Huvudlöst. #bloggswe

Hoppsan, vad denna dagen försvann fort! Mannen och jag nattsuddade och sov kanske lite väl länge idag. Sedan tar ju tidningsläsandet en stund också. Jag har tvättat, eller åtminstone laddat maskinen och hängt tvätt, förberett maten och försökt att lära mig hur Visma e-ekonomi kan hjälpa oss i vardagen. Tyvärr stötte jag på patrull ganska omgående, så jag kom inte så långt.

Räkenskapsåret vill jag ska börja i Maj, men det verkar förinställt på 150801, för det är helt ologiskt att vi skulle ha gjort den inställningen själva. Jag vill lägga in gamla fakturor för att få en helhetsbild över transaktionerna hittills, men eftersom datumet inte överensstämmer med nämnda räkenskapsår, blir det inget alls gjort. Jag försökte ändra inställningarna för det, men blir nekad.

Jag har ställt frågan i forumet för programmet och inväntar svar på hur jag ska kunna ändra till de datum vi vill hålla oss inom. Det är ju meningslöst att göra bokslut i Augusti, när företaget startades i Maj månad. Lite frustrerande är det ju, men jag är glad över att jag har ett väl uppbyggt tålamod, samt har tagit på mig denna uppgift, för annars hade förmodligen datorn åkt över trappräcket...

Mannen är av den tålmodigare sorten i vanliga fall, men inte när det gäller sådana saker som datorer och programvaror. Jag brukar säga att han borde blivit lärare, för han är pedagogisk och duktig på att "ta" människor. Då är tålamodet imponerande, i alla fall så länge folk visar ett genuint intresse och vilja för att lära sig. Korkade människor göre sig icke besvär, däremot...

Jag är likadan. Så förvånande? Nej, vi är mycket lika, egentligen. Det är bara kul att få dela med sig av sina kunskaper till dem som verkligen vill lära sig och är nyfikna. Lika roligt som att få vara den nyfikna och lära sig något nytt. Därför ser jag fram emot kvällen i morgon, då jag ska försöka lära mig mer om hur basen funkar. Kanske lära mig hitta rätt band utan att räkna.

Måste komma ihåg att be mannen om "hängsle", så jag kan stå upp och öva. Jag spänner mig för mycket när jag sitter ner, då den halkar runt i knät på mig och till skillnad från en elgitarr är basen stor och framförallt lång. Då är det bäst att ha det så bekvämt som möjligt, annars blir det bara jobbigt och ont vill ingen människa ha.

Just nu pågår det spökvandring utanför vårt hus. Det lyser lyktor på ängen och med jämna mellanrum hörs skrik från de skrämda barnen. Nyss var det någon som drog igång en motorsåg...
Det är för mörkt och lite för långt bort för att vi ska se vad som egentligen händer, men det låter mycket om hela arrangemanget och den skräckblandade förtjusningen är uppenbar.

Jag har ingen som helst lust att gå ut och delta, men tycker att det är kul att området har sådana aktiviteter för barnen. Misstänker att de vuxna har rätt kul också. Det är inte ofta man får skrämma ungar så de nästan hoppar ur kläderna, tänker jag. Borde kanske delta nästa år, trots allt?
Eller inte, jag blir så trött i huvudet av allt skrik. Borde i så fall komma huvudlös...

Dagens middag blev en klassiker.

Det är inte mycket som slår en riktig fläskstek, eller som det faktiskt stod på förpackningen; Riktig fläskestek. Såsen är gjord på skyn förstås och min svärmor har lagt in gurkan, som smakade precis så som inlagd gurka ska. Lite syrligt och sött på samma gång. Jag får nog be om receptet, så att jag kan göra likadant, när jag blir pensionär.

Ha en fortsatt fin söndag och var rädd om dig!