Batteriladdare.

Det har hänt en del sedan förra inlägget. Eller, inte så himla mycket annat än jobb, jobb och jobb. Jag har också fått svar på röntgenbilderna och jag har inte helt oväntat artros. I den mån jag kan, beroende på vilket jobb jag har, använder jag numera tumstöd på båda händerna. Det funkar bra på Apoteket, mindre bra i hemtjänsten förstås. Och det är där jag känner av det mest, såklart.

Att få på andra människor stödstrumpor är inte lätt och det kan ju bli åtta-tio sådana på en förmiddag. Så egentligen borde jag bara jobba kväll, för stödstrumpor är lättare att ta av än på. Fast jag ogillar att jobba kväll konstigt nog, eftersom jag är morgontrött. Men jag uppskattar att kunna slappna av och varva ner ordentligt innan jag ska sova och det går inte när man slutar 22.

Jag har gjort ett undantag och bokat in en kväll i morgon dock. Det är bara för att jag ska få så många timmar som möjligt och mannen ska ändå inte vara hemma. Nu ångrar jag det lite, för jag har jobbat sex dagar denna vecka och är fullbokad den kommande. Förvisso var det bara en kort dag igår, men den var sällsynt intensiv, då det var väldigt många kunder och bara en farmaceut, jag som tekniker och en duktig flicka i kassan. Tidvis hade vi 12 personer i kö, men det gick fint i alla fall!

Mannen ska iväg på kundbesök tillsammans med en kollega och åker därför halvvägs till Hufvudstaden för att möta upp honom där och samtidigt lämna in min bil till verkstad i Jönköping för lite pyssel och omvårdnad. Jag får alltså köra pickup denna vecka, eller ta min gamla Pärla om väglaget tillåter. Han har nämligen sommardäck på...

Batteriet var helt dött när mannen tittade till honom, så det fick plockas ur och laddas över natten. Anledningen till att se över den bilen just nu är att jag är inbokad i Stenungsund en dag nästa vecka och det är inte så mysigt att åka pickup så långt, då den mullrar och låter förskräckligt. Dessutom tar jag mitt miljöansvar och har en bil i reserv som inte drar lika mycket bränsle. Om vädret tillåter, förstås. Är det risk för halka tar jag mannens pickis.

Övriga dagar kommer jag att tillbringa på Torp i och med flytten av Apoteket där. Det kommer bli så fint i den nya, men ändock tillfälliga, lokalen där! 29 mars öppnar vi dörrarna dit, men har givetvis öppet som vanligt i nuvarande lokal fram tills dess. Välkommen att titta in till oss både nu innan flytten och sedan i nya fräscha omgivningar mitt emot Espresso House!

Mat är viktigt när man arbetar hårt, ja annars också. Vi har till exempel ätit pasta med korrrv och brysselkål.

Man får ta till vara på det som finns i kylen innan det är för sent. I dessa dagar pratas det ju mer än någonsin om miljön och klimatet och jag känner mig ganska less på det. Prata går ju, men gör något åt det rent praktiskt också! Vi handlar svenskt kött och så långt det är möjligt även lokalt producerat.
Ekologiska val gör vi, men inte in absurdum. Har det fraktats tvärs över jordklotet går det bort!

Återigen, lite grönkål som börjat bli lite ledsen fick liva upp vår fisk- och skaldjurssoppa i tisdags.  Långa och musslor använde jag den här gången. Jag tycker det ser vackert ut och gott var det!

Numera sjunger jag i kör en gång i veckan, och då har jag med mig smörgåsar till kvällsmat. Mannen gjorde visst hamburgare till sig själv den kvällen och hade glömt att hämta sallad, gissa vad han använde istället? Just det, resten av grönkålen!

En dag åt vi ärtsoppa, men det ser så tråkigt ut på bild därför slipper du se den. Däremot lagade mannen till en ypperlig kolja i fredags med en fantastiskt god sås på Karl Johan-svamp och serverade det hela med lite baconströssel ovanpå. Väldigt gott var det! Nu vågar mannen ta ut svängarna även när han lagar fisk, han har inte varit helt bekväm tidigare, men övning ger färdighet...

Igår hade vi karré av lamm. Det var inte så mycket kött på dem, men smaken var det inget fel på. Vi lagar gärna potatisgratäng i portionsform nu för tiden, det går mycket snabbare.

Idag ska vi äta ryggbiff och mysa lite extra eftersom mannen ska iväg och inte kommer hem förrän på fredag. Det kommer kännas konstigt, men jag överlever nog. Jag inleder operation frystömning, så slipper jag laga mat efter jobbet, och sedan begraver jag näsan i en bok och laddar mina batterier. Låter som en plan i alla fall, vi får se hur det går med den saken.

Ha det så gott, på återseende!