Powered By Blogger

torsdag 26 november 2015

Tursamt. #bloggswe

Uppe före tuppen, som så här års har vett på att sova i ottan. Fem över halv sex ringde klockan, men då hade jag redan börjat vakna till. Antar att jag drömde något som jag inte ville veta av och så visste väl kroppen att det började bli dags att vakna. Typiskt. När man inget hellre vill än att sova och slippa gå ut i vädret. Tur jag har bilen väldigt nära dörren...

Vädret är nästan alltid omväxlande på vägen till jobbet, regn och uppehåll, ofta störtregn i backen upp till Jerikotunneln. Spännande nog är det ofta just där temperaturen faller också. Ingen ko på isen, jag är dubbad. Eller bilen då. Jag har endast en gång åkt av vägen på grund av halka och det var även sista gången, det har jag bestämt. Inte en skråma på vare sig fordon eller mig, men lite skraj blev jag.

Jag hade förstås tur som inte mötte någon på vägen och att det fanns rejäla bussfickor på båda sidor. Jag gjorde en piruett och hamnade på fel sida innan jag fick stopp på bilen. La i ettan och körde hemåt, men efter några hundra meter satte chocken in och då kom hjärtklappningen. Det är när man börjar "tänk om", som man inser vilken tur man haft.

Och jösses vad många mil jag kört sen dess i riktiga snöstormar, hagel, blixthalka och dimma, utan en enda incident. Trots att jag ibland kör lite olagligt, är jag inte dum och tar det vackert när underlaget är osäkert. Hellre komma fram sent än inte alls. Önskar att fler tänkte så. Jag vill slippa vansinniga omkörningar för att folk tror att halkvarnaren blinkar innan sladden är ett faktum...

Apropå dimma jobbade slökokaren med ärtsoppan medan jag jobbade och mannen också jobbade, samt städade. Praktiskt att jobba hemifrån... Särskilt när USA stängt ner all verksamhet för att fira Thanksgiving och det inte är någon mening med att lägga ordrar förrän på måndag.
Har jag sagt att jag har tur som har fångat mannen också?

Han får städa färdigt i morgon, för jag orkar inte göra något vettigt i kväll. Lång dag igen och jag är färdig. slut, kaputt. Bara sju timmar i morgon och jag vet att de kommer bli sega och långsamma, för jag vill hem till vår hemliga gäst. Slöisen får sköta middagen i morgon också, det är liksom helt rätt årstid för långkok. Mannen laddar den med allt möjligt gott som blir en köttgryta till slut.

Bloggsemester ett par dagar igen alltså, och minsta möjliga ansträngning för övrigt också..

Ha en fin fredag och en skön 1:a Adventhelg, ta det lugnt i trafiken och ha reflexer så du syns om du går till fots eller cyklar!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar