Tålamodstest.

Ibland ska man ha tur! Som att vi hämtade ett stort lass ved igår, innan det började snöa. Vi är smått ledbrutna båda två idag, men mycket nöjda med oss själva. Snabeldraken borde egentligen komma ut ur garderoben, men det får räcka med att bädda rent och hänga tvätt. Mina tummar och handleder behöver vila inför kommande arbetsvecka, hur nu den kommer att se ut.

Jag vet att jag ska vara på Apoteket i morgon och i hemtjänsten på onsdag, men det är i skrivande stund allt. Det löser sig säkert! I morgon ska förresten hela hemtjänstpersonalen i norr emigrera till söder. Såsom timvikarie får man inte veta så mycket, men det påstås att det är en besparingsåtgärd, fast det är i princip ingen som tror att det kommer att bli det. Kanske tvärtom, rentav.

Att vara timmis är lite frustrerande, för man får inte vara med på några möten och under de korta stunder vi i personalen träffas avhandlar vi vad som hänt eller ska hända med våra vårdtagare. Jag får till exempel inte ge insulin, och ibland står det en sådan uppgift i mitt insatsschema och får då byta med någon annan som har den utbildningen.

Ibland klickar det inte mellan en vårdtagare och en vårdgivare, vilket är ganska sällsynt i och för sig, men då får vi stuva om för att undvika incidenter och tråkiga situationer. Jag har hittills inte råkat ut för någon som inte vill ha mig i sitt hem och det är ju bra! Men några diskussioner om själva verksamheten hinner vi alltså sällan med, därför kan jag då och då känna mig lite vilsen.

På onsdag måste jag alltså först åka ut till Kungshamn för genomgång och rapport, samt hämta ut nycklar, mobil och bil för att åka tillbaka till Hunnebostrand eller Bovallstrand och "landet". Vi har inte längre något ställe att ta rast på. Inte heller någon självklar plats där vi kan gå på toa. Till att börja med kan vi nog använda utrymmena i källaren till Hunnebohemmet, som vanligt, men den ska tydligen byggas om och då försvinner den möjligheten.

Om jag har Bovall och/eller "landet" kan jag ju springa in hemma om jag blir kissnödig och det är ju bra för mig, men för alla andra då? Jag är skeptisk till flytten och nyttan med den, som du förstår. Det är flera av mina kollegor också, några ser sig om efter andra jobb och vissa har redan slutat och sagt upp sig. Vi har nog inte sett slutet på detta, inte på långa vägar...

Manarola, Italien.

För att koppla av och slippa bry hjärnan med svåra beslut och bekymmer har mannen och jag börjat pussla. Nej, vi har inga allvarliga problem på något sätt, men du vet, det är alltid något som ligger och gnager och det kan behövas något som får en att släppa de tankarna för en timme eller fem...
Vi blir lite maniska har jag märkt. Bara den biten också, sedan ska jag gå och lägga mig.

Behovet av en taklampa ovanför matsalsbordet har blivit smått akut i och med vår nya hobby, men vi har inte hittat någon som passar oss ännu. Vi skulle förvisso kunna flytta den som hänger över soffbordet så länge, för den gör ingen nytta där, eftersom vi har varsin läslampa när vi sitter och läser och det gör vi ju en hel del. Också. 

Vi hade egentligen tänkt åka till Torp idag och skaffa nya böcker att roa oss med när vi inte har påbörjat nytt pussel. Vi avstår dock eftersom snön yr och kan ställa till det på vägarna. Mat har vi hemma, så vi kan vänta med de inköpen också. Vi ska ha lammrevben idag till exempel. Tror vi gör potatisgratäng till.

Igår åt vi kalventrecôte igen, med klyftpotatis och grönpepparsås denna gång. Det var inte dumt alls!

I fredags var jag sugen på lite asiatiska smaker och det var ju fiskdagen. Vilken fisk had du valt? Jag valde marulk och lax, vilka marinerades var för sig i japansk soja och ingefära, respektive sesamolja och chili. Röd- och vitlök frästes i olja, Bongs asiatiska gröna fond, lite sherry, paprika, squash, morot och koriander på det, sedan var det klart! Och mycket gott, det tyckte vi båda två!

Mannen har startat TV:n och tittar på Silverado. Jag tror jag ska gå och hålla honom sällskap. Vilda Västern-filmer är alltid trevliga att se på. Såg på Mowgli igår förresten. Mycket bra film och tårarna trillade ett par gånger. En mörk film, jämfört med Disney's gamla version av Djungelboken. Stark skådespelarinsats av Rohan Chand!

Ha det gott, var rädd om dig och alla omkring dig!