Inget båg.

De senaste nätterna har jag sovit ganska uselt och drömt massor. I vanlig ordning minns jag bara en bråkdel när jag vaknar. Tyvärr handlade en dröm jag minns om ostbågar, varför jag såklart har tänkt på sådana hela dagen. Jag åkte raka vägen hem för att äta lutfisk efter jobbet. Stannade till på Statoil bara, för att... kolla däcktrycket. Köpte jag ostbågar? Icke, sa Nicke!

Verkligen inga ostbågar!

Det ångrar jag nu. Men det finns andra bra sätt att lindra suget (hoppas jag!), man kan göra ostchips att ha till vadvinuskasepå ikväll. Nachos är också gott. Popcorn också. Fast det finns en gräns för när och var man tillför ost, och där var den! Popcorn ska bara ha salt och riktigt smör på. Om vi hade haft jordnötter hemma hade det fått duga som tilltugg också.

När jag sitter har och suktar och skriver om snacks får jag ett mail från "Yummly" med ostrecept. Jag börjar bli orolig för den där "Storebror" som alltid ser mig och vet vad jag tänker, innan jag vet om det själv ibland. Hur gör han? Är jag så förutsägbar, eller är det ett enbart slumpen? För en tid sen var jag grymt spaghettisugen, precis då skickar "Yummly" ut recept på pasta.

Är "Yummly" inkopplad på min hjärna, känner av mina hormoner eller vad är det fråga om? Undrar vad jag får för recept i morgon? Fast vi har redan bestämt att slökokar'n ska få ta hand om en lammhals då. Jag ska lata mig hela dagen. Vilket inte kommer att hända, men man kan väl få drömma lite? Hellre dagdrömma än få nattliga begär som inte släpper taget när nattmössan åker av.

Nu ska jag riva ost och härja en stund i köket, medan mannen läser färdigt sin fjärde bok på tre dagar. Ja, han är periodare, precis som jag. Måhända jag trillar dit i morgon. Chansen finns och sådana begär är nyttiga och ska uppmuntras. Smittar det av sig på barn är det extra positivt. Böcker blir man ofta smartare av att umgås med och man går inte upp i vikt av dem, hur snaskiga de än är...

Ha en fin afton och trettondedag!

PS. Jag ber om ursäkt om jag överfört mina "cravings" på dig, men jag var tvungen att få det ur systemet.

En groupies bekännelser... #bloggswe

Sent igår kväll bestämde vi oss för att stanna hemma och att mannen skulle komma till Floda med anledning av de fina butikerna där och för att just idag skulle en marknad äga rum på torget. Sådana är alltid trevliga, nåja för det mesta i alla fall, och idag skulle det provsmakas närproducerat och ekologiska produkter.

Jag hade inte tid eller möjlighet att prova själv, eftersom det fanns en hel del att stå i på jobbet. Hastigt och lustigt fick mannen ändra sina planer och hoppa in i ett band som spelar på Bluesbåten ikväll då gitarristen hastigt och inte alls lustigt fick ett njurstensanfall. Det är lämpligt att repa lite innan gig, så han packade ihop och mönstrade på.

Därför fick inte någon av oss smaka läckerheterna, för när vi stängde apoteket packade alla ihop och jag skulle till Lerum och tacka min kollega för all hjälp och kunskap hon delat med sig av. Jag fick hennes nycklar och eget skåp, samt ett namnat fack för "att-göra-saker". Nu är det på riktigt och på sanning! Jag är lager- och varuansvarig i både Lerum och Floda, för ett år framåt.

Lite skrämmande, men fantastiskt roligt ska det bli! Jag är så glad och tacksam för att jag får chansen att visa vad jag går för och att jag får fortsätta jobba med så härliga kollegor. Nu blir jag liksom en i "gänget" igen, vilket jag i och för sig har känt sedan i somras ändå. Men att vara timmis är ändå lite vid sidan av. Nu får jag vara med och påverka hur jobbet ska göras på ett annat vis.

Jag har ingen aning om eller när mannen dyker upp. Därför gjorde jag nachos när jag kom hem, fullständigt vrålhungrig.

Fler än jag som är sugen...

Kanske stannar han kvar på båten och får mat? I så fall får jag äta resterna av gårdagens middag och jag ta mig dit för egen maskin. Det är inte lätt att vara "groupie", minsann...

Jag ska strax byta om från arbetskläder och antar att det är lika bra jag tar en dusch och piffar upp mig på samma gång, för det är väl det groupies gör före ett gig? Under giget tjuter vi exalterat och nästan dånar av blotta åsynen av våra idoler och hjältar, för att sedan kasta oss om halsen på dem och böna och be att vi får följa med till hotellrummet...

I själva verket är det så att vi lite äldre och stadgade groupisar gärna följer med för att ta del av vår partners spelglädje och lyssna på skön musik. Ytterst sällan har jag fått följa med till ett hotellrum efter avslutat värv, så glamoröst är det inte, livet som groupie. (Eller musikant/musiker, för den delen. Vilket osökt får mig att undra om gaget för Malmön kommit in ännu?)

Esomoftast kånkar jag gitarrer och förstärkare till bilen, samt till och med kör hem med både man och utrustning i densamma. Ibland kör jag inte. Idag är en sådan dag. Jag har nämligen tagit ett glas vin och ämnar ta ett till. Nachosarna är nästan slut och min mage skriker inte efter mat längre. Hur det blir med huvudrätten vet jag som sagt inte, men det ordnar sig på något vis.

Ha en fantastisk lördag och var rädd om dig!