Mesig ost.

Jag tog sovmorgon idag, det behövde jag. Mannen kom med kaffe och tidning när klockan var tio, då var det dags att vakna och få något gjort. Efter att jag läst tidningen ordentligt (nåja) och löst dagens sudoku förstås. Gjorde mackor till oss och skrev lista på all mat jag skulle hämta.

Det blev en storhandling så att det finns grejer hemma för de närmaste fyra dagarna och lite till. Kolja till minst 6 portioner, varav fyra lagas idag. Strömming, eller sillflundra då, till två middagar minst, 1 kg blandfärs, 1 kg kycklingben och dessutom kamben. Förutom gula ärtor, (vilket vi redan hade hemma, hoppsan) bönor, linser och grönsaker av olika slag.

Mesost?

Och en ost som ska få stå och gotta till sig i skafferiet till midsommar. Jag är ganska nöjd med dagen såhär långt. Tvättmaskinen jobbar på och jag funderar på huruvida jag ska ha både musslor och räkor i fiskgratängen. Lika bra att ha extra allt, det är ju ändå lillelördag och ska jobba torsdag-söndag. Det faller på mannens lott att laga mat alla dagar utom på måndag, då är jag ledig.

Av elva dagar är jag med andra ord ledig två. Så illa brukar det ju verkligen inte vara, men nu är det mycket sjukdom och vabbande på jobbet, och då ställer man upp. Min teknikerkollega är bortrest, annars hade säkert hon också ställt upp, för det är så man gör. Det är typiskt för branschen generellt och specifikt för vår åldersgrupp. På gott och ont, givetvis...

I morgon ska mannen iväg och träffa folk i hans bransch. Det är ju mässa i den stora grannstaden och då gäller det att passa på och träffas för lite skvaller och annat matnyttigt, över en öl eller tre. Nog för att jag gärna hade följt med, men det är nog lika bra jag jobbar, jag lär få höra godbitarna efteråt ändå. Under tiden får jag värma andra godbitar i mikron och ha det gott i mitt eget sällskap.

Och katternas, såklart. Mayzan har börjat konstra med maten. Ena dagen smakar det fint och hon glufsar i sig, nästa gång tittar hon förnärmat på den som serverar och går ut, eller lägger sig och sover i sängen igen. Hon blir mer och mer högljudd också. Varken hon eller brorsan har varit särskilt pratsamma tidigare, men nu är det annat ljud i skällan. Tror de går i barndom...

De fyller ju 15 år i år, och katter kan faktiskt också bli senila och dementa. Jag är dock förvissad om att ingen av dem är dement, efter att ha läst igenom en hel del relevanta sidor. Men de har ändrat beteende på sistone. Lite tröttare, men samtidigt mycket mer keliga. Compiz får till och med tvätta Mayzan numera, utan att riskera en örfil!

Nu ska jag utfodra dem och börja med vår egen middag. Hoppas du har en fin onsdag och en ännu bättre torsdag, samt ett härligt veckoslut! På återseende!