Torskade toppen.

Jag är lika förvånad igen över hur fort tiden går. Det är måndag och gissa vad jag gör? Tvättar, förstås. Men jag har även varit på årskontroll på VC, för annars skriver inte doktor Safari ut nya recept till mig. Jag har bara skjutit upp detta i närmare tre månader och därför är mina mediciner nästan slut, så det var bara att bita i det sura äpplet...

Efteråt åkte jag ända till Frölunda Torg, ty jag tänkte skaffa mig en ny topp eller två. Jag kom hem med två par byxor. Det går bra nu! Jag funderade under tiden på vad vi ska äta till middag och gick till Lilla Saluhallen och hämtade riktiga fläskkotletter samt lite salami. Därefter hämtade jag falukorv på Willy's så att mannen kan laga Stroganoff i morgon. Han och R2D2.

Vår slökokande vän Tommy har varit lika skeptisk som vi till att använda den till snabbmat såsom korrrv, fläsk- och kycklingfilé, men han påstår att hans Korv Stroganoff blev lite godare än vanligt, trots att korven kanske var lite för sladdrig. Min teori är att själva tomatsåsen såklart vinner på lång tillagningstid, och att korven bör ha så hög kötthalt som möjligt, eller tillsättas senare.

Samme vän lagade mat till oss i fredags och det var himmelskt gott! För honom var det en nostalgitripp att äta Hong Shao Rou, för oss var det en ny och trevlig maträtt som ska göras igen. Himla bra recept att ta till när man står där med en bit sidfläsk och inte är sugen på vare sig ribbestek eller stekt fläsk, om det skulle inträffa någon gång...

Förra torsdagen hittade jag en koketorsk (ja, det heter så), på Kronans Fisk på vägen hem från morgonmötet. Den var lika lång som köksbänken mellan spishällen och vasken är. Det var lite arbetsamt att dela den och få ut gälarna, ity jag ämnade koka hela huvudet också. Man vill ju ha allt ätbart med i koket.

Jag tycker jag lyckades mycket bra, men insåg att vi saknar en tillräckligt stor kastrull, så jag fick dela upp bitarna i två. Alltför sent kom jag på att jag kunde ha använt R2D2 efter som det är en Multi Cooker och kan användas till "traditionell" matlagning också. Mannen och jag åt oss proppmätta, fick varsin lunchlåda och dessutom finns det kvar till att göra en fisksufflé också. Halleluja!

På lördagen jobbade jag och mannen spelade på Oscar & den Lille, varför jag fick laga mat själv när jag kom hem. Jobbigt läge. Det blev spaghetti som jag blandade med färskost med kantarellsmak och en massa ruccola. Funkade utmärkt. Då vi haft en hektisk dag på jobbet kände jag att jag behövde vila mina öron och huvudet, så jag läste ut min bok i lugn och ro innan jag hämtade hem honom.

Det var enligt dem själva bästa giget hittills, så på ett sätt var det ju synd att jag missade det, men man ska göra det som känns bäst. Eftersom No Fear Tattoo Rhythm & Blues Revue's medlemmar är väldigt upptagna i andra band och projekt har de inte många gig, och reptid är inget de sysslar med. De är bara jättebra ändå och har en spelglädje som få kan matcha. Håll utkik efter nästa gig!

För dig som undrar hur det är med svärmor kan jag berätta att hon är glad som en lärka, tar sin medicin klockan åtta varje dag och har beställt larm. Hon är bara lite dålig på att ge livstecken ifrån sig, men hon försöker i alla fall och det är skönt! Hon ser, liksom vi, oerhört mycket fram emot att flytta till Bovall. Det är bara det där med packningen som är en prövning, för oss alla...

Nå, det är dags att ta itu med middagsbestyren, så nu önskar jag dig en god kväll och en fin vecka!

Förnuft och känsla.

Lördag igen och jag är ledig. Det är skönt, för mannen och jag har mycket att diskutera och ventilera. Efter 10-12 timmar på jobbet är inte min hjärna speciellt bra på att tänka, planera eller bolla idéer, då vill den vila och gå in i stand by-läge. Jag smet hem en halvtimme tidigare igår, bemanningen var hög och kunderna få, så jag tog det beslutet.

Fiskade kolja på Kronans innan jag åkte hem och förmodligen slapp jag värsta rusningen i trafiken på det viset. Att sluta halv fem eller fem innebär att man hamnar i kö med alla andra som ska mot Mölndal och Göteborg, vilket är enda nackdelen med att få en "kort" fredag. Mannen hade tagit upp räkor ur frysen, så jag kunde sätta igång med såsen till fisken med en gång.

Hade jag suttit för länge hade jag förmodligen somnat, ty det har varit en intensiv vecka och sömnen har inte varit optimal. Det är mycket som snurrar i huvudet på oss båda, så det kändes ganska skönt att hälla upp ett glas vin, skala räkor och göra fond medan mannen vek tvätt och duschade. Såsen fick stå och puttra medan jag duschade och bäddade rent i sängarna, det gäller att vara effektiv!

Efter maten tittade vi på en film och blev ännu tröttare. Tanken var att lägga sig tidigt och vi lyckades ganska bra, det var i alla fall före midnatt. Mannen hade somnat redan när jag kröp ner, han tänker ännu mer än jag och det tar ut sin rätt. Idag hade vi tänkt att göra lite nytta, men vi har funderat, vridit och vänt på för- och nackdelar med att acceptera ett bud på huset.

Ja, vi har alltså ett bud, trots att huset inte kommit ut på öppna marknaden än. Frågan eller frågorna snarare, är huruvida andra budare kan höja slutpriset ännu mer, utan att vi behöver anstränga oss med ommålning och annat piff. Är det värt en hundring mindre för att slippa det? Är vi gnidna och näriga, eller är vi realistiska och förnuftiga, eller kanske rentav lata och bekväma, innerst inne?

Vi ska fundera på dessa spörsmål om våra karaktärer tills på måndag, då ska vi nämligen lämna besked till Beata. Inga lätta frågor minsann, därför är risken stor att vi blir jättetrötta och somnar efter att vi sölat i oss krabborna vi bärgade idag. I morgon får vi börja rensa ur förrådet under trappan, så att man hittar luckan till krypgrunden inför besiktningen av huset.

Det är också en sak som orsakar en viss oro, för tänk om besiktningsmänniskorna hittar allvarliga fel och brister som vi varit lyckligt ovetande om hittills? Hur ska vi ta ställning till eventuella fuktskador och vad innebär det för potentiella köpare och slutpriset? Du förstår ju själv hur mycket det är att tänka på och som gnager i bakhuvudet hela tiden.

Jag tror i och för sig att det inte är några problem, jag tror att allt kommer gå fint, men mannen är lite svår att övertyga. Han är något mer benägen att se "katastrofer" än jag är och även om jag är rätt krass och pragmatisk av mig, så tycker jag att det är lite onödigt att alltid förvänta sig elände. Visst, det är bra att vara förberedd på det värsta, men ta inte ut något i förskott. Varken bra eller dåligt...

Det har blivit mycket skaldjur denna vecka, i måndags skrev jag ju att jag skulle göra skaldjurspasta och jag ljuger aldrig, här är beviset. Musslor och räkor är gott, nyttigt och relativt billigt. Vi brukar alltid ha en påse räkor i frysen så man inte står där med lång näsa när lusten faller på. Ve den som inte hämtar nya räkor när de gamla tagit slut!

I matlagning duger det alldeles utmärkt med frysta räkor, de färska är alldeles för dyra för att röras ner i en varm sås med mycket smak. Och för den som inte redan vet det, koka aldrig redan kokta räkor, de blir så sega och trista då. I med dem när kastrullen tagits av spisplattan, rör om och servera genast.

Mannen har stått för all annan matlagning och det har varit lika gott varje dag. Leverstuvning, ärtsoppa och tjocka revben har jag fått serverat. Utom ärtsoppan, den fick jag sleva upp själv eftersom mannen repade i onsdags. Jag lever ett hårt liv...

Nu har mannen serverat ett glas vitt vin till mig, nu känns det sådär fint och ohårt igen! Vi ska nog snart ta fram krabborna ur kylen och mumsa på dem tillsammans med gott bröd, Hellman's majonnäs och lite citron. Sedan blir det ost och kex, troligen i soffan med en film som förströelse. Man behöver koppla av och ladda om för att orka ta tag i vardagens alla små och stora uppgifter.

Ha därför en riktigt god och skön lördag och ta hand om dig!

Ute och cyklar?

Då var det plötsligt söndag igen och jag ska jobba i morgon. Men jag ska verkligen inte klaga, jag har haft en toppenhelg och jag är ledig tisdag till torsdag. Jag slutade tidigt på fredagen och styrde kosan till Kronans Fisk i Kungsmässan. Funderade länge på vad som skulle få följa med hem och förgylla kvällen för mannen och mig. Det blev en krabba till förrätt:

Krabba rätt upp och ner, ackompanjerad endast av Leth Duett i glasen. 

Varmrätten stod en fjällröding för och rödbetor tänkte jag skulle passa fint till, tillsammans med en röra med schalottenlök, citron och dill.

Det gifte sig fint, förstås. Rödbetor är ju lite söta och goda som bara den med bara citronsmör, men det får bli en annan dag, vi har kvar i kylen. Passade på att köpa mycket när det är så bra pris såhär mitt i säsongen. Man kan även göra en gratäng med fetaost, vilket är också är riktigt gott.

Igår deltog mannen och jag i Giro d'Italia. Nu höjer du säkert på ögonbrynen och undrar om vi överhuvudtaget kan cykla och ännu mer på om vi förlorat förståndet. Men lugn, jag ska förklara.
Vi har en god vän som brukar ha några vinprovningar om året och väljer då ett land, fyra vinregioner, och döper provningen till exempelvis Tour de France, etapp 1 och 2, för röda och vita viner.

Igår gick således etapp 1 av Giro d'Italia av stapeln och jag ser redan fram emot etapp 2. Om värdparet vill och orkar, givetvis. Cirka 20 deltagare och fyra glas per person, förutom glaset med välkomstbubbel och dessertvinglaset. Mycket disk blir det! Som du förstår blir vi efter själva "lektionen" och provningen dessutom undfägnade med god mat och efterrätt.

Bättre kan man knappast ha det en lördag i sällskap med gamla goda vänner och nya bekantskaper. Det var sena natten när vi kom hem och vi somnade så mätta, belåtna och glada så. Idag får vi åka tillbaka och hämta pansarkryssar'n, vi plockade upp tre av våra bästa vänner på vägen dit och sparade in taxiutgiften åtminstone en väg, på det viset.

Vi har valt mäklare nu och på onsdag kommer stylisten och ger oss goda råd inför fotografering och visningar. Om det blir sådana. Vilket vi ju helst skulle vilja slippa. Helst skulle man vilja låta någon annan sköta hela nedpackningen och rensandet också. Det enda som är roligt med att flytta är att packa upp ur lådorna på nya stället...

Vi ska ju inte ta ut något i förskott givetvis, men drömma lite får man väl göra? Vi vill kunna samla hela släkten i vårt nya hem på julafton och fira både jul, flytt och nya möjligheter. Det vore väldigt trevligt och praktiskt för alla, faktiskt. Och eftersom vi alltid har knytkalas behöver det inte bli övermäktigt att hinna med att ordna julmaten. Som sagt, drömma får man!

Lustigt nog ska vi ha kyckling till middag även denna söndag. Mannen kom hem med en hel kyckling i fredags och jag är jättesugen på curry, därför ska det kokas en smarrig sås med sting till den idag.
I morgon blir det frysfynd i form av frikadeller, så slipper mannen göra annat än att koka pasta när jag är på väg hem.

Ha en fin dag och ta hand om dig och din omgivning!

Kattkräk.

Hemma i Hagen igen efter en andra utflykt med katterna. De gillar inte min bil lika mycket som mannens pansarkryssare, uppenbarligen. I Kungälv fick jag köra av motorvägen och sanera båda burarna hjälpligt, medan mannen höll katterna i skinnet i framsätet. Visserligen en åt gången, men ändå. Regnet strilade och där utanför på parkeringen stod jag med mina servetter.

Antingen gillar de inte att jag kör diesel, eller för att Pärlan är mindre. Troligen beror det mer på motorns frekvens och en något stötigare färd i min lilla bil. En pansarkryssare har en helt annan fjädring och en V8 låter helt annorlunda, såklart. Jag känner mig ändå lite förnärmad över kräkningarna. Krä(n)kt, rentav...

Jag är också bitter över att kantarelljakten tog slut nästan innan den börjat på grund av regn och att fångsten nästan totalt uteblev. Mannen hittade en handfull och jag själv en. Ja, en.

Men det blev i alla fall en omelett till frunch idag med dem som fyllning jämte Compiz kalkonskivor.
Han får ju hjärtmedicin varje dag, inlindad i en bit kalkonpålägg och eftersom vi hade ett nytt paket hemma, tyckte jag det var onödigt att kackla om att köra tillbaka tio skivor till Hagen. Krassen och salladsbladen är från vår lilla pallkrage, förresten.

Vad har vi gjort i helgen, förutom att misslyckas med svampjakten? Ingentingen. Och jisses, så skönt det var! Vi har suttit och läst varsin bok i soffan. Inte ens lagat mat, eftersom jakten råkade förläggas åt Kustcharken till. Vi hämtade diverse salamis där innan vi genomblöta styrde kosan mot Bovall igen. Ostar hade vi med oss och denna gången kom jag ihåg marmeladerna också.

I fredags kväll värmde jag bara på gamla synder i form av grillade ribs, vilka snällt väntade i frysen. Mannen hämtade bröd och smör medan jag gjorde en liten gucka med paprika. lök och krasse. Då vi anlände relativt tidigt och ingen av oss kände för att starta TV:n började vi läsa ganska omgående. Jag har fastnat i vinkelvolten och läser Michael Connely's svit med Harry Bosch som huvudperson.

Jag hade klarat mig relativt väl som polisdetektiv, inbillar jag mig i alla fall. Fast ibland blir jag fullständigt överraskad av vändningarna, det måste jag medge. Mannen började läsa Pestens tid av Stephen King. "Bara" drygt 700 sidor och i skrivande stund har han 100 kvar ungefär. För omväxlings skull läser han på svenska och jag på engelska.

Jo, vi har träffat min dotter och vårt barnbarn Jonna också. Varför skriver jag "min dotter" och "vårt barnbarn", undrar du kanske? Det är så enkelt som att dottern är min och har en pappa som inte är min make, men barnbarnet har mannen varit med om från hennes allra första dag. Det gäller hennes storebror också, för den delen. Boffa kallas han och det är han. Bonusmorfar, alltså.

Vi var på lekplatsen intill och när Jonna tröttnat på att leka bjöd hon oss på muffins innan de åkte vidare och vi packade in oss och katterna i bilen igen. Lite osäker på hur hemfärden skulle gå var jag allt, men den gick mycket bättre än resan dit. Jag har nog aldrig kört så lagligt som idag. Till och med under tillåten hastighet. Vad gör man inte för de fyrbenta små kräken?

I Bovall gäller för övrigt helt andra regler än hemma i Hagen. Fönsterbrädor, bänkar (köksbänkar undantagna) och bord är tillåtna att tassa på, åtminstone om det inte står mat på borden. De måste ju få en chans att sniffa på omgivningarna och lokalisera sig någorlunda. Balkongen är också tillåten att uppehålla sig på, fast under uppsikt. Och Compiz gör oss sällskap i sängen, bara en sådan sak!

Stannade till på Torp för att hitta middagsmat på City Gross på vägen. Jag sprang in medan mannen vädrade katterna. Det var en besvikelse att hitta nästan enbart tomma kötthyllor. Jag borde kanske ha slagit till på oxkinderna, men begränsad kylförvaring den närmaste timmen gjorde att de fick bero. Fyndade dock kyckling som fick bli dagens rätt tillsammans med quinoaröra.

I morgon börjar och slutar jag tidigt på jobbet, då ska jag se vad Kronans Fisk har att bjuda på. Det känns som om det är en fiskdag i morgon. Sedan är jag ledig i tre dagar till, så det kan hända att det blir nya svampjakter. Kanske en utflykt till Västerlanda till och med? Vi har en vän där och han har en kantarellhund. I jakten på skogens guld är allt tillåtet...

Hoppas allt är väl med dig och att du mår bra!

Bot och bättring.

Igår när jag körde hem var jag så hungrig att jag nästan började gnaga på ratten. Mannen hade spaghetti och köttfärssås nästan klart och det var tur det. Jag blir inte ilsk eller skakig av hunger, som vissa jag känner kan bli, snarare inbunden och trög. Men då får det ha gått långt. Jag åt sushi till lunch, men borde kanske ha tagit fler än sju bitar och mer än en yoghurt till fikat vid femtiden.

Det går åt en hel del energi på det nya jobbet. Det mesta till att lära mig var allt är och nya rutiner. Alla apotek har ju rutiner och de kan vara väldigt lokala och beroende av hur själva lokalen ser ut. Mitt nya apotek har mycket lite yta och säljer enligt uppgift i särklass mest per kvadratmeter i hela Sverige. Det kan ha varit västra Sverige min kollega sa, men det spelar inte så stor roll.

Kundmötena är mestadels mycket trevliga och det går att skämta med hallänningar också, det är fler än Göteborgare som har humor. Det finns dock en nackdel med att jobba i ett köpcentrum. Det är nämligen aldrig tyst. Musiken skvalar, människor pratar, prasslar med påsar, det kommer varubud med pallyftare, permobiler susar fram och tillbaka och alla ljudintryck tröttar ut en, mer än man tror.

Fördelarna med att jobba i ett köpcentrum är att man alltid har något att göra. Det går att hämta lunch där man känner för det om man glömt maten hemma, eller helt enkelt vill ha sushi. Man kan skaffa sig en blus tvärs över "gatan" på lunchrasten, om man är lagd åt det hållet. Själv ska jag leta present i morgon, till barnbarnet som fyller år nästa vecka.

Idag började jag klockan åtta för att tillsammans med kollegan ordna med den nya kampanjen. Två timmar hade vi på oss och vi jobbade oss svettiga direkt. Fördelen med att börja tidigt är jag fick gå hem redan klockan tre. Gick då förbi fiskaffären som jag skrev om härom dagen. Gillar den mer och mer, för idag hade de världens slarvigaste fisk för endast 149:-/kg.

Alltså, jag kunde ju inte låta bli att ta med i runda slängar 800 gram av den, även om vi bestämt att vi skulle äta lax idag. Sparar den till fredag och gör något gott av den då, när jag har hela dagen på mig att fundera ut vad. Idag gick jag på autopilot i köket och resultatet blev detta:

Mannen satt och knattrade på sin dator och skulle iväg på rep, varför det redan var bestämt att jag skulle laga maten idag och vad, som sagt. Helst hade jag velat gå och lägga mig, men det hade varit dumt. Nu sitter jag och knattrar på min dator för att hålla mig vaken inför finalen i "Sveriges Mästerkock". Lika bra jag tittar på "Halv åtta hos mig" också.

För övrigt är jag sur över en parkeringsbot jag fick idag. Man får inte stå parkerad utanför Kungsmässan mellan 23-10. Jag började ju 8 och hade inte fått mitt passerkort till personalparkeringen hade ju därför inget annat val. För säkerhets skull hade jag skrivit en lapp och lagt på instrumentbrädan där jag informerade om att jag var nyanställd på Apoteket AB.

Det sket lapplisan uppenbarligen högaktningsfullt i, vilket jag tycker var snålt och snodigt. Jag har till och med papper på att jag fick passerkortet först idag, så jag kanske har möjlighet överklaga boten. Tja, trängselskatt eller parkeringsbot går ungefär på ett ut i irritationshänseende. Min förväntade "löneförhöjning" denna månad minskar med 300 om jag inte förhandlar bort boten vill säga.

I morgon får jag leta reda på personalparkeringen, eftersom vi börjar redan klockan nio med möte och åtminstone jag kör på till åtta på kvällen. Ytterligare en kollega får göra detsamma, medan någon eller några går hem efter mötet (vilket jag får göra nästa vecka), andra har troligen lästid och/eller slutar tidigare. Jag har ingen koll än, men det ger sig så småningom.

Efter denna genomkörare har jag ledigt fredag-söndag, så det känns ändå helt okej. Då ska jag ta tag i bokföringen igen. Varvat med tvätt, bak och mat, förstås. Om vädret tillåter kanske jag knixar av gamla asterkvistar och letar ramslök. Ifall du undrar om jag tänker jobba ihjäl mig och inte vila alls, kan jag försäkra att mannen får hjälpa till med det mesta...

Ha en skön kväll och fin torsdag, själv ska jag strax dra mig tillbaka och ladda med ett A-korsord innan John Blund kommer!