Powered By Blogger

söndag 26 augusti 2018

Äppelpäppel.

Då var det söndag igen och vi har plockat upp all fallfrukt och gallrat bort äpplen som ruttnat på träden. Undrar varför de gjort det? Det lilla äppleträdet är relativt förskonat, men det kanske beror på att det är vinteräpplen vilka mognar senare och har tjockare skal? De blir säkert jättegoda när de är klara i alla fall.

Jag har lagt ut en annons om vår fallfrukt och det blev ett snabbt och positivt gensvar, men till syvende och sist är det inte många som kommit. Några hade faktiskt fräckheten att plocka direkt från träden, vilket mannen uppmärksammade. De orkade väl inte böja på knäna. En tjej kom från Smögen och ville betala för frukten vilket jag redan sagt var uteslutet. Vi fick en påse godis ändå!

Vi hade svärmor på middag i fredags och bjöd på kokt torsk med äggsås. Det får vi allt göra om, för hon gillade det, trots pillet med att bena ur fisken. Det blev en del över, det sparas i frysen tills vi har tillräckligt för att göra en sufflé. Det är också så himla gott! Vi som aldrig annars äter efterrätt serverade hallonsorbet till kaffet efter maten, för det vet vi att svärmor uppskattar.

Igår åt vi sommarmat och satt ute ganska länge. Det gäller att ta vara på det sista av sommaren. Vi fick ändå fuska lite och sätta på infravärmen, ty det känns att hösten kommer smygande trots allt.




Kyckling är aldrig fel och knaprig halloumi är gott och vi blev mätta och glada. Mannen gick och lade sig ovanligt tidigt eftersom han skulle möta vår underbare flyttgubbe i Uddevalla för transport av möbler till svägerskan i Nyköping. Han beräknade att vara där vid halv åtta på morgonen, så för en gångs skull fick mannen ställa väckarklockan.

Jag vaknade förstås också kvart i sju och sedan kunde jag inte somna om. Så jag fick tidningen och kaffe på sängen och där låg jag kvar när mannen kom hem och så småningom lagade frukost.



Jodå, en massa nyttigheter såsom majonnäs, ost och bacon gömmer sig under äggen. Mätta och glada igen således, tills det blir dags att äta middag. Idag blir det ugnsstekt lax, med lök, äpple och chili. Potatis och kulsås blir det till den. Det vill säga romsås, men det låter roligare med kulsås.

Jag hade ju ett boktips i förra inlägget. Ett år i rymden av Scott Kelly. Han var så trött på ryssarnas överdrivna bruk av dill på all mat (vilket jag har full förståelse för) under förberedelserna för uppskjutningen till ISS-stationen. Han frågade sin kosmonaut-kollega varför de förstörde maten på detta vis, varpå han fick svaret att dillen dödar gaserna i magen.

Det kan ju vara en fördel att inte vara alltför uppblåst när man ska ner i sin rymddräkt och av hänsyn till medpassagerarna i en trång rymdkapsel under många timmar. Tur att jag inte har några större problem med gaser, för jag är inte överdrivet förtjust i dill, som sagt. Skaldjur ska kokas med dill, hovmästarsås vore ju inte lika god utan dill, men annars bör man vara sparsam med den...

Jag går väl ut i köket och blandar ihop kulsåsen, preparerar laxen och tvättar potatisen då, så det inte blir för sent idag. Vi är trötta båda två och jag kanske blir inringd i morgon bitti. För övrigt ska jag på intervju på ytterligare ett äldreboende i närheten på torsdag. De ringde redan före sommaren, men då hade jag ju mitt apoteksvikariat, men fick lova att höra av mig när det var slut, vilket jag gjorde.

Ha det bra därute och var rädd om dig!






2 kommentarer: