tisdag 3 november 2015

Släkten är värst! #bloggswe

När mannen är borta dansar frun på bordet. Inte bokstavligt, men jag smygövar på basen. Det är inte så att jag måste vara duktig inför honom, men jag vill lära känna instrumentet i lugn och ro. Börja hitta rätt bland band och noter, sen kan mannen få hjälpa mig att komma vidare. Jag har som sagt inga ambitioner som helst att spela offentligt eller inför någon annan än min man.

Jag är mest nyfiken på hur mycket jag kan lära mig och hur basen fungerar, egentligen. Jag är ju en nyfiken människa och eftersom mannen spelar gura, är det inte alls lika intressant att lära sig hur den ska trakteras. Ärligt talat, när vi är ute och lyssnar på musik är det trummisen och basisten som är mest intressanta att studera. Mannen och andra goda vänner må ursäkta, men sådan är jag.

En av mina favoritsystersöner är basist. Den andre är, håll i dig nu... trummis! Är det ett släktdrag, att vilja hålla takten och inte "flasha" i förgrunden som alla gitarrister gör. Jag skojar förstås, för mannen är ett praktexempel på de som inte vill höras och synas mest. Det är en av anledningarna till att jag tycker så bra om honom. Han är bäst ändå, fast det fattar han inte...

Jag har jobbat från sju till kvart i sex, med endast en halvtimmes lunch. Vårdcentralen översvämmades av pensionärer som vaccinerade sig och det smittade av sig på oss. Vi hade väldigt mycket att göra och jag hann som vanligt inte med det jag föresatt mig, eftersom jag fick rycka in från min tänkta bakgrundsposition med lager-, logistik-, och annan varuhantering.

Tiden gick fort och jag är ändå nöjd med det jag fick gjort. På torsdag ska jag fortsätta med det påbörjade och förhoppningsvis hinna avsluta det också. Sovmorgon känns inte alls dumt i morgon. Sedan ska jag avsluta det jag påbörjade på det andra apoteket igår. Det blir lite hackat och malet, men går nog att trimma in, med lite god vilja och (helst) mer tid på båda ställena.

Vi lagade mat tillsammans idag. Det vill säga, jag bad mannen att skala lök, morot och palsternacka till köttfärssåsen och jag hackade och rev (köttfärsen var redan mald) medan vi avhandlade vår dag. Resultatet av samarbetet ser du här:



Särdeles bra tisdagsmat när man är trött och inte orkar trixa så mycket. Tanken var egentligen att bjuda svärmodern på middag idag med anledning av hennes födelsedag, men hon har gjort sig oanträffbar. Hon jobbar i trädgården till sena kvällen med en pannlampa som hjälpmedel och hör inte telefonen, eller så struntar hon högaktningsfullt i det. Gott så, hon "görsomhelst", med ålderns rätt!

Sov gott när det blir dags! Jag kommer somna som ett barn i samma ögonblick jag lägger huvudet på kudden är jag rädd. Nä, det är jag inte alls, det behöver och förtjänar jag, så det så!








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar