Powered By Blogger

tisdag 6 juni 2017

Uträknad.

Kan du tänka dig, jag har ledigt idag med, och i morgon, och på torsdag! Efter morgonmötet, åtminstone. Halleluja! Av någon anledning har jag inte sovit något vidare bra på sistone, men jag hoppas kunna vila ikapp mig själv. Jag, som "aldrig" drömmer har drömt konstiga drömmar och varit jagad på något odefinierbart sätt. Tungan sitter hårt upptryckt i gommen varje gång jag vaknat till.

Typiskt tecken på stress och kan orsaka huvudvärk. Vilket jag nästan aldrig har, om jag inte är riktigt sjuk och ligger nerbäddad med feber och hela paketet. Det märkliga är att jag inte vet varför jag är stressad. Visserligen har jag jobbat väldigt mycket på senare tid, men det har jag aldrig stressad över. Sannolikare är det att så att jag, trots fler timmar, ändå känner att jag aldrig räcker till.

Fram till min semester har jag ett "luftigare" schema och kan förhoppningsvis börja varva ner, så att första veckan inte går åt till det. Vi har ännu inte några speciella planer, eftersom mannen inte kan ta ut någon semester i år heller och får hålla sig stand by för sina kunder, vilka inte heller har bra förutsättningar för att ta ledigt. Egen-företagare-förbannelsen....

Idag har jag påtat i jorden. Det är ju faktiskt många som finner det mycket avstressande och trevligt. Så även jag. Äsch, nu ska jag inte överdriva, men det finns en viss tillfredsställelse att rycka upp ogräs, så fröer och till slut hämta egenodlade grönsaker i trädgården. Att får sorgkanter under naglarna är inte min förtjusning, men inget ont som inte har något gott med sig.

Vi har rabarber som sköter sig själva, men vi är usla på att ta till vara på dem. Ingen av oss är begivna på bakverk eller efterrätter som du vet. Saft och sådant har ingen strykande åtgång heller, om ens någon. Den enda saft som understundom kan hittas i detta hushåll är flädersaft, enkom för att blanda med gin och soda/tonic. Det är mycket gott! Undrar om rabarbersaft kan tjäna lika väl?

Mannen har, sedan vi fått våra nya sopkärl, blivit något av en sorteringsfantom. Det är ganska fascinerande, eftersom jag nästan idiotförklarade honom när jag kom in i hans liv, för att han slängde tidningar, reklam och flaskor direkt i soptunnan, utan att passera ÅV. Och så påstås det att man inte kan lära gamla hundar att sitta...



I lördags åt vi lammbog, tillagad i Multin, aka R2D2, vilket blev mycket gott. Vin, portvin, lök morot, vitlök och timjan, bland annat åkte ner i pottan och fick gå i den på hög i fem timmar, tror jag. Trots att jag putsade bort så mycket jag kunde av fettet, var skyn såpass fet att den fick åka in i kylen för att separera bort det innan det blev en sås av den.



På söndagen blev det kyckling med asiatisk glasnudelsallad. Jag blandar fisksås, sesamolja, ingefära, chili och koriander till själva dressingen och tager vad vi haver för övrigt i grönsaksväg. Vitkål, purjo, paprika, mer chili och koriander. Det var också mycket gott och jag hade med mig det till lunch igår. Mannen fick hålla till godo med lammresterna.



Igår blev det korrrv igen, denna gången i tomatsås. Till spaghetti, vilket är en utmärkt måndagsmiddag och det blev två lunchlådor över, det gillas! Idag blir det karré, osäkert om den kommer att grillas ute eller inne i skrivande stund. Vad morgondagen bringar är ännu höljt i dunkel, det enda jag har planerat är att åka och besiktiga tuttarna.

Den andra inplanerade aktiviteten kunde jag stryka i och med ett brev från AF, där min handledare bifogade en handlingsplan för nästa halvår. Ja, du kan ha läst det förut, men jag tycker det kan poängteras att jag ytterst sällan har varit tvingad att inställa mig personligen för dylika ärenden. Fast bara om jag själv frågat i god tid, men må den lede ta mig om jag missat datumet själv!

Eftersom jag inte egentligen behöver AF till någonting alls längre, då mina dagar med ersättning från a-kassan är (ut)räknade, och alla jobbannonser kommer snabbare från både Indeed, Jobapido, Jobbjakt och ytterligare någon jobbsökarsajt än AF någonsin förmått, tänkte jag helt enkelt strunta i hela handlingsplanen och se vad som hände...

Jag är så otroligt trött på alltihop att jag ger fullständigt sjutton i vad de säger eller gör med mig. Jag har ett jobb, inget eller ingen kan hindra mig från att söka de jobb jag eventuellt finner intressantare än det. Ehuru det aldrig utlyses en heltidstjänst i min bransch är det sällan det är värt besväret, men det var jag tvungen till om jag ville ha ersättningen från a-kassan.

Och "money makes the world go round", så man gör det man måste, även under protest. Jag är ganska lättad över att slippa detta ok. Och de närmaste löningarna kompenserar bortfallet mer än väl. Sedan vet jag inte hur det blir, men jag förhandlar med chefen. Hur som helst är all mertid betald numera, det är det enda positiva med facket på åratal.

Nu är det dags att tänka på trevligare saker, det vill säga mat och därför avslutar jag detta inlägg med att önska Sverige grattis på dagen och god fortsättning! Det kan behövas...

Ta hand om dig och din omvärld!









4 kommentarer:

  1. Kram och var rädd om dig vännen <3

    SvaraRadera
  2. Kan inte gubben jobba från Bovall då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, det gäller bara att ta igen mail och telefonmeddelanden efteråt om vi vill åka på utflykter, vilket man gör på en riktig semester.

      Radera