Nattsudd.

Mannen och jag har fått en dålig vana. Vi sitter uppe alldeles för länge om kvällarna. Antingen pratar vi eller så ser vi gamla filmer, vilket är ganska nyttigt, roande och harmlöst. Vi är allt annat än pigga på morgonen, men sover inte överdrivet länge i alla fall. Det lär ha med åldern att göra, att vakna tidigt trots nattsudd.

Bokföring avklarad för denna gång. Nytt räkenskapsår är påbörjat och i det gamla är det bara momsredovisningen kvar. Där körde det ihop sig och jag vet inte varför. Men alla siffror är i ordning i alla fall, så det ska antagligen bara skickas in och granskas, antar jag. Det vore bara lättare att få in alltihop i själva bokföringsprogrammet...

Igår laddade jag slökokar'n med prima högrev och rotsaker, lök, vitlök, champinjoner, vin, glögg och en liten slurk grädde på slutet.

Den grytan blev jättegod och resterna finns till en dag då vi inte orkar eller hinner göra något annat.

Idag blir det helstekt kyckling fylld med baconspill och champinjoner som jag stekt upp med chili, thaibasilika, koriander och rivet limeskal. Till det ska jag göra en bulgurröra med lök, resten av champinjonerna, morot och majs. Det kan hända det blir en kall yoghurtsås med paprika och chili också. Chilin har varit lite klen på sistone, så det blir inte så starkt som det kanske låter.

Kycklingen är proppfull med fyllningen och åker snart in i ugnen. Mannen ska få avsluta sin arbetsdag först bara. Undrar om jag lurar någon alls? Hans kunder ringer inte sällan runt sex om kvällarna. Och mail med förfrågningar kommer ungefär när som helst på dygnet. Det är ju inte kontorstider som gäller för egen företagare. Varken mannen eller kunderna alltså.

Nu börjar han dessutom få europeiska kunder och förväntas bygga upp en kundkrets i Tyskland. Motkravet för det är att MAG bereder vägen genom att annonsera och presentera mannen för potentiella kunder på ett vettigt sätt. Uppsökande verksamhet är vanskligt, framför allt som avstånden är betydande och folk i regel är rätt skeptiska till telefonförsäljare.

Det kan bli hur bra som helst när det blir snurr på alltihop, men som vanligt får man beväpna sig med tålamod, eftersom marknaden är trög och traditionsbunden. Folk är ovilliga att ändra beteende, så är det bara. De gnäller på sina gamla leverantörer, för att de inte har artiklarna på lager och det tar 3-4 veckor eller mer att få hem dem.

Ringer de mannen tar det 1½ vecka som mest och dessutom letar han reda på sådant som andra inte hittar. Det finns inte många som han vare sig i Sverige eller i Europa längre. En gubbe som monterat ner alla möjliga bilar i atomer och satt ihop dem igen. Inte som på Mekonomen och liknande, där det jobbar ungdomar som knappt bryr sig om att ta körkort, än mindre mekat bil.

Jag hoppas och tror att kunderna inser att de har med ett proffs att göra och att hans expertkunskaper får komma till sin rätt. Det är frustrerande, långtråkigt och ensamt att jobba hemifrån när kunderna sviker genom att rådfråga och sedan beställer från annat håll. Vissa har visst ingen skam i kroppen.

På apoteket upplever vi samma sak ibland. Folk kommer och ber om råd, hjälp och gratisprover och sedan går de hem och beställer på nätet. I värsta fall är det inte ens från apoteket.se utan från en konkurrent och har således helt fräckt sugit åt sig vår kompetens, expertis och inte minst tid, utan att vi får något i gengäld. Det känns inte okej.

Jag får ofta frågor privat och jag vill gärna hjälpa mina medmänniskor och vänner. De är noga med att säga att de alltid handlar på det riktiga apoteket och det gläder mig mycket. Såklart hjälper jag den som har oturen att bo för långt ifrån originalet ändå. Man får inte vara knusslig, eller hur?

Nu ska jag duscha och fixa till min frisyr, den är inte som jag vill ha den. Det är den aldrig när jag är nyklippt. Det är inget fel på klippningen, det är stylingen som jag och frisören sällan har samma åsikt om. Men så länge det finns vatten, schampo och mousse hemma, så fixar jag det bättre själv. Man har ju varit i den branschen också...

Ha en fin lille-lördag och var rädd om dig själv och var omtänksam i dina handlingar!

Hasta la vista!

Gjorde ett test på FB häromdagen. "Vad skulle din bok ha för titel?" Mitt svar blev "Harry Potter och prokastinerarens sten". Så ytterst passande. Jag har skjutit upp mannens bokföring, städning och en del annat på sistone. Resultatet är ett sorgligt dammit hem, en långhårig karl och momsredovisningen hakade upp sig i Visma. För att bara nämna en del...

Det enda jag verkligen bryr mig om är att mannen mår bra, att jag mår bra och att vi får mat på bordet varje dag. Så idag rapporterade jag till a-kassan vad jag gör, eller inte gör; betalade räkningarna och flyttade runt pengar. Innan frukost! Vilken semester, alltså. Det är inte helt lätt att slappna av när man måste tänka på a-kassa och AF hela tiden.

Mannen har handarbetat idag. Eller, det heter kanske hantverkat, om man bygger om ett pedalbord? Jag fick fly huset, eller åtminstone vardagsrummet medan han testade. tur det är sommar och gott väder ute! Utanför vårt hus finns det promenadvägar som leder, dels runt hela Eklanda, dels till Änggårdsbergen och Botaniska. Det var många hurtiga människor som stannade upp och lyssnade...

Ställer klockan ikväll för första gången på över en vecka. Jag beställde ju en tid hos en läkare på världens bästa vårdcentral förra veckan, för att mannen har problem med sin röst, har krokig näsa och lider av snarkning och apné. Det gör jag med. Av hans problem, alltså. Det finns öronproppar, men då börjar det klia i öronen, gästsängen javisst, men orka ta med kudde och allt dit.

För att stämma i bäcken, eller ån, har jag tvingat honom använda kortisonspray i en månad före jag bokade tiden. Jag inbillar mig att de annars hade föreslagit det för att utesluta allergi eller andra bakomliggande anledningar till den täppta näsan och apnén. Jag har för övrigt fått honom att ta blåa piller varenda dag för att verkligen peppa upp honom.

Ja, allergipiller då. Samma som jag själv tar för att klara pollenmiljön i Hagen. Egentligen borde jag bosätta mig på en karg ö, utan vare sig gräs, blommor eller träd, men jag gillar inte tanken på att behöva passa tiden för färjor och planera införskaffning av förnödenheter ännu mer än jag redan gör. Å andra sidan vet jag hur jag ska medicinera mig för att inte gå fullständigt i däck numera.

Det finns ju andra saker som får mig att må bra och trivas. Självklart mat och det faktum att mannen också gör det och är delaktig i både planering och tillagning av densamma. Igår åt vi grillad (riktig) fläskkotlett med sallad på kikärtor, tomat, gurka, rödlök, paprika och fetaost:

Svålen blev riktigt bra och knaprig, så det blev nästan ett halleluja-moment. Idag åkte jag själv iväg för att hämta mat för kommande middagar, mannen hade lite jobb och pedaler att styra upp. Fast jag hade redan bestämt att havskattfiléerna i frysen skulle spela huvudrollen och till dem tänkte jag att en risotto med musslor och räkor kunde bli en succé.

Risotton blev mycket bättre än fisken, jag översaltade filéerna, tyvärr. Eller saltade dem för tidigt. Oavsett vilket, så såg det ut såhär:

I morgon har vi en del att stå i, så det är nästan tur att mannen fick en tid nästan i ottan. Han ska klippas, liksom gräsmattan. Det ska lämnas nyckel till kattvakten, dammsugas, packas, vattnas, drickas caipirinha och lagas majskyckling; sedan sovas och på min födelsedag åker vi tidigt till Malmön för incheckning och rep på Panget.

När gubbarna repar kanske jag smyger iväg och badar. Jaja, sätt inte i halsen nu. Det påstås att det är över 20 grader i vattnet och då badar till och med jag. Alternativt sätter jag mig med fötterna i vattnet, det brukar räcka. Väderprognosen är lite labil, så vi får se hur det blir. Huvudsaken är att det inte regnar när mannen står på scenen på torsdag kväll.

Hoppas jag får träffa många vänner, före detta klasskamrater och arbetskamrater då! Jag vet att flera av mina familjemedlemmar kommer och det gläder mig oerhört för jag är så stolt över min man och vill så gärna "visa upp" de andra sidorna, vilka de inte tagit del av än. En av mina favoritsystrar har varit med både på Panget och på Bryggan förr, denna gången har hon annat för sig med Kärleken.

Jag tror att min födelsedag och dagen efter kommer att bli alldeles, alldeles underbara!
Hoppas att du kommer att ha det lika fint!

Gi mä mi bysse!

Ingen bra morgon idag. Mannen kom förvisso med kaffe och tidning till mig i sängen, men jag fick höra att vi haft ovälkommet besök på altanen inatt. Varenda jordgubbe har de snott och ryckt av blad och allt, de förbaskade rådjuren. Vi borde ha nätat, men det gör ju inte ens landslaget i foppoll...

Sedan blev det inte bättre av att jag gick bet på sudokut också, trots tre försök. Jag suddade ut, duschade och satte mig i köket och började om, men icke!

Gick loss på lövbiffar och lök till dagens middag och förhalade i det längsta att starta mannens dator för att ta itu med bokföringen. Nu är det ju inte så jobbigt längre, när han eller jag gör kundfakturorna i själva programmet. Bara att klicka på en knapp. Det är kontering av andra saker som är jobbiga. Jag glömmer ju bort vilka kontona är mellan varven.

Jag ska bli bättre på att ta hand om det löpande, så kanske de sitter i ryggmärgen snart. I alla fall är det plus på kontot och det känns ju betryggande. Satte mig med min bok och kopplade av och plötsligt var mannen hemma igen. Såvitt jag förstår var det ett bra rep, med lite utmanande ändringar av både tonart och upplägg, men jag är övertygad om att det går fint att repa in dem också.

Mannen har dragit sitt skägg och funderat och där satt det! Han är lite som Professor Balthazar. Minns du barnprogrammet? När professorn går runt och funderar på en lösning på ett problem, precis så ser min man ut när han klurar på något. Förutom hatten och att hans skägg tyvärr inte är vitt än då.
Det är bara en tidsfråga och jag har tålamod med allt utom rådjur.

Missförstå mig rätt, jag älskar rådjur. På en tallrik. Just nu är jag benägen att sätta mig på vakt med en bössa för att hämnas på dem. Min älskade äldste son hade mage att påpeka att vi inte lärt oss något sedan förra året, vilket uppenbarligen är sant. Fast jag trodde faktiskt inte att de skulle våga sig bakom soffan, ända in till väggen. En ampel svänger ju när man rör den, men det var inget problem.

Så det blir till att leta fram det blåa nätet igen och hindra nya tilltag om vi ska få några jordgubbar själva i år. Jag kan inte låta bli att fundera på varför blåbärsbusken får vara ifred, dock. Borde inte blåbär vara ett mer naturligt inslag i ett rådjurs matvanor? Smultronen står kvar också. Märkligt. Bortskämda och orädda är de, marodörerna, och jag gillar dem som sagt enbart tillagade numera.

Äh, tänk dig en rådjurssadel med Hasselbackspotatis och kantarellstuvning! Eller ett välrökt lår. I den här stan lär det inte vara svårt att få tag på vapen, så vad väntar jag på? Ljuddämpare är väl en nödvändig utgift, för jag tror inte grannarna uppskattar att bli väckta av ett skott mitt i natten. De är så uppjagade redan över att det ska öppnas ett flyktingboende i området...

Jag är jättehungrig nu, av någon anledning. Tur att maten är nästan klar. Mannen lunchade i bowlinghallen i Gamlestan så han är inte lika "sûlten" som jag, men känner jag honom rätt så kommer han äta duktigt ändå.

Och det gjorde han. Det blev över ändå, vilket var meningen, eftersom lunchlådorna i frysen är i det närmaste slut. I morgon blir det köttfärssås och spaghetti, det är också bra lunchlådemat. På tisdag får vi besök av mannens kompanjoner eller vad man ska kalla dem och då blir det fisksoppa. Längre än så har vi inte planerat, men det gör inget. Jag är ledig tills på fredag och det kan bli en utflykt.

Ha en skön söndagskväll och var rädd om dig!

Skatteflykt.

Idag fick mannen kaffe och tidning serverat på sängen, jag skulle ju på jobbmöte. På mitt jobb får apotekssäljare presentera produkter och undervisa oss endast mellan 9.45-10.00 på torsdagar, punkt slut. Eucerin-representanten visade sig vara en gammal kursare till mig. Jag känner en annan kursare som jobbar för ett annat företag och vi träffades på Nordby några gånger.

Jag var snubblande nära att själv få ett liknande jobb förra året, men föll på mållinjen. Inte är jag särskilt ledsen för det nu, för jag vet inte om jag vill ligga ute på vägarna så mycket, men de tjänar bättre än jag gör. Undrar lite grann hur det är med resten av kursarna, vad de gör och var de bor numera. Några är vi som håller kontakten, men de flesta verkar ha skingrats för vinden.

Vilket är helt naturligt, de var ju så unga jämfört med mig och ett fåtal till. Det bildas familj och flyttas i den åldern. Ett par bildades hemma hos mig, nu är de nyblivna föräldrar och jag känner mig lite som en bonusmormor, för de är i ålder med mitt äldsta barn. Vi ses någon gång om året ända sedan vi pluggade ihop och det har gått ett antal år nu.

Nå, efter mötet åkte jag och hämtade min hjälte Gunilla som hjälpte mig upp på bokföringsbanan igen. Det är bara att inse att det inte går att återskapa transaktioner i kronologisk ordning i efterhand, när banktransaktionerna inte gick att matcha med redan bokförda fakturor som jag tänkte mig. Men det blir bra ändå, när fakturorna skapas i Visma hädanefter.

Det blev en trevlig dag tack vare Gunillas tålamod och goda humör och nu är det bara 10 omatchade bankhändelser kvar. Sådana arbetsinsatser kräver energi i form av mat. Därför hade jag förberett en sorts chili con carne till lunch. Slökokar'n gick hela natten och resultatet var gott. Lite extra buljong, bönor och chili åkte i idag, sedan var det bara att sörpla i sig.

Det är svårare att svälja skattereglerna för småföretagare i Sverige. Att få ut 10000 netto i lön kostar ens företag 20000 i princip. Arbetsgivaravgift när du inte har någon anställd? Sociala avgifter för att jobba ensam, vilket är ganska osocialt? Jag skämtar (lite) givetvis, men det är ganska allvarliga saker, detta med skatten i vårt land. Vi betalar mycket mer än de ca. 30% som står på skattsedeln.

Inte bara småföretagare och stora företag, utan vanliga löneslavar som du och jag alltså. Det är skatt på allt du köper för redan skattade pengar, eller hur? Det enda som fortfarande är skattebefriat är att sova tror jag banne mig och det ska jag utnyttja alldeles strax, snart kan det vara försent. Man ska ju jobba tills man får ta med rullatorn till arbetet, måste vara ett misstag att sömn är skattebefriat då?

Sov gott och dröm om skönare saker än skatter och avgifter!

 

Huvudlöst. #bloggswe

Hoppsan, vad denna dagen försvann fort! Mannen och jag nattsuddade och sov kanske lite väl länge idag. Sedan tar ju tidningsläsandet en stund också. Jag har tvättat, eller åtminstone laddat maskinen och hängt tvätt, förberett maten och försökt att lära mig hur Visma e-ekonomi kan hjälpa oss i vardagen. Tyvärr stötte jag på patrull ganska omgående, så jag kom inte så långt.

Räkenskapsåret vill jag ska börja i Maj, men det verkar förinställt på 150801, för det är helt ologiskt att vi skulle ha gjort den inställningen själva. Jag vill lägga in gamla fakturor för att få en helhetsbild över transaktionerna hittills, men eftersom datumet inte överensstämmer med nämnda räkenskapsår, blir det inget alls gjort. Jag försökte ändra inställningarna för det, men blir nekad.

Jag har ställt frågan i forumet för programmet och inväntar svar på hur jag ska kunna ändra till de datum vi vill hålla oss inom. Det är ju meningslöst att göra bokslut i Augusti, när företaget startades i Maj månad. Lite frustrerande är det ju, men jag är glad över att jag har ett väl uppbyggt tålamod, samt har tagit på mig denna uppgift, för annars hade förmodligen datorn åkt över trappräcket...

Mannen är av den tålmodigare sorten i vanliga fall, men inte när det gäller sådana saker som datorer och programvaror. Jag brukar säga att han borde blivit lärare, för han är pedagogisk och duktig på att "ta" människor. Då är tålamodet imponerande, i alla fall så länge folk visar ett genuint intresse och vilja för att lära sig. Korkade människor göre sig icke besvär, däremot...

Jag är likadan. Så förvånande? Nej, vi är mycket lika, egentligen. Det är bara kul att få dela med sig av sina kunskaper till dem som verkligen vill lära sig och är nyfikna. Lika roligt som att få vara den nyfikna och lära sig något nytt. Därför ser jag fram emot kvällen i morgon, då jag ska försöka lära mig mer om hur basen funkar. Kanske lära mig hitta rätt band utan att räkna.

Måste komma ihåg att be mannen om "hängsle", så jag kan stå upp och öva. Jag spänner mig för mycket när jag sitter ner, då den halkar runt i knät på mig och till skillnad från en elgitarr är basen stor och framförallt lång. Då är det bäst att ha det så bekvämt som möjligt, annars blir det bara jobbigt och ont vill ingen människa ha.

Just nu pågår det spökvandring utanför vårt hus. Det lyser lyktor på ängen och med jämna mellanrum hörs skrik från de skrämda barnen. Nyss var det någon som drog igång en motorsåg...
Det är för mörkt och lite för långt bort för att vi ska se vad som egentligen händer, men det låter mycket om hela arrangemanget och den skräckblandade förtjusningen är uppenbar.

Jag har ingen som helst lust att gå ut och delta, men tycker att det är kul att området har sådana aktiviteter för barnen. Misstänker att de vuxna har rätt kul också. Det är inte ofta man får skrämma ungar så de nästan hoppar ur kläderna, tänker jag. Borde kanske delta nästa år, trots allt?
Eller inte, jag blir så trött i huvudet av allt skrik. Borde i så fall komma huvudlös...

Dagens middag blev en klassiker.

Det är inte mycket som slår en riktig fläskstek, eller som det faktiskt stod på förpackningen; Riktig fläskestek. Såsen är gjord på skyn förstås och min svärmor har lagt in gurkan, som smakade precis så som inlagd gurka ska. Lite syrligt och sött på samma gång. Jag får nog be om receptet, så att jag kan göra likadant, när jag blir pensionär.

Ha en fortsatt fin söndag och var rädd om dig!

Duktig tös? #bloggswe

Lite ovant att vakna när klockan bara är halv åtta på en söndag. Jag gick till damrummet och vände tillbaka till sängen, men det var omöjligt att somna om. Huvudvärken hotade att komma krypande, så jag välte ur sängen och hämtade kaffe och tidning istället. Mannen trynade vidare en stund, så jag hann lösa sudoku i den delen av tidningen som man alltid vill läsa först.

Den var för övrigt alldeles för lätt, det var "medelvarning" på den idag också. Jag har grejat med Visma och lärt mig lite nya saker. Insåg snabbt att det är bäst att koppla banktransaktionerna till bokföringssystemet, vilket tar några dagar i och för sig, men kommer att spara så mycket tid i slutänden att det är värt det.

Knattrade in lite artikelnummer och priser, samt kunder i systemet så blir det ännu enklare att fakturera i fortsättningen. Tänk att jag, som verkligen avskydde matte i grundskolan, faktiskt kan tycka att det är lite kul och spännande med detta. Det krävdes KomVux och en jättebra lärare för att jag skulle börja inse att jag inte är så dum, ändå...

Mannen har städat, dock inte bakat bröd. Det finns visst gränser där också...
När bröden är klara åker det in kycklingklubbor i ugnen. Currysåsen fanns klar i frysen, så det är bara att koka ris och ärtor. Idag ska vi äta osten vi hämtade i Ostbutiken. Ananas, galiamelon och physalis ligger upplagt på fat redan och må förtäras. Gillar inte att behöva slänga mat, som du vet.

Har en stund över att blogga just nu, medan brödet börjar sprida en härlig doft i huset för jag har varit ansvarsfull och ordentlig alldeles tillräckligt idag. Jag har till och med betalat räkningarna och sponsrat mannen lite grann. Det känns ju fint att kunna betala tillbaka en aning av all sponsring jag har fått av honom. "That's what we do in a herd", hur liten den än är.

Mat har vi som sagt för en god (i dubbel bemärkelse) tid framöver. I morgon har vi lunchlåda båda två och det finns en stor bit färdig lax i citronsås till kvällens middag. Vi får äta var för sig, för mannen ska repa med bandet och jag jobbar sent. Att vänta tills han kommer hem är inte en bra idé, för det vet man inte när det blir och att lägga sig med magen full är inte så mysigt.

Nu är fritösen diskad och bullarna snart klara och köket är lite mer lättarbetat igen. Funderar på om jag ska peta in lite färska kryddor under skinnet på majskycklingen, eller om jag ska hålla mig till enklaste och vanligaste kryddningen, alltså salt, peppar och paprikapulver?

Från ett annat tillfälle, men ändå...

Tar ett snack med mannen om saken, lyssnar och ser på en senare version av "Crossroads" än igår och hoppas att den är lika bra. Uppenbarligen finns det en uppsjö av musiker jag aldrig har hört talas om. Sonny Landreth är en av dem och jösses, vilken snubbe!

Önskar dig en fin söndagskväll! Ta hand om dig så hörs vi!