Powered By Blogger

onsdag 1 oktober 2014

Åskmoln. #bloggswe #sotenäskommun #habiliteringspedagog

Idag ska jag ge mig ut på jakt igen. Gårdagens byte blev relativt litet, men gott! Några riktigt fina kantareller fick jag med hem, tillsammans med några soppar. Trattisarna lyste med sin frånvaro, tyvärr. Skam den som ger sig, det är bara att speja vidare.

Jag blev uppringd av en RC (Regionchef) igår och ska på intervju på måndag nästa vecka. Tjoho!
Bara att bli kallad är en framgång, känner jag. Det har varit himla dystert sen vikariatet på NÄL tog slut. Få sökbara tjänster och ännu färre på rimligt avstånd. Men som sagt, skam den som ger sig!

Idag har min debattartikel gått i press och jag har redan fått reaktioner på den. Det känns bra!
Här kan du läsa den: Individuella lösningar krävs för unga med funktionsnedsättning i Fria Tidningen. Jag hoppas att kommunpolitikerna i Sotenäs tar del av den samt gör om och gör rätt.
Föräldragrupper kommer att startas och verka för att ungdomarnas situation förbättras.

Förr i världen kunde jag "skryta" med att Sotenäs kommun tog väl hand om barn med funktionsnedsättningar. Jag var på ett antal möten med andra föräldrar från andra kommuner, vilka fick slåss för skolskjuts, assistenter och specialpedagoger. Det slapp jag, för inställningen var en annan då. Man menade att det på sikt blir lägre samhällskostnader om man tog väl hand om dem som behöver mer stöd.

Antalet barn och unga har inte minskat på 20 år, tvärtom. Det blir fler och fler som har olika funktionshinder och givetvis ökar kostnaderna; men om man inte tar dem i form av resurser i skolan, boenden som funkar för unga vuxna och med insatser från ett boendestöd som har tid för var och en individ, är jag rädd för att det resulterar i ännu högre kostnad i längden.

Barnen och ungdomarna riskerar utanförskap, depression och ångest. Vad kostar inte det för samhället? För att passa in "nånstans" kanske de hamnar i sämre sällskap och utnyttjas för att de är impulsiva, naiva, godtrogna och just det, utanför... Det är inte för inte som många ungdomar med "bokstavsdiagnoser" hamnar i klammeri med lagen, vilket ökar kostnaden enormt för samhället.

Att ha ett tryggt och aktivt boende är viktigt för oss alla, varför satsas det inte på det i Sotenäs? Det har varit planer på ett sådant boende, men politikerna har stoppat det.
För att orka vara förälder till barn med funktionsnedsättning behöver man stöd och hjälp med att sy ihop vardagen för dem. När barnet blir vuxet minskar inte behovet, bara för att det flyttar hemifrån.

Tvärtom skulle jag påstå att det ökar, eftersom man går in i en fas i livet där barnet frigör sig från föräldrarna, som därmed inte längre har insyn i sitt barns vardag och liv. Barn som vill vara självständiga vänder sig inte till föräldrarna längre, men har fortfarande behov av stöd för att pussla ihop sin vardag för att kunna leva ett aktivt och fullödigt liv, utan kaos och ångest.

Habiliteringspedagoger spelar en stor roll i att skapa en fungerande struktur i vardagen för våra unga vuxna med funktionsnedsättning så dem ska man vara väldigt rädd om, anser jag. Det gör inte Sotenäs kommun. Istället ska personal i den dagliga verksamheten ta över ansvaret för  de unga vuxna med "utflyttad verksamhet", dvs dem som aldrig eller sällan befinner sig på Dagcentret.

Inget ont om personalen, de gör så himla mycket bra för sina brukare, men när ska de ha tid att sätta sig ner och diskutera problem som uppstår för och med ungdomarna? Jag blir inte klok på hur det är menat att fungera och inte får man någon information heller. Frustrationen sprutar ur öronen på mig nu. Fortsättning lär följa...

Jag är mer än frustrerad av brist på information från fackpampen också. Tror jag måste ta fram blåslampan igen.

Idag blir det kyckling till middag och troligen en risotto till den. Nu ska jag dra på mig kängorna och gå ut i skogen och andas djupt, är mest upprörd och förbannad, trots lite roliga händelser för egen del.
Ha en fin dag och ta hand om dig!


1 kommentar:

  1. Bra med artikeln! Man kan inte bara gnälla eller tro att politiker är tankeläsare - man måste göra sin röst hörd. Go for it!

    SvaraRadera