Skarpaste kniven.

Jag tänkte inte alls skriva ett inlägg idag, men måste få dela med mig av min glädje över våra nya köksredskap. Mannen och jag kom äntligen iväg till Bagaren och Kocken för att lösa in min present från groupisar och andra goda vänner. Jag ville ha en ny stekpanna, ny pepparkvarn och en ny kniv. Efter att förmodligen testat personalens tålamod till bristningsgränsen i knivavdelningen kom vi hem med dessa utensilier:

Vem kan motstå en Porsche-kniv, trots att den vid första anblicken såg helt omöjlig ut. Just därför var jag förstås tvungen att prova den och den är bättre än vilken Global-kniv som helst. Jag gillar inte greppet på de sistnämnda. Helt fel balans i min hand och som tur var tyckte mannen likadant. Däremot låg en Wüsthof-kniv mycket väl i handen, men vi har redan en sådan kockkniv.

För dig som inte känner mig väl vill jag påpeka att en Volkswagen har jag aldrig velat ha, så det är inte därför valet föll på Porsche. Den är av Santoku-modell, vilket vi redan har en, men jag är mycket förtjust i den och är så användbar. Vi ska skicka iväg ett antal knivar för skärpning och det är dags för den "gamla", då måste jag ha en annan under tiden.

Om någon har tips på bra knivblock är jag tacksam. Vi behöver bättre och mer lättillgänglig förvaring än vi hittills haft. Nästa steg är att lära sig skärpa knivarna själv, men där är jag inte riktigt ännu. En stekpanna fick följa med hem också. Den gamla är fyra år gammal och börjar ge med sig. Den nya är fin och har två handtag, vilket anas på bilden ovanför.

Den är relativt tung, så det behövs. Den är av gammaldags gjutjärnstyp, det vill säga, ju mer man använder den, desto mer instekt blir den och insidan ska mörkna med tiden. Det ska bli spännande att börja om från början och slippa "non-stick" igen. deBuyer heter den och det märket har jag aldrig hört talas om förut, men jag tror vi ska komma bra överens.

Salt-och pepparkvarn blev det också. En extra bonus var att de var laddade redan. Träkvarnar är så mycket trevligare att hålla i än plast-dito. Och bok är ett vackert träslag. Zassenhaus har 25 års garanti på kvarnverket, det borgar för kvalitet, tänker och hoppas jag. Något mer blev det inte, men jag har faktiskt en slant över att spendera i denna trevliga butik.

Efter detta besök åkte vi till Ica för att skaffa ostbågar och ispåsar. Vi hittade fina jalapeños också, därför blev det mellanmål när vi kom hem och startade grillen. Planen var ändå att grilla karré, så det passade ju fint. Först fick jag riva ner en massa olika ostskalkar som låg och skräpade på vår osthylla i kylen och blanda med färskost. Ena osten har sex år på nacken, den hade huvudrollen i våra poppers idag. Näe, den har inte legat i vår kyl i sex år, men är lagrad så länge och helt grym!

Så gott och bara lite onyttigt. Men middagen som sådan var ju väldigt nyttig, så vi låter udda vara jämnt. I morgon blir det kycklinglår och bulgurröra. Sedan får vi planera för kommande vecka, så att både jag och mannen vet vad vi ska laga för mat. Plötsligt har vi fått ont om tomma matlådor, vilket betyder att frysen är full av mat.

Lammet borde vara på väg om några veckor, därför behöver vi hålla igen på inköp och "överflödig" matlagning. Hur nu det ska gå till när jag är hemma nästan en hel vecka till? Jag får hålla mig mig själv i strama tyglar, eller låta mannen laga maten. Han är mycket bättre än jag på att göra mat för två. Jag lider fortfarande av dagmammesyndromet och tar till lite extra.

Å andra sidan är jag väldigt bra på att koka soppa på en spik, eller att få två hekto köttfärs att likna fyra. Det är då santukoknivarna kommer till sin rätt. Finhackade champinjoner och grönsaker drygar ut många rätter, så till den milda grad att svamp- och grönsaksratare grundligt luras att tro att det är mer kött än annat. Många dagbarn har jag bedragit på detta sätt och de mår bra såvitt jag vet...

Om mannen gör det han måste i morgon och jag orkar ur sängen i skaplig tid tänkte jag att vi ska jaga svamp. Företrädesvis kantareller, men jag vet inte hur sent ute vi är. Men när jordgubbsplantorna går i blom efter omplantering, så borde det inte vara omöjligt att hitta kantareller nu. Om så är fallet, torde ändå trattisarna var på gång och det är inte heller fy skam.

Det är bara det där med platsen i frysen då, men det får vi lösa på något vis. Vi har en nätad dörr som kan få tjäna som torkplats och gamla glasburkar har vi nästan till förbannelse. I värsta fall får vi klä spaljén med svamptrådar. Det är bara att jaga fatt de små gynnarna alltså och lösa eventuella förvaringsproblem efter hand. Precis som man löser livet i övrigt, efter hand...

Ha en skön lördagskväll och god söndag!