Olustigt.

Idag är det en suck-dag. Det vill säga, jag tittar på smutstvätten och suckar, tittar på de dammiga golven och suckar, Inser att ÅV borde ha fått påfyllning redan förra veckan, suck. Lammsteken som jag tog upp ur frysen måste åtgärdas, suck. Och så är det ju det där med disken. Det är inte mycket, eftersom jag tog hand om resten av innehållet i diskmaskinen igår, men suck!

Dessutom har jag ont i en tumme och den trasiga axeln. Inte för att jag gjort något speciellt ansträngande på sistone, det ska gudarna veta att jag undvikit för det finns ingen ork. Orken går åt till att ringa F-kassa, VC, göra min plikt gentemot A-kassa och AF och sådana saker, samt som att planera för uttag av semesterdagar som jag har för många av, men troligen får ta ut i pengar till slut.

Jag vet, jag är en riktig gnällkärring nu, men försöker bli av med olusten genom att sätta ord på dessa förvisso relativt vanliga, men ändock förtretliga måsten. De är ju ganska futtiga om man tänker efter. Så där, nu känns det genast bättre! Åtminstone lite grann. Och jag ska nog orka ladda tvättmaskinen, det är ju inte så betungande. Slökokar'n är redan laddad:

Indisk gryta på gång!
Lök, vitlök, palsternacka, morot, gurkmeja, garam masala, koriander, chili, spiskummin och glögg.
Kanske inte så strikt indiskt, men jag "görsomhelst"

För att härleda till gårdagens inlägg och min förvåning över proffskockarnas i vissa fall relativt taffliga styckning av kyckling, så inser jag att jag är en naturbegåvning när det kommer till att bena ur kött. Lammsteken förvandlades enkelt till snygga grytbitar och nästan helt rena benpipor. Vi har tyvärr ingen hund att ge benen till, men det kanske var lika bra det.

Nu blev jag ännu mindre deppig, det hjälper att framhäva sin egen förträfflighet, minsann! Jag är bra på att läsa böcker också, därför väljer jag att göra det resten av dagen. Korsord är jag duktig på också, så det kan jag ha som omväxling. Chapati eller naan-bröd ska jag nog tillverka så småningom, de är goda till grytor och relativt enkla att göra, men först vila och nöje alltså.

Fast det kan hända att jag släpar med mig mannen ut för att hämta förnödenheter och tömma påsar på ÅV. Relativt snart ska vi få nya sopkärl med sorteringsinsatser. Det tycker jag är väldigt glädjande! Svärmor har haft det en tid redan, men nu är det dags för Eklandaborna att få samma möjlighet och spara en tusenlapp per år dessutom. Mölndal är bra på miljöbesparande åtgärder, det gillar jag.

Hoppas inte mitt gnäll och usla humör spillt över på dig, det var aldrig min mening i så fall. Läs om och fokusera på vilken nytta det gör att framhäva det man är bra på. Det borde vi göra varje dag, men speciellt när man är nere och ur gängorna. Jag blev åtminstone på bättre humör!

Ha en fortsatt fin dag och ta hand om dig på bästa sätt!