Pass!

Vilken dag det har varit! Full rulle från åtta i morse, förvisso med tid att bläddra i tidningen och bli sugen på att laga vietnamesisk mat, till åtta ikväll. Som tur är har jag ledigt i morgon, eftersom jag jobbar lördag till torsdag härnäst. Måndag är en halvdan dag och det är också tur, för när jag ringde min VC för att förnya mina recept stötte jag på patrull.

Jag har inte varit hos vare sig doktor eller astmasköterskan på två år och så kan vi tydligen inte ha det. Inte är det mitt "fel", de har faktiskt missat att kalla mig. För jag minns tydligt att när jag listade mig 2012 på grund av min, som det visade sig, astma så skulle det vara en årlig kontroll av min hälsa. Vilket fungerade tills för två år sedan. Recept har jag fått ändå, så jag har inte klagat precis.

Nu fastnade jag i porten och kunde inte undgå en läkartid längre, men det är väl lika bra tänker jag, för då kanske jag kan få allergimedicin på recept också, eftersom jag måste öka dosen Giona mot astman om våren och sommaren. Att Bricanylen i handväskan börjar bli gammal på grund av att jag sällan behöver ta till den tyder på att jag är en mönsterpatient.

Enda läkartiden som fanns kvar nästa vecka och passade någorlunda med mitt schema var på måndag kvart över tre. Jag hade visserligen klarat mig med de mediciner jag har kvar en vecka eller två till, men veckan därpå är det bara långa dagar och sedan har jag semester. Inte vill jag gå till doktorn då inte. Då ska jag bara lata mig. På riktigt. Hoppas jag i alla fall.

I morgon blir det livat värre. Jag ska till AF och mannen måste till polisen. Himla bra att myndigheterna ligger vägg i vägg. Mannens ärende är att förnya sitt pass inför en resa till USA i höst och då måste man söka ESTA för att kunna få inresetillstånd och allt vad det är mer. Jag kan inte följa med på resan tyvärr, men kom ändå på att även jag behöver nytt pass.

De gäller bara fem år numera och lottovinsten kan ju dimpa ner närsomhelst, så det gäller att vara förberedd. Fotot i mitt nuvarande pass fick mannen att associera till något som inte är PK (politiskt korrekt) att nämna och eventuellt även till foton på presumtiva brottslingar i USA. Inte särskilt smickrande, med andra ord...

Nej, det blir inget sådant foto, du får använda fantasin för att göra dig en egen bild av hur jag ser ut i passet. Om jag får ett nytt pass utfärdat i morgon kommer jag för det första att ha mycket mera hår på huvudet, glasögon, och inga stora örhängen. Där fick du lite hjälp på traven.  Nästa vecka kommer jag att ha avsevärt mycket mindre hår, det ser jag fram emot.

Jag ser också fram emot att krama kudde alldeles strax. Är verkligen inget energiknippe nu och alltför sällan överhuvudtaget. Det blir liksom blixtinsatser när nöden så kräver eller för att få något ur världen så jag slipper ödsla energi på att klaga över bristen på handlingskraft hos mig själv. Jag funderar febrilt på när jag ska kunna ta ut resten av alla mina semesterdagar innan de blir fler...

Jag vill, behöver och förtjänar ha en semester till i år. Ungefär på detta viset:

Bild lånad från jade.se

Sov gott, om du inte redan gör det, eller när det blir dags för dig. Ha en ypperlig fredag och ta hand om dig!

Säng, säng, säng.

Varför vaknar jag en halvtimme innan jag måste, v a r e n d a dag? Jag behöver sova all tid jag har tillgodo, börjar gå på ångorna nu. Begriper inte att folk uppehåller sig i köpcentra när det är så vackert väder och det finns en massa ställen man kan uppehålla sig på. Hängmattan, stranden, skogen, utflykten, balkongen eller uteplatsen...

När jag kom hem halv sju, fick jag en G&T av mannen och order att sätta mig på altanen och slappna av. Sudokun gick åt pipsvängen, jag är slut i rutan. Läste min bok istället, även om det gick långsamt. Ögondroppar, nässpray och en extra dos Giona var av nöden. Min bästa tid är inte nu, om du förstår vad jag menar. Funderar mer och mer på att vaccinera mig inför kommande säsonger.

Problemet är att på vintern har jag inte så mycket besvär och då glömmer jag bort mina planer, dessutom kostar det en hel del, så jag väljer gärna bort dessa utgifter. Å andra sidan är det inte direkt billigt att hålla sig besvärsfri utan receptbelagda läkemedel heller. Pest eller kolera? Ja, det är frågan. Nu vet jag att det finns val, önskar jag hade fått veta det tidigare i livet.

Mannen och jag hoppas på den stora lottovinsten. Då ska vi bli vinodlare på andra breddgrader, osäkert vilka dock. Kroatien är ju trevligt, liksom Italien och Sydafrika. Chile kan nog vara bra också, men det känns väldigt långt bort, precis som Australien. Huvudsaken är att det är varmt året om och att luftfuktigheten passar mina bronker. De är kinkiga med sådant.

Blir vinsten inte så stor kan vi tänka oss att flytta till eller bygga ett hus med närmsta granne på två kilometers avstånd, vid havet och nära till skogen. Inte för nära dock, med tanke på allergin. En ännu mindre vinst hade oavkortat gått till att bli av med allergin och en stuga vid havet. Eller i havet, på en lagom stor ö och en hyfsad båt att transportera oss i.

Tänk att kunna landa fisken själv och slippa åka till affären och hämta den. Gårdagens fångst var dock helt okej.

Quinoasallad, grillad fänkål och ananas...

1.3 kg havskatt, det blir många middagar det. Två fina filéer blev det kvar när jag skurit ur de bästa bitarna till spetten, förutom ett par påsar med bitar till soppa och gryta. Det är gott och prisvärt att äta havskatt i jämförelse med många andra fiskar. 99:-/kg är billigt idag, det är bara strömming som är billigare, tror jag.

Vi har officiellt invigt sommaren nu, mannen och jag. Utemöblerna är avtvättade och på plats.

Helt och hållet mannens förtjänst, jag har bara burit ut dynorna.

Idag blev det grillad karré och diverse tillbehör till middag, Också det är mannens förtjänst. Jag satte mig i soffan som sagt och vilade fötterna.

Det är bara två dagar kvar att jobba, sedan har jag ledigt i tre dagar. Det ska bli så skönt!

Ta hand om dig och ha en fortsatt trevlig helg!

PS. Sängen var det, ja.

Handböjare. #bloggswe

Vilken tur jag har, jag ska jobba i morgon. Egentligen skulle jag vara ledig, men två farmaceuter är för lite en fredag. Kötiderna blir för långa under lunchtimmarna, det är inte försvarbart. Dessutom ska mannen till Malmön och gigga, så då är det lika bra att jobba på. 151 timmar har jag fått ihop i juli, om jag inte räknat väldigt fel.

Några som verkar räkna väldigt fel är F-kassa och A-dito. Förstår inte hur min ersättning kan beräknas på en inkomst cirka 10000 under den lön jag fått under de senaste sju månaderna. Men jag ska ringa i morgon, innan jobbet. Då ska jag också passa på att fråga varför jag åker på en karens igen. Det känns väldigt orättvist. Jag gör ju det som förväntas av mig.

Söker alla jobb som utannonseras, rapporterar i tid, skaffar mig jobb utan någon som helst inblandning av Af och undviker att belasta "systemet" i möjligaste mån. "Är det konstigt att man längtar bort nån gång?" sjöng Lena Andersson. Är det konstigt att man blir helt slut i rutan, säger jag.

Lönen för 70 bortkomna timmar i juni kom i tid, annars vet jag inte hur knasig jag blivit vid detta laget. Min(a) chef(er) gjorde allt för att skaka fram rätt papper till löneavdelningen och den i sin tur var så snabb man kan önska sig i den situationen. Att de var tvungna att be om mina bankuppgifter är en extra (o)rolig krydda. Jag har ju fått lön mer eller mindre under ett år redan?

Mannen vann 42 kronor på Lotto nyligen. Det fattades bara sex nollor för att vi ska kunna slippa oroa oss för framtiden. Eller i alla fall fem nollor, så klarade vi oss gott ett bra tag. Postkod-Maggan och gänget lyser med sin frånvaro. Jag vann 240 kronor i maj. Det delas ut extravinster och bilar, men inte i Bovall eller Mölndal, inte!

Men det räcker med ett fast jobb, så är jag nöjd och glad. Det kommer snart ett erbjudande jag inte kan motstå, ska vi säga så?

Dagens middag gjorde mannen och den såg ut såhär:

Hemlagad handböjare

Nu är klockan över 22 och då får man gå och lägga sig, det säger vännen Mats. Före dess är man ett dagisbarn. Natti därute!