Powered By Blogger

torsdag 11 maj 2017

Lögnaktig, jag?!

Sista dagen på min ledighet och vad har jag gjort? Det känns kluvet, för jag har gjort ingentingen, vilket var precis vad jag behövde, å andra sidan är köksgolvet fullt av smulor och dammråttorna börjar se välnärda ut. Det var väldigt nyttigt för oss båda att packa ihop och åka norrut i tisdags. Fast jag har dåligt samvete för att jag fick ställa in en date med en vän för den sakens skull...

Anledningen till vår utflykt är att min dotter fyller år på lördag och jag tänkte att det kunde vara skönt för henne att slippa laga middag efter jobbet, för en gångs skull, och samtidigt få överlämna en liten present till henne. Bästa dagen för detta var tisdag och då får det bli så! Eftersom mannen jobbar, kan man aldrig veta när, eller om, man kommer iväg, men vi kom fram i tid i alla fall.

Telefonen ringer alltid precis när jag knutit skosnörena och då kan det ta allt mellan tio minuter och två timmar innan vi verkligen är på väg. Således fick daten skjutas upp, för jag kunde inte garantera när jag skulle vara hemma igen. Ingen annan än min syster M fick besök, för vi bor numera granne med henne och vi måste ju få se hur hon har det.

Och så måste vi åka hem och ta hand om katterna och våra svampbebisar, så vistelsen blev inte så lång. Vi är dock rörande överens om att det inte ska ta så lång tid tills nästa gång, för det behövdes ett miljöombyte av många anledningar. Redan halvvägs dit slätas mannens rynkor ut och axlarna lämnar öronen. Ja, jag överdriver en aning, men tror du förstår vad jag menar...

För att kunna stanna längre måste vi alltså ha med katterna och de visade med all önskvärd tydlighet att de absolut icke ville sitta i en bur och åka bil. Inte för att vi hade tänkt det just denna gång. När jag bär ner vår röda väska i hallen vet de vad klockan är slagen och försöker rymma eller gömma sig. Det hjälpte inte ett dugg att jag talade om för dem att lugna ner sig och äta mat istället. Annars är de ganska bra på att förstå vad man säger, inbillar jag mig åtminstone.

Nåja, för att återgå till vår utflykt, eller snarare återfärd, så åt vi brunch på vägen eftersom vi inte hade något att äta till frukost. Det glömde vi ordna med dagen innan, men emedan varken mannen eller jag är så pigga på att äta förrän vi varit vakna några timmar bestämde vi oss för att lyxa till det med ett besök på ett riktigt lastbilshak och kalasade på pyttipanna.

Sedan drack vi kaffe hos Raggarn och jag fick veta att allt som står i bloggar är lögn och hittepå. Saken är den att hans fästmö skriver väldigt underhållande om deras liv och hans tillkortakommanden och han verkar inte riktigt hålla med henne. Lite oroande att han drar alla bloggare över en kam sådär, tycker jag. Jag ljuger aldrig, men erkänner att jag understundom kanske skruvar till det lite.

Missförstå mig rätt nu, Raggarn är en väldigt snäll och trevlig människa, men han kan också dra historier, så jag är helt övertygad om att han får vad han förtjänar i denna blogg och av denna hans nygamla kärlek. Jag berättar ju om vårt liv och driver med mannen då och då, men så länge det inte är på ett elakt sätt, utan med glimten i ögat och mycket kärlek, är det okej.

Eftersom jag är ledig idag faller det på min lott att laga maten, som du kanske vet. Det blir en kycklinggryta med asiatiskt stuk. Ingefära, bambuskott, broccoli, chili, morot, lök, vitlök och kokosmjölk. Det känns som att det behövs lite hetta i kylan. Nollgradigt i mitten på maj är inte okej!
Tomatplantorna fick flytta in, men champinjonhinken åkte ut för en "omstart".

Mannen får lösa matfrågan imorgon och på söndag, men på lördagen överger han mig för att roa sig på lokal. Egentligen är det vår gode väns fel eller förtjänst, beroende på vem man frågar, förstås. Jag tycker ju det är smått fräckt att bjuda med mannen och lämna mig åt mitt öde och utan mat när jag kommer hem efter jobbet. Livet är bra orättvist...

Således får allt mannen lägga manken till ordentligt och det brukar inte vara något problem. Se bara vad jag fick i måndags.

Jag önskade och fick Pasta Vongole, trots att han inte visste vad det var jag bad om. Det är inget hinder, det finns ju kokböcker och recept på Google.



Lammet från Hulanhålan sjunger på sista versen. Revben åt vi förra helgen och det finns några skånkar och någon karrébit kvar. Det är bara frånvaron av grillväder som gör att det finns något kvar alls av lammköttet.

Nu är det dags att laga mat så mannen får mat i magen innan han ska repa. Själv ska jag titta på hockeyn, såklart!

Ha en god kväll och en förhoppningsvis fin helg!










5 kommentarer:

  1. Det låter som om du hade härliga dagar :-) Du gjorde helt rätt i att lämna dammråttorna åt sitt öde. Det gjorde ju vi också.
    Kram och ha en fin vecka <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var härligt och nödvändigt att komma iväg och få lite positiv energi från barnbarnen och andas annan luft :)
      Ha det bäst! <3

      Radera
  2. Antar att axlarna och rynkorna beror på det egna företagandet? Efter 2,5 år kan jag säga att jag skulle ge vad som helst för en vanlig semester som man hade som anställd. Tänk, att få vara ledig. Helt ledig.
    När jag letade lägenhet här tyckte grekerna att det var onödigt med 2 rum på en person. Men jag ville absolut inte ha säng, vardagsrum och kontor i en röra. Någon liten bubbla måste man få ha.
    Många fördelar med eget företag, men det är inte bara fördelar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, hela gubben ändrar skepnad på nåt mystiskt sätt när vi närmar oss Bovall, trots att han har kontoret med sig och är tillgänglig för sina kunder.
      Det ska gudarna veta att det finns några fördelar med eget företag, men tyvärr känns det som att nackdelarna överväger, än så länge... Det är "bara" att kämpa på!

      Radera