Bra söndagmorgon...

Förutom att katten tyckte sängen var en lämplig plats att kräkas på då...
Nåja, lakanen "måste" ju inte bytas just på Lilla julafton. Förr skulle hela familjen bada och få nybäddat i sängarna, oavsett behovet av detta. Jag vet faktiskt inte såhär efteråt, hur jag hann med alla mina "måsten" då.
Barnens far och jag lagade julköttbullarna ganska sent på kvällen, när barnen gått och lagt sig. Inte kunde de sova, inte... Smakprov skulle de ha och sen var det vatten och "kommer Tomten snart" och ett himla rännande i trappan...
Fast det hörde ju till, lika mycket som glaset med Southern Comfort när jag trillade köttbullarna och fadern stekte, i runda slängar 200 stycken. Det var mysigt!
Då, när barnen var små, firades julafton hemma. Ofta två sittningar med olika släktingar. Det var full rulle från morgon till kväll, men det var roligt och ärligt talat lättare än att åka till Nonnan och Hassa (farmor och farfar) för att sedan dra vidare till Nonno och Kokka (mormor och morfar) med upphetsade ungar.
Visst var det mycket att göra, men som sagt, jag älskar mat! Både att laga och äta...

När barnen blev äldre ändrades traditionen och vi firade hemma hos mina föräldrar. Jag fick äran att bidra med Jansson och svågern hade alltid med grisfötter och fårfiol.
Nu finns inte svågern hos oss längre och jag saknar honom oerhört! Han var faktiskt inte bara svåger, utan min bäste vän med.
Nästa jul ska jag nog göra grisfötter...

Några gånger har föräldrarna fått för sig att lämna oss åt vårt öde och rest utomlands över jul. Hur tänkte de då?! Skrik och panik, liksom...
Jaja, det har blivit jul ändå och mina systrar och jag har haft knytkalas. Det har också varit mysigt.

Med nya tider kommer nya maträtter in i mitt julliv. Grönkål till exempel, väldigt nytt för mig och så gott sen!
Lutfisk också, det har jag förr bara ätit hos mamma och pappa och det är ju så gott! Blir det (mot förmodan) nåt över kan man med fördel göra fisksufflé på resterna.

Ta hand om varann och krama varann i trafiken!