Dagens goda gärning är utförd och mannens bil är på verkstan Långtbortistan. Dessutom får han låna min Pärla under dagen, så att han får mat i magen. Detta innebär att jag kan ägna mig åt fönstertvätt och lite pyssel, istället för att handla och sånt. Det får vi göra tillsammans, när bilen är hämtad. Lite snopet är det att vi missar "öppet hus" på Poppels bryggeri ikväll.
Vi visste inte säkert om det skulle gå att få ihop med logistiken förrän det plötsligt var för sent och "fullt hus". Hoppas det blir tillfälle att besöka dem snart igen. Det är bara en fråga om tid innan mannen startar eget hemmabryggeri, så intresset är stort. Jag tycker ju också om öl och själva hantverket är roligt och lite pyssligt om man bygger utrustningen själv.
När mannen och jag var hos föräldrarna för en tid sedan, visade jag honom vad jag vill ha i julklapp. En morgonrock i plysch som liknar den mamma har. Eller en "hemmaklänning" för mys, kanske det snarare kan beskrivas som. Fast när jag tänker efter nu, när jag laddar för att tvätta fönster, vill jag nog hellre ha en sånhär.
Katten Compiz har en ny vana. En stunds trampande och liggande i knät på mig även om förmiddagarna. Om kvällarna har vi haft det så, ganska länge nu. Bra att han hoppade upp till mig, för då kom jag ihåg mitt löfte till mannen att ringa veterinären för katternas årliga vaccination. Förra året hade jag med tre katter dit. Attila var inte glad på mig, men det gick förhållandevis bra ändå.
Värre var det ju, att de upptäckte ett fel på hans hjärta. Jag hade märkt att något inte var som det skulle med honom, då han svimmat av några gånger. Bara en kort stund förvisso och sen var han som vanligt igen, men det var förstås nödvändigt att kolla upp detta. Vi fick börja medicinera honom också, för samma åkomma som Compiz har, men allvarligare.
Han svarade bra på medicinen och var nästan som vanligt igen. Vid återbesöket var veterinären försiktigt optimistisk och trodde att vi skulle få ha honom kvar ca 2-3 år. Så blev det inte, han gick bort mycket hastigt på nyårsdagen. Det blev så tomt och tyst efter den lille gaphalsen, men nu har Mayzan tagit över på ovanvåningen och håller oss sällskap i sängen.
Compiz stannar nere och gosar. Det räcker gott att breda ut sig i knät en stund och klappas, verkar han tycka. Brummar lite diskret och nöjt, tills han har fått nog. Då hoppar han över till soffan eller pallen och sover en stund. Jag börjar nog också bli gammal, för jag uppskattar det mer och mer. Förr blev jag mest irriterad och trodde jag kunde bestämma när det räckte.
Så fungerar det ju inte. Det är katten som bestämmer och vi tvåbenta får bara anpassa oss. Fast jag har allt fått lite pli och hyfs på dem, så lite har de tillåtit mig bestämma också...
Mannen fick bestämma mat idag och valde vinkokta musslor. Finns inget att invända mot där, så det är något vi hämtar hem i eftermiddag.
Det enda jag får bestämma idag är när jag ska ta mig i kragen och putsa fönster. Tror jag ska läsa klart GP först, bara. Lösa dagens ultrasvåra sudoku också förstås, men sen!
Ha en fin dag och start på helgen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar