Fredagslyx.

Jag längtar efter fredag av två anledningar. Dels och mest för att mannen med största sannolikhet får med sig en snarkmaskin hem från Sömnlabbet, dels för att min långhelg börjar då. Just nu är mannen lite väl högljudd för sitt eget bästa. Jag har inget tålamod alls och är rädd för att jag kommer och drämma till honom lite för hårt en vacker natt...

Det hjälper inte hur jag möblerar om honom med kuddarnas hjälp, han är omöjlig att få tyst på. Lite snuva har den effekten och det är ju inte hans fel. Jag sover för lite och för dåligt, vilket i lördags gjorde att jag somnade i fåtöljen medan jag läste min urspännande bok. Bara jag och katterna var hemma, det var helt tyst och jag var trött efter jobbet.

Mannen var och spelade på Bluesbåten med de andra pojkarna i No Fear Tattoo Rhythm & Blues Revue, nämligen. Jag hade planer på att åka dit, men kände att jag borde vila istället, vilket uppenbarligen var ett bra beslut. Jag gick och lade mig halv tolv och började läsa tredje delen av The Liveship Traders, men insåg att jag var för sömnig för att fatta vad jag läste.

Hörde att mannen kom hem, kände att han klappade om mig innan jag sov som en stock igen. Min klocka ringde förstås klockan åtta som vanligt och jag serverade kaffe och GP halvt tio, strax innan jag åkte till jobbet. Jag trodde faktiskt inte att han skulle vakna då, men det gjorde han. Men oj, så hes han lät. Det är lite bättre nu, men långt ifrån vad det borde vara.

Jag tror att om han slutar snarka kommer hesheten, som gjorde att vi sökte hjälp från början, att försvinna helt. Det är snart ett år sedan han slutade röka och jag tror också att när flimmerhåren nu är utbytta mot friska är de känsligare för retande partiklar som damm och annat. Och gudarna ska veta att det har dammat rejält när mannen har röjt runt i skräprummet...

I fredags slog mannen på stort och serverade skaldjur. Jag fick uppdraget att öppna ostronen och det är inte min bästa gren. Först gällde det att hitta ett lämpligt verktyg för ändamålet. Jag har sedan urminnes tider alltid en fickkniv i handväskan. Man vet aldrig när man kan komma att behöva en. Grov och stabil nog för ostronskal, för köksknivarna är jag förstås väldigt rädd om.

Det gick ju bra till slut, inga skador att rapportera. Champagne i glasen och således en riktigt lyxig fredagskväll, men vi lever bara en gång, så det är lika bra att njuta så länge man kan och får. 

När jag slutade jobbet igår gick jag in till charkdisken på Ica och hämtade två rediga entrecôter till middagen. Mannen skalade potatis och lökar till våra små gratängformar, medan jag monterade ihop det hela. Sedan var det bara att sippa vin och vänta på att de skulle bli klara i ugnen och snabbsteka biffarna. Et voilà!

Med riven parmesan i gratängen behövs det ingen sås. Jösses, var det jag som sa så?! Nåväl, vi tar igen det idag, ty jag föll för skinksteken i charkdisken också och därför blir det ribbestek med sås av skyn från den. Först måste jag tyvärr hämta grädde och lite annat, men jag tänker släpa med mig mannen ut, så blir det lite roligare...

Ha en fin måndag och vecka, så ses vi i en blogg nära dig framåt helgen, om du vill!

Nu är det kokta fläsket stekt!

"Du söde gröd", som farmor brukade säga. Det är mycket nu, trots att det är semester. Visserligen har vi latat oss ganska bra några dagar, men också skaffat oss en massa huvudbry, så att vi knappt sover om nätterna. Jag märker att det tar lite längre tid för mannen att somna, därför tar det ännu längre tid för mig.

Hur ska det gå när han får sin snarkmaskin om jag inte kan somna förrän han börjar dra sina timmerstockar, vars ljud jag dämpar medelst öronproppar och ommöblering av hans kropp och kuddar. Jag får nog se till att ha semester när han blir knäpptyst, så jag kan sova på dagtid. Fast man vänjer sig snabbt, vid både det ena och det andra...

Nu har vi tittat på ytterligare ett hus och är ganska (mycket) intresserade. Det finns en del att göra runt huset, men det känns inte lika betungande som att lägga om ett tak som i det första fallet. För övrigt är det lite småpyssel, men inget som måste åtgärdas i brådrasket. Frågan är hur mycket vi ens orkar, när vi tömt två hela hus och en lägenhet.

Svärmor är het på gröten och i morgon åker vi allihop och visar upp Sotenäs i all sin prakt för henne. Vi har träffat tre mäklare och funderar på vilken som är bäst för oss. Vi tog hjälp av hittamaklare.se
för att få det bästa urvalet av mäklare i området och slippa åtminstone det besväret. Det är nog så svårt att räkna ut vilken av dem som är mest fördelaktig.

Alla låter "bäst" när de sitter vid ens köksbord, men hur var det nu med dolda fel-försäkringen? Ingår den eller ska man ta en separat? Ska man "styla" eller inte? Förhandsvisning, VIP-visning, två mäklare eller räcker det med en assistent? Ska man pruta på arvodet om det får två fastigheter i ett och samma andetag?

En sak är säker att det som ska målas, det ska målas i "Eklanda-vitt", däremot lägger vi inte ek-tarkett. Även om vi inte kan begripa hur alla i hela Eklanda vill ha det så opersonligt och så likt alla andras hem invändigt, så är det alla mäklares råd. Nog för att det är originaltapet överallt här utom i köket, men en liten fondvägg hade väl inte varit fel i sovrummet?

Det är inte vårt problem när huset väl är sålt, vad eller hur andra gör med det, men det verkade som om alla behåller det vita, så slipper de göra om inför en försäljning. Jag blir helt stum, flyttar de verkligen hit för så kort tid? Mäklarna säger enhälligt att det är väldigt få hus som säljs i vår del, det vill säga den äldsta delen, för här trivs man och vill stanna, uppenbarligen.

Det är bara vi gamla stollar, i det andra huset på tre år som varit/blir till försäljning, som flyttar från området. Å andra sidan har mannen bott här i 24 år, så det känns nästan som att det är dags. Själv har jag flyttat många gånger, som du kanske vet, men jag flyttar hem denna gång och i så fall för gott. Fast osvuret är bäst, vi kanske flyttar till Kroatien eller något annat trevligt land innan vi är klara...

Idag blev det sen middag, för vi åkte till mamma Siv för att visa bilder och diskutera alltihop som händer och det tog ju sin lilla tid. Stekt fläsk med löksås, det är gott det!

Vi har ätit gott hela helgen, utom i söndags, då åt jag knäckebröd framåt kvällen. Vet inte vad som flög i mig, men frukosten flög ur mig och jag mådde tjyvtjockt hela dagen. Mannen stekte korrrv till sig själv när vi kom hem från Bovall. Det luktade jättegott, men jag kunde inte tänka mig att äta den. Det var ju tur att jag snabbt blev av med den bakterien eller vad det var.

Att både vara sömnlös och utan mat är ingen bra kombination när det är så mycket att göra och tänka på. Jag var helt slut innan första mäklaren kom igår. Okej, att det inte var en visning, men vi städade inte innan vi åkte hemifrån i torsdags. Vi åkte så snabbt vi kunde efter att mannens deadline passerades, vilket bara tog en och en halv timme denna gången...

Vi fick ge oss av direkt för det fanns ingen kattmat och givetvis inget till oss själva heller.

Det blev karré och en färdig potatisgratäng, vi var för hungriga för att laga mat i mer än 20 minuter. Dagen efter åt vi kokt torsk med äggsås, så gott och alldeles för länge sedan!

Lördagen bjöd på entrecôte vilken vi sparat i frysen sedan tidigare.

Så den där fastedagen kunde jag ju klara av, om man säger så...

Fortsättning följer i en blogg nära dig, ha det gott och ta hand om dig så länge!

Ovisst.

Det har gått lång tid sen sist. Jag vet inte vart tiden tog vägen, men jag tror värmen tog musten ur mig och jag tappade fokus. På vår altan har det varit så varmt att jag flyttat runt, till och från skuggpartierna när jag kommit hem från jobbet. Jag har ju något slags sommarschema nu och har slutat 16 eller 17 varenda dag, utom just min födelsedag. Då är det en vanlig 10-20.15.

Nu överdrev jag lite. Jag stänger sällan, men jobbar oftast 10-20. När jag tittat efter i min almanacka inser jag att de två första veckorna var väldigt snälla, de följande två lite hårdare. Men vad sjutton, klarade jag maj och juni månad, så klarar jag dessa också, sedan har jag semester igen ju!

Varken jag eller mannen är i toppform nu, med mycket som snurrar runt i våra huvuden, både gemensamt och individuellt. Nej, vi ska inte separera. Men eventuellt dra upp bopålarna och flytta med och ihop men min kära svärmor. Det innebär förstås att jag på riktigt jädra allvar måste jaga jobb någon annanstans och det är inte helt enkelt.

Mannen kan fortsätta sin verksamhet oavsett var vi bor, men han är rejält trött på trögheten hos, och ett systematiskt utnyttjande av hans kunskap av kunderna. Har du missat att jag skrivit om detta tidigare kan du läsa här. Ska han bli chili- tomat- och jordgubbsodlare vid sidan om eller på heltid? Ska han söka jobb som hantlangare hos någon lokal snickare eller annan hantverkare?

Två hus ska ut till försäljning och rensas hårt på inventarier och "onödiga" minnen. Jag var länge en hamster, men två skilsmässor och sex flyttar botade mig. I den sjunde flytten hade jag med mig mina kläder. I denna eventuella åttonde flytt ska tre bohag hamna på samma adress, dock i två olika bostäder. Det mest spännande av allt är att svärmor ropade JA, när idén lades fram...

Mannen och jag har diskuterat en flytt från storstadsområdet och "hem" till mina hemtrakter under en längre tid, alternativt någon plats som är mer utanför och billigare. Numera, efter svärmors sjukdomsepisod är det mest intressant att det finns utrymme för generationsboende. För inte kan vi lämna lilla mamma Siv själv, ity hon inte blir vare sig yngre eller raskare.

Vi hade turen och lyckan att ha både henne och moster M på middag i lördags. Vilka härliga damer! Vi startade med lite cruditées med avokadohummus och parmesandipp. Cava till såklart. Lite senare på kvällen grillade mannen kummel och den avnjöts med rosé. Det blev inga matbilder från denna dag, "bara" andra minnen.

När mannen inte vet vad han ska hitta på till middag blir det som ovan. Entrecôte med grillad färskpotatis, årets första egna bifftomat och resten av avokadohummusen från lördagen. Tja, vem är jag att klaga på det?

Igår blev det grillad lax med grönt, melon och trädgårdens skörd av bär. Jordgubbarna ska vara vita och heter följaktligen Snow White. De har en liten ton av ananas och är jättegoda. Jag är inte glad i jordgubbar som närmar sig övermogenheten, eller är för söta, så jag är förtjust över dessa. Nu ska vi bara få dem att överleva vinter och en eventuell flytt.

Jo, sen är det ju detta med att få tankarna att sluta mala och mannen att sluta snarka, sedan är allt underbart. Skojar bara, det blir lättare att sortera tankarna och lägga upp en krigsstrategi. Jag har läst hela Emperor-serien av Conn Iggulden och vet hur de stora romarna planerade sina mått och steg för att vinna på slagfältet. Veni, vidi, vici?

Nå, mycket måste klaffa och det är långt ifrån säkert att det händer på denna sidan av årsskiftet. Fortsättning lär följa...

Ha en fin semester, fredag eller sommar, vilket som passar dig bäst!    

Semesterplaner.

Rymde. Utan frukost. Det visade sig att katterna inte kunde behålla sin frukost i magen. Den första fick städas bort på macken nedanför backen. Nästa på en annan mack innan stadsgränsen passerats. Innan vi var framme kom det ur andra ändorna också...

Suck, det är inte lätt att flytta på gamla katter. De vet när vi börjar packa, att risken är stor att de måste åka bil. Därför blir de inte utsläppta, för då vet vi inte var de tar vägen. Det har vi lärt oss, åtminstone. Men vi lär så länge vi lever och katterna har lärt sig att det inte är så farligt i "sommarstugan". Visserligen är det fortfarande skönt att gömma sig under sängen, men inte så länge.

Vad jag däremot tycker börja kännas en aning tröttsamt är att sängen krympt. Två individer får plats, men fyra är det värre med. Även om två av dem är katter och inte jättelika. Det är lustigt att Compiz gärna tar plats i vår säng här, men inte hemma i Hagen. Därför vänder man sig inte lika obehindrat, om man skulle vilja. Det är trots allt tur att vi inte har propellerstilen, mannen och jag.

Det finns mycket man vill hinna med på semestern. Hälsa på alla nära och kära. Umgås med maken och bara vara. En svår balansgång. Men det finns plan för att hinna med både det ena och det andra. Idag var det bara en sådan dag då jag kände mig fullständigt asocial, så vi åkte till Dingle och skaffade en grillborste. Därifrån vidare till det mest ödsliga köpcenter jag skådat.

Från Tanumshede bar det vidare hemåt längs kustvägen och en glass på Piper's i Hamburgsund går bara inte att hoppa över i det läget. Puffade före, under och efter glassen, men det var det värt! Jag tog inget kort på Chokladdrömmen, men den var tjusig! Väl hemma igen fick mannen ta hand om lite affärer, det är svårt att ha semester på heltid när man är egen företagare.

Hämtade Compiz medicin på "fel" apotek, men det var roligt att återse gamla vänner och kollegor där, så det får väl gå ändå. Sedan åkte vi hem igen och ordnade med maten. Mannen fick även idag tända grillen för entrecôten som vi "råkade" hitta i frysen igår.

Gårdagens middag bestod av en asiatiskt kryddad havskattfilé. Löjligt gott!

En så stor bit behöver inte mer än lite fänkål och vattenmelon som sällskap. Jag vet inte vad det blir till middag imorgon, men planen är att äta lunch på sonens arbetsplats, sedan åka till tippen och banken. Förhoppningsvis kan vi se barnbarnen på hemvägen, förutom min kära syster. Förmiddagen är vikt åt nära och kära i Hunnebo, hoppas planen håller.

Ha en fin kväll och morgondag, oavsett vad du planerar att göra!

Klappdags.

Det är inte annat än ett smärre under att vi (jag) fick ändan ur vagnen igår och kom iväg. Abnormt trött och småfrusen släpade jag mig upp till övervåningen och satte mig på sängen. Där satt jag en halvtimme innan jag tog den där duschen. Vi hann bestämma oss för att resa lätt och både det beslutet och lite vatten fick mina livsandar att vakna, åtminstone lite...

Vårt största frågetecken var hur Mayzan skulle klara att åka i bur utan dumstrut. Det visade sig att det gick utmärkt och att hon låter sitt krigsärr vara ifred. Värre blev det då med Compiz som började låta väldigt högt, kräkas och hyperventilera så vi fick stanna för att försöka lugna honom. Det gick inte alls, så han fick dregla ner min kappa resten av vägen.

Idag har jag träningsvärk av att hålla honom, men det är ju av mindre betydelse. Huvudsaken är att han lugnade ner sig till slut, trots att inget var som vanligt i sommarstugan. Flyttkartonger och 240 cm säng att gömma sig under var något nytt. När kattlådan blev tillgänglig och vatten på plats i köket kändes det visst lite bättre. Lite senare smakade mat bra också.

Vi åkte och skaffade mat och dryck och började slappna av. Det var nog nödvändigare än vi ville inse att lämna "vardagen" och bekymren för en dag eller två. Vi åkte till Gravarne och hittade entrecôte och piggvar till rimligare priser än hemmavid. Igår blev det kött, fast det var fredag:

Vi sparade fisken tills idag för att hinna kyla champagnen, vilken den kära systern lämnat på köksbordet som en försenad present till mannen. Champagne ska ju, som du vet vara kall, torr och gratis enligt Churchill, och jag är benägen att hålla med om det. Rolig och uppskattad överraskning var det i alla fall!

Idag har vi hälsat på sonen och klurat ut lite om hur hans PS4 fungerar, samt påpekat nyttan med dammsugare. Efter det hälsade vi på hos päronen i deras nya bostad och pratade bort en bra stund, vilket kändes alldeles genomtrevligt och på tiden. Sedan kurrade åtminstone min mage något helt otroligt och det blev dags att göra något åt den saken.

Firren åkte in i ugnen hel och hållen. Förutom gälarna då, som jag fick brottas med en stund för att få ut. Mannen gjorde sin supergoda citronsås till fisken. Den är dessutom både enkel och snabblagad.
2 dl cf, 1½ dl grädde, 1 fiskbuljongtärning, saften från ca ½ citron och skalet från en hel. Et voilà!

Imorgon blir det julklappsutdelning med barnbarnen, äntligen! Sjukdom, jobb och kattproblem har gjort att det blivit uppskjutet gång på gång. Snart fyller lilla Jonna år också, så nu gäller det att ladda om och hitta en lämplig födelsedagspresent.

Resten av kvällen blir det film och lite tidigare läggdags än igår. Det är planen, i alla fall. Fast våra planer har ju en tendens att inte gå på räls precis. Därför känns det extra skönt att min jobbmåndag är av den lindrigare sorten. Bara 10-17, om inte chefen hör av sig förstås och ändrar planen...

Ha en underbar lördagskväll och en toppensöndag! Glöm inte bort att ta hand om dig själv, för hur ska du annars kunna orka hjälpa någon annan?

Kattmat.

Underbara måndag! Det behövs verkligen en ledig dag när man jobbar fredag-söndag och det är lönehelg. Vi har haft att göra, så tiden har gått fort. Det gillar jag också. Det är bara hemma tiden kan få stå stilla och jag får vara sysslolös. Nu är jag ju inte det förstås, men du vet vad jag menar. Man kan åtminstone välja när man ska plocka ur diskmaskinen och gå på toaletten.

När jag kom hem igår var katterna glada. De skuttade ut efter frukosten och hade inte alls lust att komma in när det var dags för mig att åka till jobbet. Precis som väntat åt de upp maten i ett nafs och sedan kände Compiz på doften att det var godisdags. Jag har aldrig skalat räkor så snabbt som igår, när de väl hade tinat tillräckligt. Sedan blev det snabbmat, igen!

Min kära kollega P sa att "Allt för Sverige" hade startat på SVT 1igen och det är ett trevligt program som jag gärna ser. Man får äta framför TV:n ibland. Eftersom räkorna tog sin lilla tid på sig för att tina fick resten gå rasande snabbt för att inte missa programmet. Hackade fänkål, purjo, blomkål, chili, selleri och ingefära så det stod härliga till. Stekte kammusslor snabbt och och la åt sidan samt fräste på grönsakerna.

Gurkmeja, koriander, spiskummin satte smak och färg på det hela och så hällde jag i lite cf, grädde, vitt vin (givetvis i kocken också), fisk- och ostronsås. Det blev jättegott och jag blev jättemätt!

Idag har jag minsann pratat på riktigt med mannen. Jag vaknade av att sopbilen tutade på utsidan och tänkte ta chansen att ringa innan han hinner somna. Var dock tvungen att mata katterna först, men bad mannen hålla sig vaken. FB är bra på det viset, man kan ringa varann utan att ruinera sig. För dig som undrar har han det varmt och gott, men blev förkyld första dagen, stackar'n.

Det ska bli skönt att få hem honom på fredag, det börjar bli lite långtråkigt här hemma nu. Katterna är dåliga på att kommunicera, de struntar fullständigt i mina frågor och "kvackar" mest när de tycker det är dags att bli matade. Att jag säger att det inte är dags än ger mig indignerade kvack i retur, tills de förnärmat drar sig tillbaka och väntar på att jag ska återvända till köket och så börjar det om...

Idag blir det kött och potäter till middag. Min middag, alltså. Katterna ska få "Nötfärs i gelé", det var en succé häromdagen i alla fall, så jag hämtade mer idag. De har bara ätit dyr burkmat tidigare, men jag tänkte att det kan vara värt att prova annat då de med glädje äter både blomkål, majs och yoghurt. Och jag hade rätt. Compiz äter ju allt, Mayzan är lite mer kräsen, men Mjau har fått godkänt.

Fast nu skulle jag ju inte prata kattmat, utan mina frysfynd. Alltså, vem skaffar tre entrecôter och måste frysa in en (1)? Allvarligt talat? Inte jag i alla fall! Självklart styckfryser man alla biffar, karréer och sådant, så att man kan ta fram önskat antal vid behov och då kan det såklart bli en "udda" bit kvar, men så var icke fallet här. Jag vet vem den skyldige är och jag tackar för detta snedsteg...

Dessutom hittade jag två byttor med svampstuvning, den ena med så lite i att det måste vara de ädlaste svamparna, för jag kan inte slänga sådant även om det inte ens räcker till en person. Den andra byttans innehåll räcker knappt, så hopslagningen blir perfekt! Amandine-potatis skaffade jag redan förra veckan, det var också ett fynd. Bryssel- eller blomkål till? Har broccoli också, hm?

Alla dessa val och beslut. Det är inte lätt att vara människa. Jag väljer ett TV-program idag och det är "Kockarnas kamp". Mannen och jag diskuterade härförleden hur det hade blivit om såsduellen fått en tredje sås "utom tävlan", så att säga? Hade kock-juryn kunnat rösta på en amatörsås? Mannen tycker att jag är duktigare än de flesta på att laga sås. Hur hade jag klarat mig bland proffsen?

Mannen har ju jobbat i branschen, ätit på många finare krogar än jag och ändå menar han att jag är jätteduktig. Jag blir såklart mycket stolt över det, men så tänker jag att det säger han bara för att vara snäll. Fast, säger den lilla rösten som försöker överrösta Jantes, han brukar vara brutalt ärlig och uppriktig. Hade Mannerström riktig otur när jag inte kom med i hans kockskola?

Det får vi aldrig veta, jag har jobb nu och det enda jag saknar är högre lön. Med lite tur och skicklighet kanske jag lyckas skaffa mig det också snart...

Ha en underbar måndagskväll och en toppentisdag!