Sedan blev det inte bättre av att jag gick bet på sudokut också, trots tre försök. Jag suddade ut, duschade och satte mig i köket och började om, men icke!
Gick loss på lövbiffar och lök till dagens middag och förhalade i det längsta att starta mannens dator för att ta itu med bokföringen. Nu är det ju inte så jobbigt längre, när han eller jag gör kundfakturorna i själva programmet. Bara att klicka på en knapp. Det är kontering av andra saker som är jobbiga. Jag glömmer ju bort vilka kontona är mellan varven.
Jag ska bli bättre på att ta hand om det löpande, så kanske de sitter i ryggmärgen snart. I alla fall är det plus på kontot och det känns ju betryggande. Satte mig med min bok och kopplade av och plötsligt var mannen hemma igen. Såvitt jag förstår var det ett bra rep, med lite utmanande ändringar av både tonart och upplägg, men jag är övertygad om att det går fint att repa in dem också.
Mannen har dragit sitt skägg och funderat och där satt det! Han är lite som Professor Balthazar. Minns du barnprogrammet? När professorn går runt och funderar på en lösning på ett problem, precis så ser min man ut när han klurar på något. Förutom hatten och att hans skägg tyvärr inte är vitt än då.
Det är bara en tidsfråga och jag har tålamod med allt utom rådjur.
Missförstå mig rätt, jag älskar rådjur. På en tallrik. Just nu är jag benägen att sätta mig på vakt med en bössa för att hämnas på dem. Min älskade äldste son hade mage att påpeka att vi inte lärt oss något sedan förra året, vilket uppenbarligen är sant. Fast jag trodde faktiskt inte att de skulle våga sig bakom soffan, ända in till väggen. En ampel svänger ju när man rör den, men det var inget problem.
Så det blir till att leta fram det blåa nätet igen och hindra nya tilltag om vi ska få några jordgubbar själva i år. Jag kan inte låta bli att fundera på varför blåbärsbusken får vara ifred, dock. Borde inte blåbär vara ett mer naturligt inslag i ett rådjurs matvanor? Smultronen står kvar också. Märkligt. Bortskämda och orädda är de, marodörerna, och jag gillar dem som sagt enbart tillagade numera.
Äh, tänk dig en rådjurssadel med Hasselbackspotatis och kantarellstuvning! Eller ett välrökt lår. I den här stan lär det inte vara svårt att få tag på vapen, så vad väntar jag på? Ljuddämpare är väl en nödvändig utgift, för jag tror inte grannarna uppskattar att bli väckta av ett skott mitt i natten. De är så uppjagade redan över att det ska öppnas ett flyktingboende i området...
Jag är jättehungrig nu, av någon anledning. Tur att maten är nästan klar. Mannen lunchade i bowlinghallen i Gamlestan så han är inte lika "sûlten" som jag, men känner jag honom rätt så kommer han äta duktigt ändå.
Och det gjorde han. Det blev över ändå, vilket var meningen, eftersom lunchlådorna i frysen är i det närmaste slut. I morgon blir det köttfärssås och spaghetti, det är också bra lunchlådemat. På tisdag får vi besök av mannens kompanjoner eller vad man ska kalla dem och då blir det fisksoppa. Längre än så har vi inte planerat, men det gör inget. Jag är ledig tills på fredag och det kan bli en utflykt.
Ha en skön söndagskväll och var rädd om dig!
