Powered By Blogger

fredag 19 februari 2016

Hemlisen.

Har du väntat länge tycker du? Jag har väntat ännu längre, kan man lugnt säga. Du som följt mig ett tag eller känner mig personligen vet ju att jag på felaktiga grunder blev uppsagd från min anställning på Kronans Apotek sommaren 2013. Av Sveriges Farmaceuter fick jag ingen som helst hjälp, trots att självaste chefsförhandlaren upprördes av tillvägagångssättet hos min regionchef.

Ingen upprättelse, ingen ursäkt, "no nothing" från något håll. Jo, HR-människan kunde tänka sig att tvinga regionchefen att be om ursäkt för att jag "skulle kunna komma vidare i livet, utan bitterhet". Hade jag varit tvungen att vistas i samma rum som han, hade han fått ont i sitt andra knä, också. Tack för möjligheten, men för mitt eget bästa avstod jag chansen att förtydliga min inställning till honom.

Jag sökte alla tjänster som kom ut på annons, även de som Kronan lade ut för jag hade ju förtur, bevars. Fick inte ens svar av den som ansvarade för semestervikariaten nationellt, trots att jag hade ett större upptagningsområde än de flesta, tror jag åtminstone. Jag vet med bestämdhet att jag hade varit välkommen till exempelvis Kungshamn.

Efter närmare ett år kom i alla fall en första anställning som sommarvikarie på NÄL och Apoteket AB. Regionchefen hade hittat mitt CV i databasen och ringde upp. Jag var överlycklig över att vara tillbaka i matchen igen. Sedan blev det sporadiska inhopp på Frölunda Torg, Kungälv, Kortedala Torg, Östra och Floda.

Sökte allt som gick att söka under tiden förstås och fick ett tremånaders vikariat på Östra. Jag och alla mina arbetskamrater trodde nog att tjänsten skulle bli min, men chefen valde en annan sökande. Vid detta laget var det redan mars och andra började höra av sig med önskemål om semestervikariat och hjälp vid ombyggnationen i Floda.

Jag jobbade i Åsa runt midsommar och hoppade in på chefens andra apotek på Kungsmässan vid behov. Sedan blev det Floda för nästan hela slanten och med inhopp i Lerum vid behov. När en kollega där fick möjlighet att ta tjänstledigt ett år, blev jag tillfrågad om jag ville ta det vikariatet. Om jag ville! Samtidigt måste jag ju söka andra tjänster för att få a-kassa...

Så jag skickade in ansökningar, mer eller mindre halvhjärtat, för att göra rätt för mig gentemot Af och a-kassa och hyste inga större förhoppningar om att bli aktuell för en tjänst. Jag vet ju att de flesta tjänster redan är tillsatta internt innan annonserna går ut, det är så det fungerar och det är bara att acceptera. Jag brukar notera orten och kontaktperson ifall någon skulle höra av sig.

Dessutom vill Af ha en aktivitetsrapport, då är det enklare att minnas i efterhand även om jag redan fått "Tack, men nej tack-mailet". Den tionde januari kom en annons om en tjänst på Kungsmässan. Reflexmässigt sökte jag och glömde bort det totalt. Noterade inte ens i min almanacka. Det gick några veckor, sedan ringde min gamla chef från Åsa och undrade vad jag gör.

Nu blev det lite trassligt eftersom jag inte ens mindes vad jag sökt. Plus det faktum att jag har ett kontrakt till och med september. Och att jag inte vill sätta min chef och kollegor på pottkanten. Chefen B hade hittat mitt namn bland trettio andra sökande och valde mig. Hon var väldigt angelägen och det är ju smickrande och mycket glädjande, men hur ska vi lösa detta...

Det enda raka är att berätta för chefen A hur det ligger till, förmedla kontakt och vänta på utslaget av deras förhandling. Chefen förstod ju mycket väl att jag vill ha en fast tjänst, men det ställer dock till det en hel del för henne, så jag förmodade att tidpunkten för framför allt bytet skulle diskuteras ingående, eftersom 1:a april infaller ganska snart.

Döm om min förvåning då jag i måndags mailade båda cheferna med en förfrågan om hur det går, det är fruktansvärt påfrestande att ha hela sin yrkesmässiga trygghet liggande i andras händer nämligen, fick ett svarsmail från B med ett "Välkommen till Kungsmässan 1:a april". Därav måndagens öppnande av den lilla flaskan Cava som legat i kylen i väntan på något speciellt att fira.

Jag pratade med henne på tisdagen och vi var båda lika glada för att allt gick i lås, som jag bedömer det i alla fall. Löneförhöjning får jag också, så argumentet att jag som tekniker är för "välbetald" för att få tjänsten som alla trodde var min, håller ju inte. På mindre än ett år har jag höjt min lön med trettonhundra kronor. Inte jättemycket kanske, men det har inte ens varit några hårda förhandlingar.

Eftersom jag kommer att köra söderut kommer den ekonomiska vinsten bli ännu större då jag slipper den förhatliga trängselskatten på cirka 300 i månaden. Det tar ungefär lika lång tid att köra till Kungsmässan som det gör till Lerum, faktiskt fem minuter kortare, så det är också en vinst för mig. Varför är jag då inte odelat lycklig över hela situationen tänker du kanske?

Svaret är enkelt, jag trivs så himla bra både i Lerum och Floda. Mina arbetskamrater är de bästa och jag kommer att sakna dem så fantastiskt mycket! Jag tröstar mig med att det hade blivit ännu svårare att lämna dem till hösten när vikariatet ändå varit över. Detta med att berätta för mina kollegor har varit känslomässigt jobbigt, men alla har varit glada för min skull och det är jag tacksam för.

En annan nackdel med det nya jobbet är arbetstiderna och helgtjänstgöringen, men tröstar mig med att det blir pengar i plånboken och att det inte är öppet senare än 20 på vardagarna och till 18 på helgen. Två helger i månaden, precis som nu, med skillnaden att man jobbar både lördag och söndag. Inte roligt för mannen heller, men det finns som sagt fördelar och nackdelar med allt.

Jag undrar i mitt stilla sinne vilka chanserna varit att få tjänsten som är utlyst på Östra denna gången. Om den annonsen kommit ut innan förhandlingarna rotts iland mellan A och B, hade jag ju sökt igen för att uppfylla kraven från Af och a-kassan, om inte annat. Nu är det bara slöseri med tid, tänker jag. Främst chefen M:s om det är så att jag funnits i åtanke...

Idag är jag ledig, det är skönt. Har tvättat och ätit sen frukost, klurar på middagen, men är nog ganska klar över hur jag ska tillreda fisken. Ja, det är ju fredag! Eftersom jag hastigt fick byta arbetsställe på grund av att kollegan i Lerum var sjuk igår hann jag inte kolla utbudet hos Fiskhandlar'n i Floda som jag tänkt. Men vi hade rödtunga kvar i frysen, så det är ingen ko på isen.

Igår ordnade mannen med vinkokta musslor och en stor flaska Cava, för att fira lite till.



Vi firar också att några av hans kunder kommit igång på allvar nu och lägger fler och större ordrar än tidigare, så vi har lite flyt båda två nu, det är roligt!

Ha nu en härlig helg och ta hand om dig och din omgivning!



8 kommentarer:

  1. GRATTIS!!! "Plötsligt händer det"...
    STOR kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket! Stor kläm tillbaka! :)

      Radera
  2. GRATTIS!!! Det var vad jag trodde! Rackarns vad kul för dig.

    SvaraRadera
  3. Grattis och lycka till!

    Birgitta

    SvaraRadera
  4. Å vad kul ... det var det jag misstänkte :-) Stort GRATTIS till dig och grattis till maken också.
    Kram vännen och lycka till med det nya när det blir dags.

    SvaraRadera