söndag 7 januari 2018

Till er tjänst.

Tänkte det är bäst att jag skriver av mig lite idag, för de närmaste dagarna vet jag inte om jag kommer att orka eller hinna med det. Ikväll åker jag till Bovall och lägger mig tidigt, eftersom jag ska upp tidigt i morgon och påbörja mina introduktionsdagar inom hemtjänsten. Jag ser fram emot det, även om jag tror att jag kommer att bli helt slut.

Jag läste om en ung tjej som hela tiden måste försvara sitt yrkesval inför kreti och pleti. Hon är tydligen för "duktig" för att jobba i hemtjänsten. Hur kan man vara för "bra" för att jobba med människor? Jag har fått liknande kommentarer och det gör mig ledsen. Det är faktiskt ett av världens viktigaste arbeten, att hjälpa våra gamla och sjuka med det de inte klarar helt själva. Här är länken.

När jag pratade med en god vän härom kvällen sa han något som gjorde mig jätteglad och lite rörd. Han menade, apropå att jag själv hoppas på att få ett apoteksjobb igen, att "det i alla fall är en hel del välförtjänt folk som får det lite bättre ett tag" om jag jobbar inom omsorgen. Jag är omhändertagande och engagerad i människor. Ibland lite för mycket, för mitt eget bästa...

Det är därför jag valde att inte studera till läkare då det blev tal om omskolning. Jag insåg att jag skulle ta med mig jobbet hem. Risken är stor att jag hamnar i den situationen nu också, men jag tror att jag har större chans att lära mig att vara "ledig" nu, jämfört med för tio år sedan. Lite äldre och lite klokare har jag nog blivit. Jag vill gärna tro det i alla fall.

Igår var vi hos goda vänner på middag. Det var som alltid en mycket trevlig kväll med väldigt god mat och dryck. Vi fick julklappar också, minsann! Mannen vill ju skaffa en pickup, vilket Lasse snappat upp och gav honom en.



Gunilla tyckte det skulle vara rättvist, så jag fick en bok och inte vilken bok som helst, utan Hannu Sarenströms kokbok Sommarkalas. Jag har börjat läsa lite och den är mycket underhållande och rekommenderas därför varmt. Tack Lasse och Gunilla!

Mat är ju alltid trevligt och nödvändigt. Jag har lagat maten hela veckan lång, misstänker att mannen är glad att jag är hemma på heltid. Egentligen borde han ha gjort maten, emedan jag har jobbat hårt med att packa ihop hans saker. (74 flyttlådor har det blivit.) Fast jag har väl använt mig av matlagningen för att slippa ifrån ett alltför omfattande dagligt kroppsarbete, om jag ska vara ärlig.

Till exempel har jag uppfunnit en ny sås. Jag började med Bongs milda asiatiska fond, hackade lite ingefära och chili och lät det koka ihop med en skvätt sherry och risvin. En gnutta socker tyckte jag behövdes för att få fram smakerna lite mer och sedan redde jag av med maizena.  Lätt och gott!



Under räkorna finns en bit torskrygg och det gröna är citronmeliss. Alltihop blev jättegott och jag tycker det ser ganska stiligt ut också. Det är roligt att experimentera och hitta nya favoriter. Jag kommer att fortsätta med det så länge jag lever, det är nyttigt att vara nyfiken. Det är också därför jag provar på andra yrken, man vidgar sina vyer och får nya erfarenheter.

Idag kom den unge man som köpt vårt hus hit för att ta några mått i köket. De ska bygga om och då är det bra om ritningarna stämmer med verkligheten. En av våra vänner kommer att "ta över" vår köksinredning och nu ska vi bara försöka planera för den logistiken också. Det är mycket nu...

Det blir kycklingvingar till middag, sedan tar jag pansarkryssar'n och åker hem.

Ha det gott och var rädd om dig!






5 kommentarer:

  1. Äldre tror jag inte ett dugg på men kanske klokare :-) Det behövs flera fantastiska människor inom hemtjänsten så du är säkert ett välkommet tillskott. Kram vännen och var rädd om dig <3

    SvaraRadera
  2. Har länge tänkt att det skulle behövas en tjänst där man "bara" sitter ner och pratar med äldre/sjuka/ensamma utan stress eller måsten. Fick höra häromdagen att det var på g med ett sånt projekt i min kommun, men tyvärr slutade den personen som höll i det. Varför vet jag inte.
    Tänk vilken underbar grej det hade varit!
    Tycker du gör rätt i att vidga dina vyer! Kommer du tillbaka till apoteket har du ytterligare empati och erfarenheter att luta dig mot.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det lät ju som ett fantastiskt projekt, så tråkigt att det inte genomfördes! Jag kan ju tycka att om man fick dubbelt så mycket tid, så skulle man hinna med att prata också.
      Som vanligt är det pengarna som styr, det är trist...
      Kram!

      Radera