Powered By Blogger

måndag 8 augusti 2016

Mjukstart.

Nu är det slut på sötebrödsdagarna. Fast när vädret ändå ser ut att bli riktigt tråkigt framöver är det väl lika bra att jobba igen. Eller inte. Jag vill ut i skogen och jaga svamp. "Alla" hittar kantareller nu, och då ska väl jag med lyckas fånga några. Det har inte varit läge att jaga på sistone, det har varit lite hektiskt och vi har befunnit oss på fel platser, så att säga.

Vi har åkt som skottspolar mellan Malmön och Hagen känns det som. I lördags var det dags för sista giget där och det var väldigt många fler i publiken än sist. Inte för att det säger så mycket, men självklart gör det mycket för spelglädjen att publiken både syns och hörs. Mannen spelade med Klas Roos Bluesband som värmde upp de hugade.

Huvudnumret var Sofie Reed, en härlig människa och artist! Lyssna på denna version av en välkänd och urgammal melodi. Publiken var inte helt nöjda när hon tyckte att hon var klar, vi hade gärna lyssnat på fler låtar, men vi fick vara med i slutnumret och det var ett trevligt sätt att avsluta kvällen, med en stämningsfylld allsång.

Nästa gång hon kommer till Sverige kommer jag med glädje lyssna på henne igen och köpa någon eller några av hennes skivor. Vi hade inga kontanter, så vi blev utan denna gången. Någon ville ha ett signerat exemplar och ingen penna fanns att hitta, därför gav jag henne min och hon blev så glad att jag fick en kram. En varm, humoristisk och trevlig människa, helt enkelt.

Vi övernattade inte på Pensionatet denna gång, jag rattade pansarkryssar'n till Bovall istället och vi kopplade av med ost och vin innan det var dags att somna sött. Mannen skådade stjärnor först såklart. För det var det. Klart alltså, och många stjärnor också. Nog för att jag unnar alla att titta på stjärnhimmeln om nätterna, men jag tycker det kan vara klart om dagarna istället.

På sistone har morgonen och i bästa fall även förmiddagen varit vacker, sedan kommer molnen och regnet. Det är inte okej, tycker jag. Visst är det bra för svamparnas skull att det regnar, men de växer lika bra om det regnar om nätterna. I natt blåste det så kraftigt att våra två tämligen stabila trästolar for av altanen. Jag vaknade av ett väldans oväsen, men förstod inte då vad det var.

När vi åkte hem till Hagen tog vi vägen om mina päron och fick lite grönsaker med oss hem. Av några tomaterna blev det en liten sallad till maten, vilken fick tillagas i ugnen istället för på grillen. Det blev gott ändå och såsen blir ju sådär ruskigt god av skyn.



Lite grönsaker, förresten? Jag undrar om min lilla mamma blandar ner anabola preparat i jorden, det verkar nästan så, eller vad säger du om squash som ser ut som dessa två? Limen är av vanlig, normal storlek vill jag betona...



Och då var det ändå inte de största hon skördat. Det växer förvisso så det knakar i vår lilla pallkrage också, och där vet jag att det inte är några anabola medel i jorden.

Idag blir det rödspätta till middag. Jag passade på förra veckan när Willy's hade bra pris på den. Det är så skönt att slippa åka till affären, så jag tog med drygt ett kilo hem. Jag vet inte hur jag ska tillaga den idag, men jag är lite sugen på att panera den och göra en remouladsås, på mitt vis. Mannen är inte jätteförtjust i remouladsås och det är den elaka bambatantens fel.

Man ska inte tvinga barn att äta upp sådant som man faktiskt inte tycker om. Då kan det hända att minnet av denna traumatiska upplevelse får en att avsky allt som påminner om remouladsås på minsta sätt. Han har kommit över det värsta nu förvisso och äter både crème fraiche, gräddfil, majonnäs och yoghurt. Även remouladsås, fast kanske inte så mycket.  

Själv har jag som bekant inga begränsningar. Pölsa är inte jättegott, men det går att äta. Surströmming har jag inte provat än, så jag kan inte uttala mig om huruvida det är gott eller "sådär". Jag kan i varje fall inte inbilla mig att det är så fruktansvärt äckligt som vissa påstår, för då skulle det ju vara fel på en väldigt stor grupp människor som tycker det smakar utsökt.

Pommes frites av sötpotatis är dock överskattat och där är vi rörande överens, mannen och jag. Det går att äta, men jag kommer aldrig att göra det själv och undviker det på restaurang. Jag har provat att göra mos, baka den i ugnen, men nej jag tar aldrig mer sötpotatis med hem. Då är det mycket godare med vanlig potatis, palsternacka, rotselleri och morötter.

Och därmed har jag bestämt vad vi ska äta till spättan. Vi ska sätta oss och planera veckans mat, så att det blir så smidigt som möjligt för mannen som får laga den, åtminstone de närmaste tre dagarna. Det är ju väldigt skönt att jag återgår till jobbet med en mjukstart och bara jobbar tre dagar denna veckan. Man (jag) behöver semester efter semestern...

Det stackars mannen har inte haft någon semester alls, men så är det ju när man är egen företagare framför allt under de första åren när man håller på att etablera sig och bygga upp verksamheten. Och han är ju inte bunden till en lokal heller, så det går lika bra att hjälpa kunderna oavsett om han befinner sig på Malmön eller i Bovall, vilket är en fördel för oss båda två.

Ha nu en skön dag och ta hand om dig!






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar