Solen är tillbaka och det är mitt humör också. Det goda, alltså! Jag ska släpa med mig mannen ut i skogen, om han bara släpper taget om sin bok. Han fick överta "Sekreterarklubben" igår och han är som väntat, helt fast i den. Det är så roligt att vi har samma tycke och smak när det gäller böcker.
Också...
Trots sin sjukskrivning var han med på ett telefonmöte i morse. Det flaggades för det igår och mannen kunde relativt enkelt lista ut vad som skulle ske. En agent har fått nog och hoppar av samarbetet, vilket är tråkigt eftersom han är en av få som verkar veta vad han pysslar med och förstår sig på marknaden, samt kundernas behov.
Det där med att förstå kundernas behov och anpassa verksamheten till det verkar vara en svår sak. Fast är det egentligen inte. När jag jobbade på Nordby blev vi, av anledningar jag inte vill gå in på här, av med delar av sortimentet under en period. Vi löste det genom att vara lyhörda och anpassa oss till vad våra kunder ville ha, för att behålla och locka nya kunder.
Jag öppnade ett konto på HKC och tog hem produkter till försäljning utanför ordinarie sortiment. Visst var det tungrott och lite besvärligt i kassan, för att vi inte fick någon hjälp med användbara varunummer. Det tog nog ett halvår minst, innan någon förbarmade sig till att ge oss två "slasknummer", med olika momssatser.
Men kunderna var kvar och blev fler! Man måste vara flexibel och påhittig för att hålla på med försäljning. Stelbenthet och rigiditet finns fortfarande kvar i apotekssystemet till viss del, men sakta och säkert luckras det upp för att tillgodose kundernas behov av nya alternativa produkter.
En annan, inte oviktig sak är marknadsföring. Man måste synas, för att finnas. Vi annonserade extraerbjudanden i köpcentrets reklamblad som distribuerades till hushållen i Norge. "Det kan man inte göra, för det kostar pengar", ansågs det. Jag övertalade chefen att få testa till jul. Oj, vad vi sålde!
Sen var det inte snack om annat än att fortsätta annonsera inför påsk och semestern.
Vi gjorde egna "tilbud", utanför de ordinarie för just den apotekskedjan. Mellanrumstandborstar, Flux och Eucerin duscholja gick nästan jämt för "ta 3, betala för 2". Uppskattat? Oh, ja! Ju mer de tjänade på såna saker, desto mer andra grejer hamnade i kundkorgen, för att "belöna" sig. Tacksamma kunder är glada kunder som kommer tillbaka och butiken sålde mer än aldrig förr.
Nu vet jag inte hur det går för dem och jag struntar i vilket. Det tog en bra stund för mig att dels komma fram till beslutet att dra mig tillbaka, dels att släppa taget om min "baby", helt och hållet. Jag vet bara att innan jag blev arbetslös, hade försäljningssiffrorna dalat ordentligt. Stelbentheten trädde antagligen in i verksamheten igen och det tror jag inte uppskattades av norrmännen.
Ett av mina sista "uppdrag" där var att avbeställa vår reklamtid på en gigantisk storbildsskärm strax innan man kommer fram till Nordby, norrifrån. Där hade vi alltid våra bästa erbjudanden och folk frågade efter just dem, när de kom in till oss. Som sagt, det som syns, det finns och behövs oavsett om man vet det eller ej.
Så var den sagan slut och det är dags att röra på sig. Uti skogen ska vi gå, där kan det finnas sånt här: Lingonben
Ta hand om dig och var kreativ!
PS. Det blir strömming och potatismos idag, med lingon till mannen om han vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar