Powered By Blogger

måndag 22 januari 2018

Besynnerligt.

Idag har jag packat fyra lådor, men det känns som många fler! Tummarna visste jag sedan tidigare att jag har, nu är jag högst medveten om höger armbåge också. Både golf-och tennisarm, samtidigt. Mycket obra. Lådorna var inte alls särskilt tunga, men det var många saker som skulle ner i dem och för att få ner dem var jag tvungen att flytta på andra saker, otympliga och tunga sådana...

Det går framåt i alla fall och det är bra. Flyttbilen går förhoppningsvis nästa fredag. Bil och bil, förresten. Det blir en stor långtradare tror jag. Och på den ska det hänga ett släp med "Goldie" på, det vill säga min Firebird. Hon bör inte köras innan hon har fått TLC-behandling efter lite för många år i träda. Ytterligare ett projekt alltså!

Jag har varit i kontakt med Aea, så att jag ska kunna stämpla igen om jag inte får vikariera på heltid, vilket känns lite för optimistiskt att tro. Först får jag besked om att min preliminära ersättning blir x kronor, sedan får jag ett besked om att jag inte har rätt till ersättning, eventuellt. Därefter vill de veta varför jag haft fräckheten att säga upp mig från mitt fasta, men dock deltidsjobb.

Förra våren tog mina möjligheter att stämpla slut, eftersom jag hade ett deltidsjobb. Man får nämligen bara lite ekonomiskt stöd en stund, sedan får man gilla läget, eller säga upp sig och söka arbete på heltid. Därför gillade jag läget, tills nu när vi beslutade oss för att flytta. Karensen på trettio dagar visade sig vara 45 numera, om det inte var makens jobb som tvingade oss att flytta, eller om vi haft små barn, eller andra förmildrande omständigheter...

Jag ska läsa igenom alla fyra breven igen och ringa a-kassan i morgon, om det skulle vara så att jag missförstått innehållet i breven. Det står också klart och tydligt på "min sida" på Aea att jag rätt till 200 ersättningsdagar till, så jag känner mig ytterligt förvirrad just nu. Lika bra jag skriver ut dem och låter mannen läsa dem också, innan jag drar igång stora drevet.

Mannen har knåpat med nya mail-adresser för både sig själv och företaget idag, eftersom han sagt upp abonnemanget med Telia. Det finns inte några möjligheter att använda sig av deras tjänster på fibern som är anslutet till vårt nya hem, då de är konkurrenter till ComHem, vilka "äger" fibernätet i samarbete med en förening. Det är mycket man måste tänka på när man flyttar.

Vi kan väl säga såhär just nu; att mannen jobbar och tänker, jag packar och drömmer. Drömmer om ett uppackat, nymöblerat, rent hus, ett nytt fast jobb och frid i själen. Orkar ärligt talat inte så mycket mer, för detta med a-kassa och jobbsökning tar ju sin tid och en hel del ork. Men att laga mat orkar jag, förstås. Utan näring skulle det inte bli ett dugg gjort!

Idag bidrog inte frysen med något annat än frysta ärtor. Vi tog med ett paket tjocka revben från Willy's i fredags, tror jag. Det var ett bra pris på dem och ibland behöver man omväxling. I fredags var det ju snabbgravad lax, på lördagen åt vi råbiff, vilket var första gången jag gjorde själv.



Riktigt bra blev det. Och gott! Mannen hade velat ha minst en till, men fick nöja sig med ost efteråt.
Igår åt vi stekt lax med citronsås och potatis, men det glömde jag ta bild på. Däremot hann jag ta ett foto på dagens rätt, fast jag var så vrålhungrig. Två rostade mackor till frukost står man sig inte så länge på, men det var tyvärr det enda vi hade hemma i brödväg...

Felvänd bild, men det bjuder jag på! 
Champinjon- och shiitakesås smakade alldeles utmärkt till revbenen, som jag bara saltat, pepprat och pudrat med lite starkt paprikapulver. Enklast är oftast godast.

Nå, i morgon får jag nog åka iväg och hämta lite färskvaror, trots allt. Bröd, pålägg, grönsaker och toalettpapper. Inte för att det är någon färskvara, men det är nästan slut. Det finns inte mycket som får mig i obalans, men när det inte finns minst en rulle i reserv på båda toaletterna, då känns det obra.

Varför jag reagerar så irrationellt vet jag inte, men även jag måste ha mina fläckar, till och med solen har ju sådana och är inte helt perfekt, inte sant? Jag skojar bara, det vet du som känner mig väl redan, men nytillkomna tittare/läsare tycker kanske jag låter självgod och odräglig och så vill jag inte ha det. Antalet läsare svänger lite upp och ner, men runt 200 är det och det är jag jättestolt över!

Dessutom insåg jag att jag alldeles nyligen passerade 900 inlägg, det är väl inte så illa? Jag kommer att fortsätta, för det gör mig gott att skriva och flera snälla läsare har bara den sista veckan uttryckt sin önskan att jag fortsätter. Tackar ödmjukast för dessa glada till- och hejarop, det värmer verkligen att ha så trogna, förstående och fina följare!

Ha det gott och kram på er!

PS. Anledningen till att jag inte avslöjar vad vi ska äta imorgon är att vi är bortbjudna till en god vän på middag, och således inte har en aning om vad det bjuds på, men det ska bli så trevligt! 


3 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Tummen ner för all tid och ork man måste lägga på a-kassa och annat när man är a-lös.
    Dubbel tumme upp för råbiff!!! Hann inte äta råbiff på Kastrup när jag reste hem till Kreta i början av dec. Där finns en restaurang vars råbiff delar förstaplatsen med en restaurang i Genève.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så infernaliskt jobbigt och snårigt med alla regler, rapporter och måsten. Som tur var hittade jag en handläggare som kunde reda ut det för mig. Inte för att det hjälper mig, men ändå...
      Det kanske är värt att resa till Rom via Kastrup då?! :D

      Radera