Tvåleluja!

Ljuvliga söndag! Vaknade när mannen kom med kaffe och GP. I vanlig ordning tar det en rundlig tid att läsa tidningen om söndagarna. Alla andra dagar kan innebära en snabb bläddring eller ingen läsning alls. De dagarna gillar jag inte. Om jag skulle ge mig tid att läsa GP lika ingående varje dag, skulle jag behöva ställa klockan mycket tidigare och det innebär ottan.

Den är inte bästa tiden på dygnet för mig och jag är rent ut sagt usel på att gå och lägga mig i tid. Måndagar och tisdagar är tidningen dessutom så tunn och tråkig att det inte ens är någon idé att stå upp för att läsa den innan det bär av till jobbet. Nej, då sover jag hellre en kvart längre. I morgon är jag ledig, därför har jag sparat "Två dagar" tills dess.

Idag har jag tvättat arbetskläder och annat också, förstås. It's a dirty job, but you know... Tur man har en tvättmaskin som gör grovjobbet. Bäcken är förvisso välfylld, men det saknas klappstenar och jag är verkligen inte sugen på att ligga på knä och vaska byken. Särskilt inte idag när min vänstra tumme var ur funktion när jag vaknade. Svullen, stel och öm som ögat.

Det har hänt förr, så jag undrar vad det är fråga om. Två naproxen och många svordomar senare är den användbar igen. Och jag lyckades göra pannkakor med den tunga gjutjärnspannan utan att misslyckas med fler än en enda. Den första blir alltid, just det, pannkaka. Fyllning ska man ha till crêpes och varför nöja sig men en, när man kan ha två?

Började med en kantarellcrêpe

Räkcrêpes blev det sen

Efter sånt här köksjobb behöver åtminstone jag duscha. Provade en sandeltvål vi fick av vännen Anne förra helgen. Just sandel är en favoritdoft för mig och som tur är, för mannen också. Förr fanns det en duschtvål i Fenjal-serien. Minns du den? Den var dyr, men den var så underbar att jag inte kunde vara utan den. Jag jobbade på helgerna hos damfrisörskan i Bovallstrand, så jag tog mig råd.

Tvålen försvann ur sortimentet, men nu finns doften i mitt hem igen. Visst är det märkligt med dofter och doftminnen? De kan försätta en i en speciell sinnesstämning bara genom en förnimmelse. Plötsligt är man i farmors kök, eller i morfars knä och minns en massa som man trodde var glömt för all framtid. Sandel tar mig tillbaka till ungdomen uppenbarligen...

Det var meningen att vi skulle haft en gäst denna helgen, men omständigheter gjorde att besöket får ställas in på obestämbar framtid. Mycket ledsamt och tråkigt, men inget vi kan göra något åt, tyvärr. Bara att avvakta och hoppas att allt löser sig på bästa sätt, så vi kan umgås och ha trevligt. Nästa helg kommer sonen, som vill slippa födelsedagskalas, det ska bli mysigt.

Tredje året i rad, så man skulle kunna kalla det en tradition. Dock blir det inget nästa år, då vill han minsann ha kalas. Men så fyller han jämna år också och det ska firas. Både han och jag fyller jämnt samma år, men jag hoppas att jag kan fira på annat håll då. Det återstår att se hur det blir med den saken, det är ju trots allt mer än ett halvår kvar...

God natt och trevlig måndag önskar jag dig med denna eminenta trudelutt!

(och L, vi hörs i morgon, okej?)

Pannkaka.

Igår blev det som sagt soppa och bröd. Den förträffliga assistenten behövde få en förvaringsplats efter väl förrättat värv, därför sågade mannen till ett hyllplan och vips hade vi dubbelt så mycket placeringsyta i städskåpet som tidigare. Lite ommöblering av städsaker och annat så fick den store klunsen plats och är relativt lätt att plocka fram när brödet tar slut. 

En gång i veckan gissar jag att det blir. Vi äter inte så mycket bröd, det blir mest till frukost. Vi är ju sällsynt dåliga frukostätare, både mannen och jag, därför tar jag oftast med mig min smörgås till jobbet och äter den där och påminner mannen om att göra detsamma. Han jobbar ju hemma, så det är lättare att äta när som helst, men han liksom jag "glömmer" det tills magen kurrar högt. 

På helgen måste vi nästan ha en ägg- och baconfrukost. Eller ja, frunch snarare. Det spelar ingen roll vilka larmrapporter om cancerrisk och kolesterol som kommer, en gång i veckan kommer vi inte dö av. Någon gång har jag gjort pannkakor istället, bara för att mannen gillar det. Jag gillar inte att steka pannkakor, det tog en evighet innan jag lärde mig vänta tillräckligt länge för att vända dem... 

Sen är det ju det där med vad man har till pannkakorna. Jag är inte så förtjust i sylt och absolut inte vispad grädde. Då är det mycket trevligare med crêpes. Fyllda med stuvningar av olika slag. Skaldjur, svamp, skinka, ja det finns så mycket gott att göra. Det kan mycket väl bli en helgmiddag med crêpes känner jag nu, fast magen är mätt som en plätt, eller hur man säger. 

Som sagt, jag gillar inte sylt...

Mannen hade maten klar när jag kom hem och serverade blodpudding med stekt fläsk, så ljuvligt gott! I morgon blir det antagligen någon fisk till middag. Jag jobbar i Floda och där finns den trevlige fiskhandlar'n precis utanför dörren. Tur att fisk är snabbmat, för jag jobbar till sex. Jag får springa mellan spisen och TV:n för att se på Julkalendern, tänker jag. 

Det blev nämligen ingen repris för mig idag, men Jills Veranda med "the one and only" Jerry Williams som gäst hann jag hem till. Jag har sen jag var mycket ung varit förtjust i honom. Vet inte hur många gånger jag såg honom i Folkets Park. Och med Emmylou Harris som extra gäst kan det ju nästan inte bli bättre avslut på den här dagen. 

Ha en fortsatt god kväll och glöm inte reflexerna när du är ute i ruskvädret och mörkret!