Synvillan.

Jag hinner numera inte alls att skriva någorlunda regelbundet. Vi har alldeles för mycket att prata om på kvällarna efter jobbet. Vi har varit på husvisning och det var något av ett antiklimax att se villan i verkligheten. Det är en synvilla kan man faktiskt säga, ty sovrummen, som är relativt normalstora, känns pyttesmå och trånga. Som att befinna sig i en lekstuga...

I alla sovrum är det ett snedtak och övre delen av fönstren är i ögonhöjd. Jag vet inte om jag kan förmedla hur det ser ut på ett vettigt sätt, men jag som inte har en tillstymmelse av klaustrofobi i vanliga fall kände mig instängd. Mannen håller med mig. Om man slog ut väggen till den stora klädkammaren finge vi ett sovrum som känns rymligt, men ändå ombonat.

Nu låter det som om vi ska köpa huset, men det finns några fler och allvarligare minus med det. En fuktskada i taket, som var känd redan för fyra år sedan, har inte åtgärdats och försämrats. Givetvis.
Inte kunde vi i vår vildaste fantasi tro att en så självklar detalj som tjärpapp eller åtminstone behandlad spånskiva under teglet inte längre är legio...

Speciellt inte när man bygger ett hus i sjumiljonersklassen och på västkusten, där det är ovanligt med nederbörd från ovan, den kommer snarare horisontellt. Dessutom finner vi det synnerligen märkligt att det inte isolerades bättre mellan lägenheten och övriga huset, då allt redan från början byggdes som ett generationsboende eller med syfte att hyra ut den delen, vilket vi inte fattade alls.

Vi har satt bollen i rullning och kontaktat mäklare för försäljning av vårt och svärmors hus i alla fall, hur det än blir med "synvillan" eller det andra som också är av intresse i nuläget. Jag har påbörjat min andra semesterperiod och hoppas såklart på en visning av det under dessa två veckor. Vi har saker att åtgärda här hemma också, innan det blir tal om visningar, så det blir måhända inte så mycket vila.

Om köksrenoveringen var vårt första elddop, så blir flytten det andra och förmodligen ett ännu större prov på kommunikationsförmåga, samarbete och förmåga att kompromissa. Jag funderar på hur stora containrar man kan hyra för privat bruk? Eller ska vi ha två? Och så är det ju lilla mammas hus också. Definitivt två dit med!

Hon har redan klart och tydligt sagt att hon bara ska ha med det hon behöver och inte en sak till. Med andra ord kommer vi att "dödsstäda" två hus fulla med bra-att-ha-saker, grejer som kanske hade kunnat komma till användning, prylar som haft och kanske fortfarande har visst känslomässigt värde, samt helt obegripliga saker...

Det har sina fördelar med att flytta då och då, även om det är urjobbigt både fysiskt och psykiskt. Man får omvärdera varför man egentligen har behållit saker som ändå inte används, det är svårt. Jag har få ägodelar idag, men mina snälla föräldrar och systrar som hjälpt mig flytta ett par gånger vet vilken liten hamster jag varit.

Nå, nog om detta! Jag ska berätta vad som hände på vår bröllopsdag alldeles nyligen, istället. Jag funderade på hemvägen om jag kunde hitta på en liten present till mannen på vägen hem. Han hade fångat fisk och skrev ett i meddelande att "det stänker och småregnar, men grillar ute ändå", vilket fick mig att tänka på hans trasiga tofflor. Alltså köpte jag ett par nya till honom.

När jag kommer hem ser jag att han lagt ut en bild på FB, på sin fot i toffeln, vilken helt tappat hela sulan. Sällan har väl ett par tofflor gjort så stor succé som då! Själv fick jag en ypperlig middag och det räcker så bra så. Vem blir inte glad av denna förrätt?

Sedan fick jag grillad havskatt och mannen serverade den helt torrskodd. Jag glömde visst ta en bild på fisken, men här ser du hur den gamla toffeln såg ut...

Jag borde såklart ha skaffat nya tidigare, men du vet hur det är, man glömmer bort förtreten ganska fort, när man väl bytt sockar efter att ha lånat mannens tofflor för att hämta tidningen i regn, snö och slask. Han är inte gnällig av sig heller, så...

Idag blir det kycklingklubbor med möglig ost, två sorters melon och vad jag eventuellt mer hittar på, imorgon ska vi ut och leta bänkskiva till badrummet igen och förhoppningsvis även hitta något gott att äta. Frysens innehåll är under all kritik nu, men med tanka på att vi kanske snart flyttar så känns det onödigt att fylla upp den, så som vi brukar.

Ha en skön lördag och en härlig söndag!