har betalat räkningar, annars har jag inte gjort så mycket nytta idag. Lite administrativa sysslor också, så jag får någon ersättning från a-kassan för de dagar jag varit ofrivilligt ledig. Fast de dagarna lär väl gå åt till karensen, vilket jag finner synnerligen orättvist att jag ska åka på igen. Jag är lika arbetslös nu, som när jag blev utförsäkrad och indragen i aktivitetstödscirkusen...

(Men det är ingen idé att svära över detta, jag har ifrågasatt det på ett lugnt och verserat sätt och svaret är att "sådana är reglerna för alla, ovillkorligen". Jag orkar inte bråka, fast det gnager lite i mig, för det är banne mig inte rätt att jag och min familj ska drabbas igen, trots att jag gjort alla rätt i alla lägen och inte försöker utnyttja systemet. Låter den surdegen vara.)

Jo, jag har redan tvättat och hängt upp en tvätt också. Jag som är ledig... Men dammsugningen får vänta, dels för att jag inte har hjärta att skrämma ut katterna i regnet med snabeldraken, dels för att mannens hår hamnar på golvet när jag klipper det. Kommer inte åt att klippa när han sitter med telefonen fastklistrad vid örat.

Nu är bullarna utbakade och jag sparade en degklutt för att göra som en vän gjorde när hon startade sin surdeg. Hon är ett riktigt bakproffs och jag försöker i skrivande stund få reda på lite mer detaljer. Går det, så går det. Annars får jag försöka igen. En burk mer eller mindre i kylen spelar ingen större roll och den lille klutten hade bara blivit en bulle till spillo om det inte funkar.

Snart är det dags att koka tungor. Gristungor är små till skillnad från oxtungan häromsistens. När jag var liten köpte mamma tunga i charken där de skar upp den i tunna skivor som smörgåspålägg. Ett av mina favoritpålägg, vilket jag kanske inte behöver påpeka, men verkar omöjligt att få tag på numera. Senap eller majonnäs som underlag, ljuvligt vilket som.

När jag nu är i farten med surdegar ska jag ta tag i den fackliga och skriva ner vad jag tycker om förbundet och upplysa om att jag allvarligt överväger att avsluta mitt medlemskap i Sveriges Farmaceuter.

Avslutar med en liten bild på resultatet av dagens brödbak och surdegsgrund:

Ha en fortsatt fin onsdag och var rädd om dig!