Tvåleluja!

Ljuvliga söndag! Vaknade när mannen kom med kaffe och GP. I vanlig ordning tar det en rundlig tid att läsa tidningen om söndagarna. Alla andra dagar kan innebära en snabb bläddring eller ingen läsning alls. De dagarna gillar jag inte. Om jag skulle ge mig tid att läsa GP lika ingående varje dag, skulle jag behöva ställa klockan mycket tidigare och det innebär ottan.

Den är inte bästa tiden på dygnet för mig och jag är rent ut sagt usel på att gå och lägga mig i tid. Måndagar och tisdagar är tidningen dessutom så tunn och tråkig att det inte ens är någon idé att stå upp för att läsa den innan det bär av till jobbet. Nej, då sover jag hellre en kvart längre. I morgon är jag ledig, därför har jag sparat "Två dagar" tills dess.

Idag har jag tvättat arbetskläder och annat också, förstås. It's a dirty job, but you know... Tur man har en tvättmaskin som gör grovjobbet. Bäcken är förvisso välfylld, men det saknas klappstenar och jag är verkligen inte sugen på att ligga på knä och vaska byken. Särskilt inte idag när min vänstra tumme var ur funktion när jag vaknade. Svullen, stel och öm som ögat.

Det har hänt förr, så jag undrar vad det är fråga om. Två naproxen och många svordomar senare är den användbar igen. Och jag lyckades göra pannkakor med den tunga gjutjärnspannan utan att misslyckas med fler än en enda. Den första blir alltid, just det, pannkaka. Fyllning ska man ha till crêpes och varför nöja sig men en, när man kan ha två?

Började med en kantarellcrêpe

Räkcrêpes blev det sen

Efter sånt här köksjobb behöver åtminstone jag duscha. Provade en sandeltvål vi fick av vännen Anne förra helgen. Just sandel är en favoritdoft för mig och som tur är, för mannen också. Förr fanns det en duschtvål i Fenjal-serien. Minns du den? Den var dyr, men den var så underbar att jag inte kunde vara utan den. Jag jobbade på helgerna hos damfrisörskan i Bovallstrand, så jag tog mig råd.

Tvålen försvann ur sortimentet, men nu finns doften i mitt hem igen. Visst är det märkligt med dofter och doftminnen? De kan försätta en i en speciell sinnesstämning bara genom en förnimmelse. Plötsligt är man i farmors kök, eller i morfars knä och minns en massa som man trodde var glömt för all framtid. Sandel tar mig tillbaka till ungdomen uppenbarligen...

Det var meningen att vi skulle haft en gäst denna helgen, men omständigheter gjorde att besöket får ställas in på obestämbar framtid. Mycket ledsamt och tråkigt, men inget vi kan göra något åt, tyvärr. Bara att avvakta och hoppas att allt löser sig på bästa sätt, så vi kan umgås och ha trevligt. Nästa helg kommer sonen, som vill slippa födelsedagskalas, det ska bli mysigt.

Tredje året i rad, så man skulle kunna kalla det en tradition. Dock blir det inget nästa år, då vill han minsann ha kalas. Men så fyller han jämna år också och det ska firas. Både han och jag fyller jämnt samma år, men jag hoppas att jag kan fira på annat håll då. Det återstår att se hur det blir med den saken, det är ju trots allt mer än ett halvår kvar...

God natt och trevlig måndag önskar jag dig med denna eminenta trudelutt!

(och L, vi hörs i morgon, okej?)