Vattensäker.

Äntligen sovmorgon! Det behövde jag, och mannen med. Med en sista ledig dag och minsta möjliga måsten, tycker jag att vi förtjänade det. Jag har med andra ord bara lagat mat idag. Först blev det ägg och bacon till frunch, nu står en köttfärslimpa i ugnen och gottar till sig. Jag hade lite skaparglädje idag, så det blir ett experiment.

Hade nötfärs i frysen, blandade den med ett halvt paket bacon som finhackades, det behövs lite fett för att få limpan att hålla ihop och bli saftig, dessutom är det alltid gott med bacon. Lite hackad chili, cest från en halv citron, någon matsked fryst koriander och persilja och en finhackad lök blandades ner också. Majs i mitten av limpan gör det väl till en grotta, om man ska vara korrekt.

Spadet är gott som tusan och är på väg att bli sås nu. Som du förstår skriver jag i realtid. Rör mig mellan köket och vardagsrummet hela tiden. Mannen skriker uppmuntrande och det känns ju fint. Ja, egentligen är det ju Frölunda HC han hejar på, men jag väljer att ta åt mig lite, det känns sådär fint och det är minsann inte alla förunnat att det vrålas segervisst i samma stund som såsen blir till.

Ja, nu har det gått några timmar till och vi är mätta och belåtna. Jag är till och med duschad och håret står rakt upp på skallen. Det gäller att föna så att volymen blir optimal (jag liknar Marge Simpson) för att hålla ett par tre dagar med bara borstning och hårspray som underhåll. Jag har varken tid eller tålamod längre att pyssla med håret varenda dag, så nu när det finns längd måste volymen blåsas in.

Det största problemet är att behålla volymen när det regnar och det gör det ju ganska mycket i Molndal och Blöteborg som bekant. Paraply är sällan eller aldrig ett alternativ eftersom det blåser så mycket att regnet träffar en vågrätt, eller allra oftast underifrån. Då är det bra att vara hattmänniska, men det ser ju så konstigt ut att komma med svart eller lila hatt under vår och sommar.

Sommarhattar är inte regnsäkra, om jag inte hittar en panamahatt förstås. Inte konstigt att Panama blivit så populärt på sistone. Undrar om jag kan skaffa en hatt på postorder därifrån? Brevlådor har de ju gott om, så någonstans borde det finnas en mottagare som ägnar sig åt vattentäta och seriösa affärer också. Jag skulle gärna ha ett par tre-tolv hattar till, och kommer ha det när ekonomin så tillåter.

En fräck tant ska jag bli, med en passande hatt för varje årstid och tillfälle. Chica, tuffa, romantiska och punkiga. Känner att den där hallmöbeln behövs, för att ha plats för alla hattar. Jag har vänner och bekanta som samlar på skor, det är inget för mig. Skor ska också hålla vätan borta, men framför allt bekväma och praktiska. Jag är en ömfoting och därmed mycket kräsen, nämligen.

För övrigt ser vi på "Mästarnas Mästare" och sedan är det snart dags att krama kudden. Jag ska inventera tidigt i morgon och kom nyss på att det kan finnas ett larm som bör stängas av, för att underlätta dels för mig, dels för alla andra i bygget. Onödigt att orsaka utryckning och kostnader därför också.

Ha en god kväll och natt, samt en härlig måndag!

Blåst blondin. #bloggswe

Vilken konstig lördag det blev. Mannen och jag tassade runt och iakttog Compiz hela dagen och fann inte ett enda fel. Jo, tidvis var han kanske lite tröttare än vanligt, men det är ju inte så konstigt. Emellanåt rusade han omkring i trädgården och såg åtminstone ut som om han övervägde att ta sig uppför ekstammen. I sista stund kom han kanske på att han inte är kattunge längre?

För att skingra tankarna och inte bli för hönsiga, när han trots allt verkar okej igen, satt mannen med näsan i en ny bok och jag med korsorden i sällskaplig tystnad, vilket var väldigt skönt och behövligt.
Planerna att klippa gräset och pyssla ute kom helt i skymundan, dels för regnet (inte så mycket, men ändå) och dels för att vi faktiskt inte hade riktig ork till det.

Det enda praktiska som blev av, var tvätten och matlagningen. Lagom jobbiga sysslor, när man har en tvättmaskin som gör grovjobbet. Maten var lättlagad. En del skulle till och med påstå att den inte lagades alls. Snabbgravad lax blev det till slut och den var lika god som förra gången, fast en annan smaksättning, förstås. Man måste ju förnya sig.

1 dl Ginger Beer och 2 msk färskriven ingefära, förutom 2 msk salt och lika mycket socker i lagen. 4 timmar i en plastpåse i kylen (vänd efter halva tiden) och det smakar gudomligt! 
3 såser gjorde jag till denna middag; en med dill och citronsaft, en annan med wasabi och en gnutta citronsaft, den tredje var med färsk mynta och citronsaft, Alla såserna vann på en nypa socker, som förhöjde smakerna. Wasabisåsen och myntan var nog allra godast, men dillsåsen var inte alls dum, den heller. 

Nästa gång ska jag använda japansk soya, måste bara skaffa hem lite mer av den varan och fånga en ny lax. Vi får äta lax idag med och i morgon, biten var ganska stor och hade passat bättre till ett större sällskap, men det är inte något straff att moffa i sig den precis...

Jag tänkte att den får utgöra en förrätt idag och fredagens middag, som inte åts upp när katten skrämde oss halvt från vettet och blåste oss på maten, får stå för resten. Mätta lär vi bli i alla fall. Såhär såg det ut i fredags:

Inte så svårt att återskapa, det gillar vi! I morgon får det bli något nylagat och dessutom ska jag baka.
Bröd, alltså. Jag är obokad och ledig, så det passar fint. Speciellt nu, när mannen flyttat kontoret från köket till övervåningen, så vi slipper vara i vägen för varann och våra "jobb".

Jag sitter fortfarande i morgonrocken och ska dra mig tillbaka till badrummet och vaska mig. Det kommer ta trekvart att bli klar. Själva vaskningen tar inte mer än 10 minuter max. Det är håret som ställer till det för mig. Fick en tid för klippning på tisdag, men såvitt jag vet är det två dagar dit och jag måste försöka leva med denna buske tills dess.

Tittade efter papiljotter på allvar när jag var i affären häromdagen. Så illa är det alltså. Att jobba med höger arm över axelhöjd är inte så skönt och just nu känns det som om håret aldrig tar slut, utan är en halvmeter ovanför skallen. Givetvis stämmer det inte, men du förstår känslan? I själva verket är luggen precis så lång att den killar mig på nästippen och det är rekord för mig.

Så det är bara att bita ihop och föna, föna och föna. Kleta in med lite kladd och spraya, så kanske det håller till kvällen. Annars blir det en tofs igen, till mannen stora förtjusning. Jag har visst glatt några fler, men fick bannor av en av sönerna för att jag såg fånig ut, fast det bjuder jag gärna på! Hår i ansiktet kan jag inte fördra, så man får hitta på nåt. Tittade lystet på ett diadem igår, men nej...

Ha en härlig söndag, vad du nu hittar på, men var rädd om dig och ta hand om dina nära och kära!

PS. Jag är född blond, blev mörkare med åren, men nu går det åt "rätt" håll igen. Och nu när håret är så långt syns alla mina vita strån extra tydligt. Det brukar se ut som om två personer blivit klippta i samma stol när jag är färdig hos Malin, min favoritfrisörska.