Pizza, pyssel och pandor.

Sist jag hade lite tid över att skriva lite blev det strömavbrott, så jag fick lägga ner det. Idag har jag ledigt för att ta hand om mig själv och annat. Tvätten ska tvättas, brödet bakas, maten lagas. Det behöver dammsugas, men det överlåter jag till mannen att göra. Han har fortfarande semester, nämligen. Semester, undrar vän av ordning? Egenföretagare har väl aldrig semester?

Jo, det är såhär. Mannen var tyvärr tvungen att ge upp samarbetet med de svenska kompanjonerna, som i och för sig endast bidrog till att fakturera MAG's kunder i Sverige, och MAG Autoparts i Frankrike, då de sistnämnda inte uppskattade mannen efter förtjänst. Det vill säga, han dubblade MAG's försäljning i Europa på mindre än tre år, men det tyckte de inte var värt en höjning av kommissionen. 

Man kan dock inte leva på nästan ingenting, således avslutades det så kallade samarbetet och mannen har semester för första gången på tre år innan han börjar sin anställning på Hansen Racing i mitten av denna månad. Hansens är, såvitt jag sett och förstått, minst sagt förtjusta över att mannen valt att arbeta för dem och mannen är väldigt nöjd med beslutet också.

Jag har en gladare, lugnare och mer harmonisk man här hemma. Visserligen kan han verka något rastlös och understundom disträ, eftersom det inte finns några mejl att besvara längre, eller en telefon som ringer mer eller mindre konstant, men det finns ju alltid saker att göra, både här och hos svärmor, så sysslolös eller onyttig behöver han verkligen inte känna sig...

Själv har jag jobbat mycket tidvis, men också varit lite ledig. Vi var på Jeff Lynnes ELO-konsert till exempel och den var verkligen fantastiskt bra! Vi hann träffa vänner och bekanta både före och efter konserten och hade turen att få bo hos en mycket god vän. Dessutom kunde vi hälsa på min kära faster och hennes man innan vi styrde kosan hemåt igen.

Vi har ätit under dessa veckor också förstås, men det har inte blivit så många bilder att dela med sig av. Men vad sägs om detta?

Risotto är gott och med räkor kan det nästan inte bli bättre! Vi Hämtade lamm hos våra vänner fårodlarna igår. Jag hade hoppats på ett större lamm och kanske lite annorlunda styckningsdetaljer, men det blir inte alltid som man önskar sig. Kvaliteten är hur som helst ypperlig och jag har idag laddat slökokar'n med två skankar och en bit som blev över när det andra hade packats ihop.

Lite lök, chili, morot samt rot- och stjälkselleri ligger och puttrar med i pottan nu. Och champinjonerna som blev kvar efter lördagens pizzabak med vår extrason Bob, 11 år. Han anlände Torp-terminalen i fredags och mannen mötte upp honom där. Vi åt fisk till middag och gossen gjorde såsen till. Du vet den där busenkla och supergoda citronsåsen jag alltid tjatar om?

På lördagen var vi på Nordens Ark och vi hade turen att få se alla tre leopardvarianterna plus den majestätiska Amurtigern. Efteråt var vi hungriga som vargar och fick stoppa i oss en korv med bröd innan vi kunde ta itu med nämnda pizzabak. Bob blev imponerad av att jag gjorde degen själv, däremot inte alls över att tomatsåsen var hemgjord.

På söndagen hade vi sovmorgon och mannen fick rådda ihop en stadig brunch med vita bönor i tomatsås (sådär, tycker jag, men pojkarna var saliga), korv, bacon, stekt ägg och rostat bröd. Eftersom vi ändå skulle hämta lammet kom vi överens med gossens föräldrar att vi skulle skjutsa honom hem. Klockan var mycket innan vi var hemma igen och då var vi förstås lite småsugna igen...

Idag sov vi också länge. Det behövde vi nog då förra veckan var hektisk, i alla fall för min del med jobb både i hemtjänsten och på Apoteket. Så idag är jag med gott samvete ledig eftersom jag är bokad ända till lördag. Att jag är ledig innebär ju inte att jag är sysslolös. Förutom ovanstående sysslor har vi tömt tre flyttkartonger och tagit upp dynorna till utemöblerna till vinden.

Vi har nyligen målat om TV-/gästrummet så det ser lite mer enhetligt och hemtrevligt ut.

Väggen bakom soffan var blå innan och tja, motsatta väggen var grön...

Inget större fel på färgerna i ett barnrum, men det passade inte våra möbler eller vår stil så jättebra.  Nu är alla väggarna vita, åtminstone tills dess vi vet hur vi ska ha det sen. Jag kan mycket väl tänka mig en fondvägg, men vi ska eventuellt göra andra ingrepp så småningom, därför åtgärdade vi bara det mest akuta för sinnesfriden och ögonen.

Det kommer ju en vinter och då blir det lite mer TV-tittande. Annars har vi inte varit där så ofta, vilket förvisso kan ha berott på att istället för bokhyllorna du ser bakom soffan, stod det en hel del flyttkartonger. Innehållet i dem förflyttades till en garderob i rummet som jag avsett för linneförvaring. Mannen löste problemet med trådbackarna först, sedan hände allt slag i slag!

Sådär, nu är brödet snart klart, tvätten hänger på tork och lammet börjar nog också bli färdigt. Äpplena är inplockade, vår syrenbuske som knäcktes i stormen har fått bandage och jag ska ta en dusch, så slipper jag det i morgon innan jag ska ledsaga en dam till Sahlgrenska. Har jag sagt att det är roligt att jobba i hemtjänsten? Det är spännande också!

Ha det gott i höstsolen och glöm för all del inte att plocka fram reflexerna så du syns i mörkret!

Sorgligt.

Jag är fortfarande anställd på Apoteket Kungsmässan i Kungsbacka, men har gjort min sista arbetsdag. Det känns konstigt att vika ihop sina nytvättade arbetskläder och inte lägga dem där jag brukar ha dem, lätt tillgängliga inför nästa arbetspass. Det blir inget mer pass där. Det går inte riktigt in. Trots kortet och champagnen från mina älskade, underbara och fina arbetskamrater...

En ledig helg innebär arbete på måndagen, därefter tre lediga dagar till i vanliga fall. Nu råkar det ju vara nyårsdag på måndag, och då är Kungsmässan stängd. En av fyra dagar om året kommersen får stryka på foten och alla anställda andas ut. Jag skulle fara med osanning om jag påstod att jag kommer sakna sorlet folk åstadkommer, musiken som alltid hörs och allt annat brus.

Jag kommer inte heller att sakna helgpassen, eller de "sena" kvällarna. Huruvida 20.00 är sent kan förvisso diskuteras. På Östra jobbade vi till 22.00, så Kungsmässans tider var ändå en förbättring, dock sämre än Lerums 19.00 och Flodas 18.00. Den största anledningen jag trivts så bra är mina kollegor, mestadels fantastiskt trevliga kunder och att mitt yrke är världens roligaste.

Jag vet inte helt och hållet vad vad som väntar mig i framtiden, arbetsmässigt åtminstone, men jag har stora förhoppningar om att det kommer att lösa sig. Jag har sökt till både hemtjänsten och tjänster som personlig assistent. Det ska bli spännande att se hur det blir. Jag har konfererat med mannen och kommit fram till att de enda barn jag ska engagera mig i är våra barnbarn.

Därför är de två sökta tjänsterna (hittills) hos vuxna. Båda råkar vara kvinnor, men det är antagligen lika många män därute som behöver daglig hjälp, och jag tror inte det skulle vara svårare på något sätt. Fast vad vet jag? Inte ett dyft, men eftersom jag är notoriskt nyfiken är jag beredd att testa. Vad har jag att förlora, liksom?

I onsdags hämtades vårt stora akvarium av en bekant till mannen. Oj, vad mörkt och stort vardagsrummet blev! Det har tagit stor plats, men lyst upp på ett fint sätt. Mayzan är nog den som saknar det mest, för hon använde det som sovplats. Värmen som sipprade upp genom locket gillade hon, så där har hon tillbringat mycket av sin tid.

Vi får se om det lilla akvariet kommer att bli den nya favoritplatsen när det fått nya invånare och ett bättre lock än det gamla, vilket konstigt nog höll för en mycket tyngre katt än Lilla Röd. Attila satt gärna på det när han ville ha koll på läget. Såhär i slutet på året är det dags för reflektioner och minnen och här kommer de och alla känslorna på en och samma gång...

Samtidigt som jag tänker tillbaka och minns, har jag fullt upp med att planera nyårsmenyn. Just nu vet vi inte hur många deltagare det blir, då sjukdomar grasserar och planer, förhoppningar och önskningar snabbt kan komma på skam. Därför har vi handlat för sex personer, men kanske blir vi bara 4. Det är som det är, och det blir vad det blir.

Igår kostade jag på mig en pizza till lunch, för att komma ifrån en stund och samla mig lite. Mellandagsrean drar folk, så jag hade tur att få en sittplats på Nello. Bredvid mig satt en farmor och Kjell (jag hade nästan lust att föreslå att han skulle kallas Boffa av barnbarnen) och två små flickor. Som alla andra gäster som beställt "dagens" fick farmor en kopp till kaffet som ingår efter maten.

Det fick inte Kjell, vilket den större flickan påpekade, varpå farmor förklarade hur det låg till. Jag var bara intresserad av att hinna få i mig så mycket som möjligt av min pizza innan rasten var över, det vill säga allt utom kanterna, så min "gratis" kopp kaffe skulle så att säga frysa inne på grund av tidsbrist och att jag inte har tid att springa på toaletten stup i kvarten.

Således fick Kjell min kopp så att han och farmor slapp gå och betala för en extra kopp. När jag gick därifrån frågade flickebarnet "-varför gjorde hon så?", varpå farmodern säger "- det där var en väldigt snäll tant", vilket nästan fick mig att ångra mitt tilltag. Tant? Jag?! Men för sjutton, jag är ingen tant, väl? Lite snäll var jag, det kan jag gå med på, men tant. Nej!

Jag gick därifrån, trots allt ganska nöjd med min lunch och mig själv. Hur andra väljer att se på mig är inte alls viktigt. Jag vet vem jag är, hur jag är och vad jag är, alldeles själv. För det mesta i alla fall, och när jag tvivlar på mig och mina förmågor talar mannen om hur fel jag har. Ibland får jag presenter också. Som igår, då hade han hämtat en iPhone till mig...

Idag tar vi det väldigt lugnt eftersom mannen har hemskt ont i ryggen. Sviter från akvarieflytten. Det är konstigt att se honom så stel och med så mycket smärta, det gör ont även i mig. Han har verkligen inte gjort något för att förtjäna detta och jag kan inte göra ett dugg för att lätta smärtan, det är jobbigt. Naproxen och Ormsalva är allt jag kan erbjuda.

Strax börjar "På spåret". Det är något jag uppskattar och gillar. Alltid lär man sig något nytt och ibland inser man att det finns mer kunskaper än väntat i bakhuvudet, det är roligt!

Ta hand om dig och din omgivning, njut av långledigheten om du har turen att ha en!

Extatisk.

Såg på film igår kväll och kom givetvis inte i säng i tid, så idag är vi trötta. Men jag har hunnit skriva klart årsredovisningen, koka tomatsås, starta två svampodlingar, hämta salami, kuvert och jäst, samt postat redovisningen, fikat (!) och satt en pizzadeg ändå. Det var svamphusen som var mannens överraskning, vilken jag nämnde i förra inlägget, och de kom redan i fredags.

Så förutom en hink med champinjoner, som står och växer till sig på toaletten, har vi nu ett hus med blivande gul ostronskivling och ett med kungsmussling. De vill ha ljus så de står än så länge på köksbordet. Gå in på Svamphuset och kika om du är nyfiken eller sugen på en egen svampodling. Jag är så spänd på hur det ska gå med detta och om vi kan starta en odling utomhus så småningom.

Det är också väldigt spännande och roligt att utforska Multi Cookerns alla funktioner! I fredags bestämde vi oss för att det skulle ätas fisk, enligt vår tradition. Det vill säga, de fredagar jag är ledig, för mannen känner sig inte säker på att tillaga fisk. I framtiden kan det dock bli nödvändigt att han övar för att bli det, alternativt får lördag bli fiskdag, emedan jag förmodligen ska jobba heltid.

Vi åkte hursomhelst till Delikatesshörnan i Sisjön, vilken jag kallar "Fiskhörnan", för att hitta en lämplig middagsfångst. Turen var på vår sida och vi halade in en fin skrei och havskatt. Den sistnämnda hamnade i frysen för senare behov, medan skreien fick tjäna som testpilot i den nya pottan. Ångfunktionen får med beröm godkänt och ska användas flitigt!

Hackad färsk ingefära på ca 4 cm blandades med en hackad vitlöksklyfta, en hackad chili och skalet från en lime. En bankad citrongrässtjälk ligger också på fisken. 
Saften av limen hälldes över, tillsammans med 2 msk japansk soya. Pak choi runtom och sedan packades allt in för att ångas i ca en kvart. 

Igår provade jag att grilla en hel kyckling och det blev mycket bättre än förväntat, även om krispigheten givetvis inte går att få i ett slutet kärl med kondens. Fast fördelen är ju att man inte stänker ner en hel ugn.

Mesfågel?

Kycklingen fylldes med hemmaskördad champinjon, vitlök och lök, Nästa gång ska jag peta in en kryddblandning under skinnet, för det blev lite tamt denna gång, i och med att skinnet inte blir särskilt mysigt att sleva in i munnen. Vi lär så länge vi lever och det går säkert att skapa nya roliga rätter med hjälp av denna apparat, det gäller bara att våga prova och vidareutveckla recepten.

Imorgon ska mannen laga en fläskgryta i den. Tänk så praktiskt att kunna bryna köttet innan slökokarfunktionen tar över tillagningen! Sparar både disk och stänk i köket, det är ju en stor fördel. Jag vet inte vad vi ska äta resten av veckan, men jag är ganska säker på att Multipottan ska få jobba ordentligt. Jag var såld redan innan den kom till oss, nu är jag extatisk!

Men idag får den alltså vila, för den klarar nog inte att göra en pizza. Fast helt säker är jag inte. En inbakad sådan kanske skulle kunna fungera? Jag är emellertid inte så förtjust i inbakade varianter, jag vill ha en öppen pizza med tunn botten och så lite skalkar som möjligt. Det är likadant som med paj, det är fyllningen man vill åt. Åtminstone jag...

Det finns diverse fyllningsmaterial att välja på. Kyckling från igår, salami, ostar, kronärtskockor, oliver, champinjoner och tomatsåsen, förstås. Den som vill kan få paprika, lök, picklad lök och kapris också. Nu rinner snålvattnet till, så jag går nog ut i köket och kavlar ut degen.

Ha en skön söndag och en fin kommande vecka!

 

Mörkar.

Nu var det ett tag sedan, igen. Jag har valt att inte delta i #Blogg24 i år, det går inte att skriva varje dag längre, det får bli som det blir, när man jobbar som jag gör. Trots att jag faktiskt bara jobbat två dagar denna vecka har det varit fullt upp, på ett eller annat sätt och i fredags åkte vi till "sommarstugan" för att ordna med lite saker.

Jag skulle kunna skriva på mobilen, men det är så pilligt misstänker jag, därför har jag inte laddat ner den appen och det är ganska skönt att det är så. Ger jag mig på en utmaning ger jag mig aldrig, jag är envis som en röd gris på det viset. Alltså är det rätt skönt att jag inte givit mig möjligheten att ha tillgång till Blogger överallt och jämt. Man behöver vila lite ibland också, har jag hört...

Katterna fick följa med denna gången, ty vi planerade att stanna hela helgen. Det började med att Mayzan vomerade innan vi ens hade kommit ut på E6:an. Compiz var solidarisk så vi fick stanna i Bäckebol och sanera båda burarna. Trevlig början på resan. Magarna var tomma på kissarna, så även om det ulkades igen krävdes det inte mer rengöring, som tur var.

Jag hade nämligen tider att passa och det var viktiga ärenden. Således packade vi ur bilen i Bovall och jag styrde pansarkryssar'n vidare mot Hunnebo för att hämta den åtråvärda nyckeln till vår nya brevlåda innan Fastis tog helg. Sedan hämtade jag sonen och fick mig en avbasning av hans "chef" för att jag aldrig hälsar på honom på jobbet. Hoppla!

Nå, jag fick stöd av sonen som höll med om att jag inte ska lägga mig i hans jobb och springa där stup i kvarten, så det avlöpte väl ändå. Fast jag blev inledningsvis lite ledsen, faktiskt. Efter att sonen och jag avslutat nästa ärende hämtade vi pizza på Bella Gästis eftersom vår favoritpizzeria hade semesterstängt. Visserligen var de goda, men 450 kronor för tre pizzor?!

Dagen och ärendena var inte slut med detta, sonen behövde hjälp att handla inför sitt 30-årskalas innan han kunde återbördas till sitt hem. Mannen och jag uppsökte därefter Ica-butiken för kylen var såklart tom och fyndade kalkonfilé till lördagens middag, samt räkor och krabbklor till vår fredagssupé. Så värst hungriga var vi inte efter den sena lunchen, mest sugna...

På lördagen kom dottern och barnen på besök, det var mycket trevligt och roande. Lilla Jonna har en fantastisk fantasi och vi lärde oss ett nytt användningsområde för ordet "mörka". I hennes värld betyder det att släcka lamporna. Med andra ord är det helt logiskt att hon ska mörka för mormor, när vi leker "sova".

Det innebär att hon nattar sin mormor efter att vi läst varsin saga tyst för oss själva under filten och med nallen på magen, i mitt fall. Jonna höll ordning på Boffas nässpray tills jag somnat och hon smyger ut för att kontrollera att det verkligen var hans medicin. Sedan tittar hon till mig med jämna mellanrum och jag tror då att jag har sovit klart, men det har jag verkligen inte!

Wille och mannen spelade Minioner på Boffas padda under tiden, sedan tröttnade Wille, men Boffa blev fast i spelträsket. Han är ungefär lika envis som jag och ger inte upp i första, andra eller tredje taget och banan måste bara bekämpas. Visst är det härligt att få lära sig nya saker av sina barnbarn och häpna över deras egen självklara logik och fantasi. Jag längtar redan efter dem.

Vi var förvisso ganska trötta efter besöket, så vi bestämde oss för att skjuta fram våra besök hos andra tills idag och lagade middag istället. Det slutade med att bästa Lotta ringde och frågade om hon fick våldgästa oss, vilket vi med glädje sa att hon fick och så blev hela dagen alldeles, alldeles underbar!
Borde ju ha tänkt lite längre och bjudit in henne på middag, men vi får ta det nästa gång.

Det blev en kryddstark wok, vilket värmde upp oss ytterligare inombords.

Idag ringde jag Mormor Eva för att sondera terrängen. Jo, hon hade precis kommit hem från en promenad med granntanten och skulle inte någon annanstans. Mormor är alltså nästan 86 och väldigt aktiv, så man får boka in sig på besök. Eftersom det är på tisdag hon fyller år fick hon en liten present och vi fick smörgås, lussekatter och pepparkakor, efter att ha avböjt middag.

En väldigt trevlig dag idag med, alltså. Vi stuvade in katter och packning i bilen efter att ha ställt i ordning efter oss, men struntade i dammsugning av hänsyn till katterna och för att jag misstänker att vår nya dörr kommer att bytas ut igen, då den var transportskadad och utan titthål. Det kommer säkert att damma igen och det kändes onödigt att stressa kissarna innan burinlåsning och bilfärd.

Nu har vi druckit lite glögg och blivit varma, så jag finner inte för troligt att det blir någon middag idag. Att fika hos mormor innebär som sagt minst två mackor och minst en bulle, vilket man står sig på ett tag. Vi har en varmrökt lax i kylen, den kan jag tänka mig på ett knäckebröd eller två.

Kommande vecka ser inte ut som vanligt, jobbmässigt vill säga. Måndag till onsdag 10-20, ledigt på torsdag och fredag och på lördag och söndag jobbar jag 10-18. Därefter är det "normalt" schema, i den mån det går att få ihop mina timmar med stängda helgdagar. Men jag klagar inte, jag har ledigt både jul och nyår, så det borde bli tid att umgås med nära och kära!

Ha en skön söndagskväll och var rädd om dig, tills nästa gång!

Somliga går med trasiga skor... #bloggswe

Det var full fart igår, förutom mötet då. Sedan åkte jag till nästa apotek för att jobba med lager och sådant. Trodde jag! Min kollega T kom till ett stängt och mörkt apotek en halvtimme efter öppning och var ensam farmaceut till halv elva. En dubbelbokning var anledningen till att kollega A missade öppningen och hela tjänstgöringen. Errare humanum est...

Jag hann bärga strömming på lunchrasten, men fick knappt i mig något av den medhavda nudelsoppan. Glömde att ta fram den ur frysen kvällen innan. Fick ta en andra portion som "fika" när energinivån började dala på eftermiddagen. Kvart över sex satt jag i bilen och slapp trängselskatten på hemvägen. Ibland är "ska bara" bra. Det räcker med 22 kronor för att vara på jobbet vid åtta.

Alla nya datum blev således inlagda och nästa vecka kan jag börja med hållbarheten även i Floda. Om jag får några extra timmar, vilket det finns utrymme för på måndag. Förhoppningsvis inga problem med det, huvudsaken är ju att allt blir gjort innan månaden är slut. Men helst förr än senare, förstås. Det finns ju alltid mer att pyssla med...

Nåväl, jag åkte hem med min strömming och blev under tiden varse om att jag måste skaffa nya skor. Det hade regnat och under den lilla promenaden till bilen blev jag våt om fötterna. Attans elände, jag som hade tänkt skjuta på den utgiften ett tag till. Jag behöver egentligen tre par nya skodon. Ett par att ha på jobbet, ett par rejäla stövlar/kängor och ett par som dessa:

Fyra år har vi hängt ihop, nu är det slut...

Har sneglat på Skopunktens utbud när jag hämtat mat på Ica och tror att jag kan utnyttja deras "3 för 2"-erbjudande maximalt. Om jag hittar något lämpligt som passar mina knöliga fötter, vill säga. Jag är en ömfoting och väldigt sparsmakad när det kommer till skor. Därför känns det lite sorgligt och tungt att göra slut med mina kängor på bilden. De har tjänat mig väl och inte sårat mig en enda gång.

Igår kväll satt jag och funderade på vad jag ska laga för mat idag. Absolut noll idéer eller lustar, så jag bläddrade i kokböcker av alla de slag för att väcka upp dem. Från Edward Bloms "Allting gott och alldeles för mycket" till "Den kompletta italienska kokboken" och "Med smaker från Skåne" utan att hitta den rätta "Jaaaa-känslan".

Mycket märkligt, det har aldrig hänt förr tror jag. Visserligen var jag behagligt mätt efter vår sena middag, men det brukar inte hindra mig från att planera för kommande kulinariska upplevelser.

Lingonsylten ligger på mannens tallrik. 

Det slutade med att jag förmodligen gör pizza idag. Om jag inte kommer på något annat när jag hämtar lite förnödenheter om en stund. Skulle detta under inträffa, så är planen att göra flera små pizzor, med olika saker på. En med lök och oliver, en med ostar och chili kanske och en med champinjoner, ruccola och finskinka. Kanske någon till, men det borde räcka tänker jag.

I morgon ska vi åka norrut och träffa bästa L och förhoppningsvis barnbarnen och min dotter. På söndag är det päronmiddag, vilket undanröjer problemet med att planera mat för den dagen, åtminstone. Mannen och jag får ta tiden i bilen på hemvägen till att planera nästa veckas matsedel. Bäst att plocka med schemat med andra ord.

Oregelbundna arbetstider kräver ännu mer planering, då matlådor behövs i olika grader under en vecka. En dag tänkte jag göra borsjtj, då vi har rödbetor i kylen, pasta är alltid gott och tacksamt, fisk på onsdag kanske, då är jag nämligen ledig. Slökoka något någon dag kan vi också göra. Och plötsligt kom jag att tänka på Skomakarlåda, undrar var den idén kom från?

Ha en fin fredag och helg. På återseende!

MIB på besök. #bloggswe

Så har sonen och svärdottern farit till Smögen för en baguette på vägen och hemåt till Borlänge. Ja, det är tydligen där man bor länge. Fast jag hade ju helst sett att de bosatte sig närmare mig. Då hade ju i och för sig hans svärföräldrar inte blivit så glada, men vi kan väl säga att de bosätter sig i Karlstad eller nåt, så blir det lika långt för oss allihopa?

Underbart är kort som du vet och man får vara glad för det lilla och göra det bästa av allt. Vi fick även besök av Bob, the Man In Black, igår. Jodå, kostym, slips och solglasögon. Till skillnad från sist gång när han sov i Batmandräkten, åkte kläderna av när det blev läggdags. Även solbrillorna. Och precis som förra gången vaknade han klockan sju. Eller däromkring.

Mannen gick upp och fixade den utlovade YoHoMys-frukosten. Efter ett tag var det dags för lunch och det är det bästa betyg jag någonsin fått, när det låter såhär: "Detta var till och med godare än mormors mat och hon är den bästa lagaren i vår släkt, förutom du såklart". Jag är inte på något sätt släkt med honom, men jag blev väldigt stolt!

Vad jag serverade? Minipizzor, på enklast tänkbara sätt, men Bob var så salig att han bad om ett par hundra att ta med hem. Han nöjde sig dock med receptet...

 "Detta kan jag äta till jag dör, men jag ska inte dö än på några ingredienser". 

Sedan var han som gubben i lådan och försvann spårlöst då hans ömma moder kom för att hämta hem honom. Det är lite trist att han flyttar från oss, men vi ska hälsa på såklart och han är välkommen hit, både med och utan föräldrarna, vilka vi också kommer att sakna.

Mannen och jag for runt till alla möjliga fiskaffärer för att hitta råa kräftor, men det gick inte alls att få med sig några sådana hem. Vi fick "nöja" oss med marulk och den fick åka med ända från Kållered. Den ska grillas och avnjutas med kryddsmör och potatisspett.

Min förhoppning är att vi ska hinna/orka att jaga svamp i helgen. Vi åker norrut och provar kända svampmarker där. Chansen är större att vi hittar där än här. Tror jag, åtminstone. Kantareller finns det gott om i hela landet och till och med trattisarna börjar dyka upp. Soppar är det enligt rapporterna många och fina därute i skogarna, så vi beväpnar oss med håv och prövar jaktlyckan.

Ha en underbar fredag och start på helgen!