Intressant?

Som du förstår har det varit en hektisk vecka, men igår gick flytten och det gick som smort! Vi har packat, slängt, rensat och packat sedan förra inlägget. Vi tog paus i tisdags kväll och åkte till Bovall med katterna för att skona dem så mycket som möjligt. Och för att mannen skulle underteckna de sista handlingarna och banken göra sitt i onsdags.

Nycklarna blev våra och vi åkte till vårt nya hem (via Hemtjänst Norr för att hämta mitt avtal, vilket ska skickas in till a-kassan), för att se det helt tomt och känna in oss ytterligare och planera vidare. Alltså var det sedan bara att lämna katterna i systerns säkra händer och åka tillbaka för att lägga in en extra växel och packa vidare.

När vi la oss på kvällen visste vi att flyttgubbarna skulle komma vid 12-tiden dagen därpå. Vi sov inte alls bra någon av oss och gav upp att sova långt tidigare än vanligt och det var väl tur det, för när mannen hämtade kaffe kvart i sju kollade han sin telefon och då fanns ett meddelande att de skulle komma halv nio. Hoppla, hopp ur sängen och jobba på!

De lastade in allt vi redan packat och lite till, jag packade så att svetten lackade för att hålla jämna steg med Leo, medan Bengan pekade med hela handen och såg till att nästan allt redan var färdiglastat på sena eftermiddagen. Även min Goldie...

Jag hoppas att länken fungerar, det är första gången jag laddar upp en egen film, så ha överseende med mig och mina tekniska kunskaper om det inte vill sig som jag vill, är du snäll.

Vi jobbade sent, men till slut sa våra ryggar "stopp" och vi stapplade in i duschen, borstade tänderna och ramlade i säng. Inte sov jag bra den natten heller, och klockan ringde halv sju, ty Bengan hade utlovat att de skulle vara hos oss halv åtta. Så blev det inte, men bara tjugo minuter senare. Efter 50 minuters effektiv packning och lastning sa "chefen" att de var klara att åka...

De skulle äta frukost på vägen, "så ni kommer kanske först" till destinationen, sa han. Herreje, jag stod och tömde frysen och skulle torka ur den, kylen och lite annat, samt se till att köksbänkar och allt annat var rent. Mannen stod och stampade och ville hiva in det sista på Pickupen, "gömma nyckel" och komma iväg bums.

Han åkte iväg ganska exakt en timme efter flyttbilen och jag kände mig hopplöst sen, seg och efter. 9.50 satt jag i bilen och kom på att jag gått ifrån min handväska med laddare, almanacka och andra bra-att-ha-saker. Åker dock iväg en minut senare och känner att Eagles "Long road out of Eden" är det enda rätta att lyssna på, en dag som denna. Från ett Eden, till ett annat...

När jag rullade nerför mot K-Rauta ringde min mobil. Man måste ha handsfree i rullande bil numera, så jag fick svänga in på en bussficka för att svara. Uppringaren hade nämligen riktnummer för Munkedal och jag har skickat intresseanmälan för tim- och sommarvikariat inom äldreomsorgen även i den kommunen, och jag ville ju inte missa en chans till anställning.

Ytterligare fem minuter sen fortsatte jag min färd, efter att ha bett personen i andra änden av tråden att ringa mig nästa vecka, för jag "är mitt uppe i en flytt" och hade verkligen inte ordning på mina tankar eller vem "hen" representerade. Jag har blivit uppringd och kallad intressant av en annan inom den kommunens äldreomsorg och visste inte om det var en följd av det eller ett nytt intresse.

Det är alltid trevligt att vara intressant och eftertraktad, och i vår familj är vi uppenbarligen två. Mannen fick en fråga om intresse, tillgänglighet och kompetens för ett nytt bandmedlemskap häromdagen. Jag hade bättre kunskap om bandet i fråga än mannen själv, så jag sa JA, JA, JA! Det är precis du och vad du känner för. Sedan lyssnade han...

Vi fick leta upp några filmer där han ger prov på vad han kan och den som frågade tyckte det var "great". Resten av bandet får ju säga sitt förstås, innan något bestäms. Men tack, Tips-Tåmpa, för att du är en så god vän och kontaktförmedlare! Visserligen blir det kanske en 30-mils resa i veckan för mannen i fortsättningen, men om repen är effektiva och givande är det inget att prata om, anser jag.

Tillbaka till flytten. Flyttgubbarna kom fram till vår adress tjugo minuter efter att jag kom dit, 11.20. De var tvungna att ta en annan väg än den rakaste, på grund av en trafikolycka och unnade sig en lång brunch på Rasta Håby. Mannen och jag unnade oss inte någon frukost. Eftersom vi är usla på att äta något som helst tidigt på dagen, så blev det ingen mat förrän gubbarna baxat ner Goldie från släpet, kopplat på detsamma till lastbilen och åkt hem igen.

Maten stod mamma och pappa för, men inte förrän vi blivit välkomnade med bubblor och kramar. Den lasagnen är nog den godaste jag någonsin ätit! Visst är det ibland så att hungern är den bästa kryddan, men det är också omtanken. Min fina mormor visade också omtanke idag, då hon ringde och hörde hur det gick för oss och undrade om vi ville äta middag hos henne. Om vi ville!!

Rotmos och fläsklägg fick vi och himmel, så gott det var! Även om vi faktiskt åt frukost idag. Vi fick kaffe och glass också och sedan åkte vi hem och packade upp resten av köket och mannen fixade wifi-uppkopplingen. Nu är det bara resten kvar, men vi ska ta det i lagom tempo och inte stressa ihjäl oss. Det är bättre att göra rätt från början, än att göra om samma sak flera gånger, eller hur?

Tillbaka till Eden (letade länge, men hittade inte någon bättre version på Youtube, men försök gärna på Spotify, eller lyssna igenom hela plattan) i morgon en "kortis", för att göra klart det sista och krama om Stefan som har den goda smaken att ta över vårt fina kök. Förhoppningsvis är vi tillbaka till nya Eden på kvällen och kan fortsätta packa upp ungefär 140 flyttkartonger till...

Ha en fortsatt trevlig helg, hoppas du tittar in igen och ser hur det går för oss, i en blogg nära dig!