Memory Lane.

När mannen väckte mig idag hade jag ett missat samtal och ett meddelande på telefonsvaret. Först svarade jag dock på sonens meddelande, för familjen går alltid före allt annat. Därför frågade jag mannen om jag var dum som avstod från min lediga dag och ryckte in för att avlasta kollegorna på ett av "mina" apotek, när jag hört det andra meddelandet. Det gjorde han inte...

Vilket förvisso hade förvånat mig, men ändå. Det är ju trevligt när man tänker på samma sätt. Vi är tillräckligt gamla för att vara mer lojala mot arbetsgivaren än vad som egentligen kan eller bör förväntas av oss. Dessutom är omtanken om våra kollegor ständigt närvarande. Så här är det; de enda som verkligen uppskattar att man ställer upp är ens kollegor.

Arbetsgivaren vet förbaskat väl att det finns fler där ute som vill visa framfötterna och ta över stafettpinnen när de äldre och självklart, de riktigt ambitiösa yngre förmågorna bränner ut sig av plikttrogenhet i det förra fallet och av karriärlystnad i det senare fallet. Det är sällan arbetsgivaren tackar en för att man ställt upp, när man till slut brakar igenom väggen. Oftast aldrig.

Nu var det bara fråga om några timmar, innan en annan kollega kunde komma och ta över ställningarna, därför tvekade jag aldrig. Dessutom var det väldigt roligt och "på tiden" att jag fick träffa min kollega, som vänligt nog hjälpt mig att byta tjänstgöringshelg, med anledning av ett långväga besök för ett tag sedan. Tack Cecilia! Och ja, hon var lätt att känna igen...

Jag har turen att känna hennes mamma, nämligen. Vi har jobbat ihop en hel del och det är fascinerande hur yrkesvalen stannar i "familjen", många gånger. Men det är så det är. Barnen får möjlighet att praoa eller sommarjobba på föräldrarnas arbetsplatser och blir bitna. Kompisar till barnen får chansen framför andra sökande, när dessa visat sig pålitliga.

Därför förvånar det mig lite grann hur jag halkade in i apoteksvärlden och fortfarande är kvar. Den som anställde mig för mitt första apoteksjobb var min granne, men att hon jobbade på apotek hade jag ingen aning om förrän vi sågs på en "personalvårdstillställning", vilken jag oväntat och glädjande nog fick delta i, trots att jag bara var arbetstränande på ett apotek i Lysekil, i samma region.

Det måste vara femton år sedan nu. Judit är tyvärr borta, men ofta dyker hon upp i mitt minne. Hos henne var jag i fyra år under tiden jag pluggade. Jag flyttade under tiden till andra orter, men samåkte med en kollega till och från Hunnebostrand. Gjorde inhopp både på Orust och i Munkedal, samt i Tanumshede. Det senare gjorde att chefen där ringde först året därpå och saken var klar.

Fyrtio meter till jobbet är svårt att toppa. Samma intensitet på sommaren som i Hunnebo. Som i alla kustsamhällen om somrarna. Och jag älskade varje sekund av det! Du vet när man inte har tid att gå på toaletten, när kunderna är (vanligtvis) semesterloja, har gott om tid, men ändå har saker som måste åtgärdas, utan att behöva gå till doktorn, kosta för mycket, eller bara är lite oroliga för ett utslag.

Har jag nämnt att jag älskar mitt jobb nästan lika mycket som min man och mina barn? Jag tror det märks i det jag skriver, åtminstone hoppas jag det. Idag åkte mannen och jag iväg tillsammans för att skaffa hem mat och annat för nyårshelgen. Sonen P kommer att anlända på nyårsafton och stanna till söndag. Oj, liksom! Tre nätter och minst lika många middagar. Då får man ladda upp, minsann!

Ändrade planer för tjänstgöringen i morgon, men det gör mig ingentingen, ty lite av varje har aldrig skadat. Börjar här, slutar där. Dessutom kommer jag hem tidigare än beräknat till köttkorven och potatismoset som mannen ska laga till. Det ser jag verkligen fram emot, för det var länge sedan vi åt det, om vi ens gjort det tillsammans. Då är det definitivt på tiden i så fall!

Idag blev det fisk. Närmare bestämt rödtunga med sparris, vitvinssås och ris. Snabbmat eftersom vi var hungriga som vargar efter dålig mathållning från början denna dag, samt planeringen av nyårssupén, vilket fick snålvattnet att rinna till. Menyn tänker jag rakt inte avslöja nu, men dagens rätt delar jag gärna med mig av här och nu. Håll till godo, ha en god afton och sov gott!

Enkelt och gott. Vitt vin, sherry, schalottenlök, selleri, fiskbuljong och grädde.