I lördags packade vi bilen och hämtade tre fjärdedelar av familjen Sahlin, för vidare färd till Bovall och FavvoFestivalen på Bônn i Hamburgsund. Den spelande fjärdedelen hade åkt i förväg med guror och Ebbot, för att rådda inför kvällens spelning.
Det var lite mulet och blåsigt väder, men vi slapp regn och det var en varm stämning på spelplatsen.
Bröderna Haaks har verkligen fått till det och det var så mysigt att sitta framför scenen med goda vänner medan Tommy spelade och sjöng med Ebbot som verkade trivas jättebra även på en förhållandevis liten scen. Att de framförde Bobs favoritlåt bara för hans skull gjorde att det kändes väldigt fint.
Under spelningen gjorde jag som så många andra, tog bilder och la upp på fb. En god vän uppmanade mig då att "ge Ebbot en bamsekram och hälsa från mig".
Hm, vad svarar man på det, liksom? Ok, bara jag kommer åt honom, sa jag. "Inga problem, vänta bara till efter spelningen" tyckte Hans. Jaha? Vad är det som säger att jag kommer i närheten av Ebbot då?
Det säger Tommy, men ändå... Han vill väl inte bli kramad av vem som helst, tänker jag. Jodå, mannen och jag blev presenterade och jag säger till honom att jag har lovat en vän att ge dig en kram, "så nu gör jag det och Hans Selander hälsar så gott". Undrar vad han tänkte, egentligen...
Tokiga människa? Sicket sätt? Vad måste man inte stå ut med?
Eftersom jag var chaufför den kvällen fick jag ett Vip-kort för att få köra in bilen på området, så att Tommy kunde ta med sina gitarrer hem till oss och fylla bilen med en komplett familj Sahlin och fortsätta samkvämet med att grilla korv på balkongen. Bilen är av modell jättestor Cadillac och jag brukar lite skämtsamt kalla den för Pansarkryssar'n. Du förstår kanske att det kändes en aning pirrigt att ratta in den på planen?
Folk flyttade på sig när de väl uppmärksammade ekipaget, men eftersom bilen är rätt tyst av sig och Mats Westling (bror till vännen Carin) stod på scen och underhöll; var det väl snarare så att de som faktiskt såg oss, handgripligt fick flytta på dem som stod i vägen. Det gick bra i alla fall, både på in- och utvägen.
Bob fick sitta mellan mannen och mig där framme och hade bästa utsikten av alla.
Ja, han hade eget bälte. Pansarkryssar'n är utrustad med diverse tekniska lösningar som får vilken europeisk bil som helst att bli grön av avund, i princip. Även om jag fortfarande är väldigt kär i min lilla Pärla, så uppskattar jag Cadillacen mer och mer, trots att den är automatväxlad och därmed inte en "riktig" bil. Enligt Ann-logiken. Vilken till exempel mannen tycker är något ologisk, men sånt bryr jag mig inte om...
Övernattningen gick relativt bra, hela familjen fick sova i bäddsoffan, när luftmadrassen kapsejsade. Vilken tur att bäddsoffan är såpass bred att det funkade, åtminstone för en natt. Nu vet vi det och jag hoppas det ska bli fler gånger vi camperar ihop. Nästa gång får vi ta fram vår luftmadrass. Jag är nästan helt säker på att den är intakt. Det märker vi när vi har övernattare på 100-årskalaset...
Nu har jag kommit ikapp lite grann med bloggandet, jag har ringt banken och startat en bröddeg och laddat tvättmaskinen, så jag har vind i seglen på den praktiska fronten med. Har en hel lista med saker att göra idag.
Middagsmaten idag blir ett spännande experiment. På hemvägen igår stannade vi till vid City Gross på Torp och hittade njure, minsann. Sauterad njure ska det bli. Det har jag aldrig ätit förr, men velat prova.
Mycket billig råvara och om smaklökarna skulle protestera så har vi inte förlorat mer än högst 30 kronor, allt inräknat. Njurarnas kilopris är 19:95 och det finns nog inte någon middagsmat som är billigare än så av charkvarorna, i alla fall. Det finns kassler som reserv, dessutom. Bra att ha, lätt att tillaga och variera.
Anfäkta och regera, så hungrig jag blev nu. Inser att jag glömt äta frukost, så jag får göra något åt detta, hitta en skeppsskorpa, kanske? Eller krabbsaltade tångräkor?
Ha en riktigt fin dag och simma lugnt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar