Jag protesterar!

Härliga måndag! Inte nog med att jag är ledig, det är vackert väder också! Jag har redan laddat tvättmaskinen och funderar på hur veckans matsedel ska utformas. Mannen har skött matlagningen med den äran när jag har jobbat och det är lite orättvist att han, förutom idag, får sköta den biten i fortsättningen också.

När jag väl är ledig igen på fredag packar vi och drar norrut för att förbereda kalas för sonen som fyller 30 i morgon, men har valt att bli firad i efterhand eftersom vi jobbar som vi gör. Det är ju smått obegripligt att ytterligare en son passerar 30-årsstrecket redan. Det var ju inte alls länge sedan de var små och söta ungar...

Nu är de stiliga unga män och jag undrar vart tiden tog vägen. Dottern har ett par år kvar till sin 30-årsdag, men de går väl också i ett nafs kan jag tänka och ja, hon är såklart också en vacker ung kvinna och en klok mamma till våra barnbarn. Som du vet är jag ju omåttligt stolt och glad över dem och skräms samtidigt av hur snabbt de växer upp.

Det är svårt att hänga med när man själv är en relativt ung och arbetande mormor som bor en bit ifrån barnbarnen. Jag skulle ju vilja vara mer delaktig i vardagen, utan att för den delen lägga sig i eller vara i vägen. Men vem vet? Dyker det upp ett arbete i närheten kan vi flytta "hem". Det största problemet är att hitta ett vettigt boende i så fall.

"Sommarstugan" är alldeles lagom för några dagar, men om vi skulle flytta hela vårt hem och alla bilar behöver vi något rejält och praktiskt för att det ska fungera. Och det vet ju alla hur lätt det är att hitta ett vettigt boende till vettigt pris i kustsamhällena. Vettiga hus finns det förstås, men priserna är orimliga och vi är inte i den positionen att vi kan höja vår boendekostnader för närvarande.

Så även om mannen varit på husvisning i helgen kommer vi bida vår tid och sitta lugnt i båten tills rätt tillfälle infinner sig. Vi blir faktiskt inte yngre och bor så bra och bekvämt här i Mölndal, att det är dumt rentav att nöja sig med vad som helst...

I senaste inlägget nämnde jag julbordet jag och mina kollegor skulle på. Det var ett mycket trevligt julbord och jag tycker att den nya trenden med små smakbitar på serveringsfaten är en utmärkt idé! Istället för en hel skiva paté tar man en kvarts av alla tre sorterna till exempel och det blir inga ouppätna rester på tallriken, när man inser att halva julbordet är oprövat och måste avsmakas.

Jag tycker dock att revben borde ha benet kvar, annars känns det snarare som att det är en bit kotlett man får tag i. Petitesser i sammanhanget kanske, men ändå. Janssons frestelse smakade till min stora glädje ovanligt gott och jag smakade på åtminstone 7 olika sorters inlagd sill. Vår bordsvärdinna tog upp beställning på lutfisk vid ankomsten och den serverades på tallrik av personalen.

Det var ett nytt och oväntat grepp, men en väldigt trevlig upplevelse. En halv minimal potatis, en liten mycket fin bit lutfisk serverades på en såsspegel med både senap och kryddpeppar vid sidan. På det hela taget var det en mysig smakfull kväll, det enda jag blev lite upprörd över var att grönkålen var seg och att vår servitris niade var och en. Gör om, gör rätt!

I fredags lagade jag mat och det blev givetvis fisk. I frysen låg det laxbitar och i kylen har vi en varmrökt lax. Jag rörde ihop en fyllning av den sistnämnda med färskost, citronsaft, finhackad purjolök och chiliflakes och petade in den i en ficka i de upptinade bitarna. Snabbt, enkelt och framför allt, gott!

På lördagskvällen serverade mannen tjocka revben som smakade utmärkt och såsen var ljuvlig!

Och igår blev det slökokt lammgryta, även den helt lysande! Det passade ju fint att starta den innan husvisningen och så kunde han ta itu med kontorsarbetet i lugn och ro innan jag kom hem.

Idag vet jag inte vad jag ska hitta på. Måste hur som helst ut och skaffa förnödenheter, så det kan bli vad som helst. Bäst jag gör ett par mackor först, annars kommer jag plocka på mig alldeles för mycket. Tvätten är klar, jag ska ta hand om den också. Ska bara...

Ha en fortsatt fin måndag och vecka, var rädd om dig och din omgivning!

Tar en tyst minut.

Äntligen! Jag har tre lediga dagar framför mig och det känns väldigt bra. Vi har haft så mycket att göra hela helgen och hyllorna är i princip tomma på solskyddsmedel, vätskeersättning och annat som går åt i värmen. Jag är så trött att jag knappt vet vad jag heter, och de senaste två dagarna har jag definitivt inte vaknat förrän klockan ringt. Knappt då, ens...

Mannen har varit flitig som en myra och fixat altandörr, målat och donat. Tvättat bilen har han också hunnit med och jag känner mitt dåliga samvete över min bil växa. Servat mig dessutom, så jag har fått vila mina fötter i samma stund jag kommit hem, vilket jag är oerhört tacksam för. Jag har serverats mycket god mat dessutom. Igår blev det kycklingvingar och annat gott:

Idag blev det varmrökt lax, potatispaket och vit sparris. Tillbehören tillagades på grillen.

Det faller vanligtvis på min lott att rensa firrar från ben, vilket jag gärna gör, så även idag. I morgon tar jag sovmorgon och latar mig. I alla fall lite grann, vi kanske hittar på något som kräver lite arbetsinsats från min sida med. Och lagar mat tillsammans, på riktigt. Vad det nu blir, det är dags för en veckoplanering till...

Problemet med att grilla flera dagar i rad är att det blir få, om ens några lunchlådor. I alla fall om man väljer färska frukter som tillbehör. Kylskåpet på jobbet är minimalt, liksom arbetsytan, och att äta sallad, frukt och grönsaker tills man står sig ytterligare sex-sju timmar kräver lite längre rast än vi har. Särskilt på helgerna. Det krävs rejäl mat med sås och potäter, alternativt pasta eller ris och sovel.

Just nu känns det verkligen som om hela senaste veckan gått ut på att äta, jobba, sova, dö. Lite överdrivet förstås och jag vet, det var mitt val och belöningen kommer i form av en enda arbetsdag till denna vecka och umgänge med nära och kära. Jag är tacksam för att mannen stått ut med mig och hoppas att jag kan återgälda det.

Nu ska jag läsa, sova och ta en tyst minut för en kär före detta granne som lämnat jordelivet. Blev ledsen att höra att han gått bort, men det det är oundvikligen något vi alla kommer att göra, förr eller senare. Hoppas du haft en fin Nationaldag med vederbörligt firande och festligheter, samt att din tisdag blir minst lika trevlig!