Powered By Blogger

tisdag 28 juli 2015

Min man är bäst! #bloggswe

När jag kom hem igår var jag ganska mör, så jag ställde mig i duschen och drog på mig en skön klänning efteråt. Livsandarna vaknade till på sanning när mannen serverade Cava och en högst oväntad present. Vi säger att vi inte ska ge varandra presenter, men ingen av oss kan låta bli, helt och hållet. Därför fick jag denna kokbok:



Himmel så mycket gott det fanns att läsa om i den! Allt från frukost till drinkar och tilltugg samt glass. Författaren Jonas Cramby är en skojfrisk person också, det gör ju boken ännu roligare att läsa. Det får bli en stadig buffé för ett glatt gäng med en massa ur den boken snart känner jag, medan snålvattnet rinner till. Helst när vi fått vackert väder, men det funkar såklart inomhus också.

Att ersätta tomatillos med physalis hade jag nog inte kommit på själv, och jag hade inte en aning om att texmex innehöll så mycket koriander. Både frö och färsk. Ojoj, så kul det ska bli att prova salsor och guaccor utifrån recepten i denna bok! Inte heller visste jag att texmexmaten har en egen kostcirkel, nämligen knaprigt, hett, sött, syrligt och kladdigt. Nu vet du också detta, bra va?

Jag vet inte vad vi ska laga till idag, men risken är stor att det blir texmex. Eller vad säger jag? Chansen, menar jag förstås. Fast å andra sidan vill jag gärna ha fisk. Vi får ta en tur till affären efter besöket på Af och hos svärmor och diskutera saken på vägen.

Som du förstår är jag ledig idag och även om det inte är "frivilligt", så är det ju tur, med tanke på hur vi firade min födelsedag igår, med både Cava och annat vin. Jag har numera också en personlig sångcoach. Vanligtvis sjunger jag allra bäst i bilen eller i en kör, ty jag är aningens för blyg för att ta i ordentligt. Mannen sjunger själv och han talade om vilket organ man bör använda...

Förutom själva stämbanden och magen som kantorn sa, alltså. Inte heller var det tårna, vilket man väl brukar säga att man ska ta i ifrån. Min blygsel hindrar mig från att skriva det rakt ut, men jag gissar att du fattar vad han menade ändå. Jag gjorde i alla fall mitt bästa och mannen såg nöjd ut, så jag kom över den tröskeln. Fantastiskt vad lite uppmuntring (och vin) kan göra med ens självförtroende!

Har jag sagt att jag är tacksam för att jag funnit mannen? Jag kan ha nämnt det någon gång förut, men jag säger det igen. Han är bäst! Och det här hade jag kunnat sjunga för honom alla dagar.

Ha en härlig dag, det ska jag!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar