Droppen dripp. #bloggswe

Blev kontaktad för jobb igår, men det hade jag inte tid till. Jag hade "viktigare" saker för mig och som planerats in just på grund av att tisdagen var obokad. Mitt hår är nu hälften så långt som i måndags och det är väl tur nu när värmen kommit på riktigt. Dessutom hälsade jag på min kära Magda och hennes familj på eftermiddagen.

Det var lite svårt att slita sig från den lilla godingen I och åka hem och laga middag. Mannen och en av kollegorna skulle repa inför gigget på lördag, så jag hade lovat att ta hand om marktjänstgöringen. Grillade kycklingklubbor och fixade en bulgurröra, plus en enkel sallad. Det var riktigt trevligt att laga mat medan det spelades en massa Magnus Lindberg-låtar, vilka var okända för mig innan. 

Fick jobba idag istället för igår och jag har haft fullt upp hela tiden, så denna onsdag försvann i ett nafs. Hann faktiskt sitta ute i de sista solstrålarna på altanen när jag kom hem och plitade ner mina arbetade timmar för juni. Tänkte lämna in dem till "chefen" på vägen hem i morgon, så jag får någon lön denna månad också. 

Nu har jag förresten sökt en tjänst till, denna gång i stan. Vi får väl se hur det blir med den tillsättningen. Jag har pratat med AC för det apoteket efter missförståndet med Landvetter, på uppmaning av avgående AC där, då hon visste att det fanns ett behov. Det visade sig att det redan löst sig då, men nu är situationen uppkommen igen, kanske är det min tur nu?

Onsala eller Olskroken, oh, vad det låter bra! Det är o:na i orden som gör det! Minns du? Eva, Magnus och Brasse i högform och oh, vad vi lärde oss mycket av deras barnprogram. Tänker mig att de har mycket att prata om där de är nu. Härom dagen tror jag det var någon som skojade med oss. Jag fyllde på ett glas med en växt i med lite vatten. ur vattenkokaren. Var noga att inte spilla. 

Plötsligt började det droppa från fönsterbänken och jag lovar och svär, att jag inte överfyllt eller spillt, för det blir så fula fläckar då. Först trodde jag det var från taket, eller att det regnat in på nåt märkligt vis, men nej. Det var en liten pöl på fönsterbänken och det droppade ner på golvet, så jag hörde det, där jag satt och åt frukost. Hur gick det till? 

Inga blad som kunde fyllas med vatten och ge vika för tyngden. Det kunde ju varit en förklaring. Jag tror bestämt att vi fick en påhälsning, men då kunde han eller hon väl sagt "hej"? Eller åtminstone fnittrat lite busigt? Personen ifråga kanske är blyg, men om man inte syns brukar det väl kännas lättare? Det tycker åtminstone jag...

Vi hoppar över kvällsmat idag. Dels är det för varmt, dels åt både mannen och jag väldigt sen lunch. På var sitt håll. Jag fick vänta på min tur och var sist av fyra. Mannen glömmer alldeles bort sådana oviktiga saker som att äta, när han grottar ner sig i jobbet och ingen tar honom i örat eller ställer fram mat på bordet. Dessutom repar han nu, så vi tar kanske en bit ost och lite melon när han kommer hem. Jag orkar inte så mycket mer idag, åt till och med bulle till fikat klockan fem. 

Halvdag i morgon, jag är inte så glad i sådana som du vet. Om man inte börjar tidigt förstås, då blir det ju en annan sak. Särskilt på fredagar... Fast min fredag råkar vara ledig, i alla fall än så länge. Lördagsjobbar just den dag som hade varit så skön att tillbringa hel och hållen på Malmön, med anledning av mannens gig. Man kan inte få allt här i världen. Och tur är väl det, tänker jag... 

Ha det gott nu och njut av sommarvärmen! Simma lugnt om du måste bada...

PS. Jag firar 500 inlägg idag!