Kalasmat.

En vecka går så fort! Jag fick fixa och trixa med mina arbetstider på måndagen för att kunna se på bio med tre herrar som sällskap. Filmen heter Dunkirk och jag rekommenderar den varmt, den var omväxlande spännande, småspännande och onödigt spännande precis hela tiden. En ruskig skildring av evakueringen av de allierade i början av andra världskriget.

Man kan lätt förstå vilken panik soldaterna kände när stranden bombades av tyskarna medan de väntade i rader på att bli upphämtade till fartygen som skulle föra dem hem. Känslan att se dessa skepp bombas sönder och samman, med kamrater ombord, när man själv står kvar...
Krig är inte vackert och det lockar fram ens sämsta sidor i många fall.

Dock även goda sidor, som att mer eller mindre självklart riskera livet som civilist och ta sig över med sin egen båt för att få hem soldaterna. Skamkänslan hos soldaterna är svår att fatta, det var ju inte deras fel att slaget om Frankrike inte blev någon succé. Det gick som bekant bättre senare när flygunderstödet blev mer effektivt när de hunnit bygga fler plan, bland annat.

Alla fyra var efteråt rörande överens om att det var en bra film, snyggt gjord, om något så hemskt kan skildras snyggt, och den kändes "äkta", utan överdrivna effekter eller hjältemod, om du förstår vad jag menar. En god vän bestämde sig för att se filmen, men måhända hade han för högt uppskruvade förväntningar eller så såg han inte alls på samma sätt som vi, för han var jättebesviken...

Vad har hänt mer? Inte så värst mycket, jag har ju jobbat hela veckan. Mannen har lagat mat och på min födelsedag i torsdags fick jag moules marinières och bubbel när jag kom hem efter den längsta arbetsdagen på länge.

Mannen vet vad jag uppskattar, blommorna var en oväntad bonus

Är inte det typiskt? Chefen hade förstås inte en tanke på det när hon gjorde schemat, men hon tyckte det var lite besvärande när hon insåg det. Det kanske var därför jag så lätt fick ledigt på måndag då vi ska på husvisning, trots ganska kort varsel?

Min mormor ringde och gratulerade mig som vanligt på födelsedagen och frågade om vi skulle komma och hälsa på snart. Vilket vi försökt flera gånger i sommar, men hon är ju så himla upptagen jämt. Nu har vi i alla fall en middag att se fram emot hos henne när hon har spelat boule. "Ja, det blir nåt ur frysen, jag är inte en sån där matmamma som du", sa hon när vi bestämde dag och tid igår...

Lite lustigt att min mormor ser mig på det viset tycker jag. Hon är förvisso inte alls lika road av att laga mat som jag och min mamma, men det hon bjuder på är alltid jättegott. Därför ska det bli hur trevligt och roligt som helst att träffa henne och se vad hon har på lut.

Idag regnar och blåser det så det var tur att vi grillade ute igår. Eller, mannen gjorde det. Jag har gett honom oinskränkt makt över grillen, för att han har bevisat att han är värdig. Annars är jag rätt bra på att grilla jag med. Det blev entrecôte från charken på Ica i Kungsmässan. Dyrt som tusan, men mycket fint kött, så det fick det vara värt, det var ju ändå fredag.

Dagens middag blir en gryta med kalkonbröst som inhandlades för halva priset, så det blir billigt idag å andra sidan. Gungor och karuseller, liksom. Jag funderar på om jag ska ha jordnötssmör i grytan, eller om den ska gå åt det sötsura hållet. Vi har en stor burk jordnötssmör i kylen, men jag kommer inte på varför vi skaffade den. Jag vet inte hur länge en sån håller heller, bäst att kolla upp det.

Ha en skön lördag och mys i regnet! Det gör jag!