Olidligt spännande! #bloggswe

Det går bra nu. Ringer min handläggare på a-kassan och givetvis har hon semester. Får frågan om jag vill bli kopplad till en kollega varpå jag trycker den siffra (6) som anvisas för detta och blir bortkopplad. Heja växeln! Jag fyllde i alla kassakorten från den 15/7 till sistlidna söndags datum och skickade in dem i alla fall. För det har de också sagt att jag ska göra.

Lindome hörde av sig igen och vill boka in mig. Nu råkade jag redan vara bokad just den dagen, men sannolikt kommer det fler förfrågningar. Därför vill jag väldigt gärna veta vad framtiden har i sitt sköte för mig. Kommer det att bli ett års vikariat, eller kommer jag att fara och flyga runt på olika apotek? Klockan två ska jag bli uppringd av AC och då hoppas jag att jag får ett besked.

Det tär på krafterna att inte veta. Jag kan inte planera mitt privatliv och sociala liv. Vågar knappt åka hem och hälsa på och/eller hjälpa barnen, ifall jag blir inringd. Inte okej!
Att vara timmis, som det så gulligt heter, är att vara beredd vid både telefon och bil; rycka in med kort varsel och inte sällan helger och kvällar eftersom det är då man känner efter lite extra.

För visst är det mysigare att vara förkyld hemma i soffan med familjen än att jobba? Barnen vill hellre att mamma eller pappa är hemma och blir nog lite sjukare än de verkligen är. Jag förstår det, det är inget märkvärdigt eller konstigt med det. Speciellt inte med den arbetsbelastning man har på jobbet. Det är tur att arbetsgivarna har en såpass tålig och lojal personal, trots allt.

Jag prenumererar ju på alla apoteksjobb och ser hur många AC som byts ut för att de slår knut på sig själva och går in i väggen. Det är nämligen inte nog med att de ska försöka lösa rena schemafrågor, administrering och allt annat, de ska ingå i driften också. Jag ser på nära håll hur kvällar och helger ägnas åt att jaga vikarier och timmisar för att lösa bemanningen vid sjukdom.

Jag vet precis hur det är, har gjort det själv. I bästa fall hittat ersättare, i sämsta fall själv gått in och jobbat. Det tog nästan knäcken på mig, men jag slutade i tid. Därför söker jag bara i undantagsfall sådana tjänster. Har inget behov av den sortens "karriär". Långt ifrån alla apotek har farmaceuter som AC och jag tror det är rätt väg att gå. Det gäller att utnyttja rätt person på rätt plats...

Med brist på farmaceuter och ett överskott på tekniker vore det smartare att låta fler tekniker bli AC. Dessutom tycker jag att schema och vikarier borde skötas av regionala resurser. Använd hela regionens samlade personalstyrka där den behövs mest. Ha en fast anställd personalpool, så som det var förr. Hur svårt kan det vara?

Idag blir det rester till middag, men inte vilka rester som helst:

Tänkte bena ur lammsteken och värma snabbt i såsen, vilken jag får förstärka lite. Till det bli det ris och rara ärtor. Det blir tidig middag idag, eftersom jag kör ett kvällspass på fem timmar, vilket inte berättigar till lunchrast. Då laddar man ordentligt, för det kan bli hur tufft som helst och det är inte ens säkert att man hinner gå på toa. Som sagt, vi är ett härdat folk på apoteken...

Ha en fin dag och njut av solen, även om det börjar bli lite kyligare ute!