Kalla mig Blixten.

När jag sätter mig i min fåtölj är klockan halv tio och jag är trött, men mätt. Ibland blir jag imponerad av mig själv. Jag är ju gräsänka idag, så jag var tvungen att laga mat själv ikväll, vilket öde. Man kan ju tycka att det räcker att jobba 10-20. Jag vet, det finns de som har det värre och aldrig kommer hem till en färdig middag, så det är överdrivet och kanske stötande att säga så.

Men man jämför ju med det man vanligtvis har och när det inte är som vanligt blir det nästan lite synd om en. Min lunchlåda bestod av gårdagens rester av rotmos och fläsklägg. Att det inte fanns någon senap i kylskåpet på jobbet anser jag är snudd på tjänstefel. Alla apotek jag jobbat i har haft Apotekets egen senap till personalens glädje och goda smak. För den är verkligen jättegod.

Nå, det gick såklart att äta lunchen ändå. Och så funderade jag på hur jag skulle få något i magen när jag kommer hem. Jag visste att det fanns kallrökt "finskinka" i kylen, men var lite tveksam till hur den mådde. Det fanns även en käsekrainer som inte låg i farozonen än. Vad kan man göra med antingen det ena eller andra?

Givetvis finns det massor med saker man kan laga till, men det måste ju gå ruskigt fort. Färsk pasta är den snabbaste maten som finns, så jag sprang in till Ica när jag hämtat bilen från parkeringen. Mitt passerkort krånglar ibland, men har man tur så är grinden öppen, eller öppnas av någon annan på vägen till bilen. Så först flyttade jag den, för alla som jobbar fredag kväll försvinner väldigt fort hem.

Framförhållning och planering är A&O. Snabb som en vessla kryssade jag mellan sådana som jag själv, men mestadels ungdomar faktiskt, genom butiken och hittade pastan fortare än kvickt. Fiskade upp en guldpeng ur handväskan och passerade förbi kassan som en blixt och var hemma 20.40. På med vattenkokaren, uppför trappan för klädbyte, ner och titta på skinkan.

Inte bra. Attans att vi glömt bort den! Men en korrrv är ju ändå alltid en korrrv, som Kommandoran sa. Slanta ner den och lite purjolök och pastavattnet är klart. På med stekpannan och värma upp korven, pastan klar på 2½ min, halvera tomater och tjoff upp i tallriken med riven ost före tio i nio.

Gräsänkemat

Ganska bra jobbat om jag får säga det själv. Min plan för resten av kvällen är att skriva klart detta inlägg lika snabbt, men det är inte genomförbart. Jag måste ju tänka lite under tiden. Nu är klockan till exempel 22 och jag har diskat i och för sig. Men jag måste duscha och umgås med Pondus innan jag släcker lampan före midnatt idag.

I morgon blir det nämligen också en snärjig dag eftersom mannen ska spela på Bluesbåten med No Fear Tattoo Rhythm & Blues Revue och det vill jag ju inte missa. Jag har lovat att köra hem honom och guran som den tvättäkta groupie jag är. Problemet är att jag jobbar till 18, vill byta kläder och hinna äta något innan de går på scenen. Sedan ska vi helst komma hem i skaplig tid för jag jobbar givetvis på söndag också.

Det brukar vara lättare sagt än gjort, för när de går av scenen är de så fulla av adrenalin och måste snacka av sig, säga hej till publiken och varva ner med en öl eller tre innan det ens blir tal om att åka hem. Vilket jag har full förståelse för, medan jag står och gäspar försynt i bakgrunden, så vad gör man inte för kärleken och musiken, liksom?

På söndag får mannen givetvis betala tillbaka genom att servera mig Dry Martini före maten och överraska med någon mumsig middag. Vilket han hade gjort ändå, för det är så vi gör i vår familj.
På måndag är jag ledig, igen. Sedan jobbar jag tre dagar och blir ledig en vecka till, förutom att jag förväntas dyka upp på ett möte mellan 9-10 nästnästa torsdag, alltså.

Jag har med andra ord inget att klaga på, men nu börjar jag bli trött och det är dags att dra sig tillbaka. Hoppas du har en underbar kväll och att helgen blir lika fin!