söndag 10 januari 2016

Ost är godis.

Halv nio ringde väckarklockan. Kvart över elva stod vi utanför Joe Farelli's och huttrade i väntan på att bli insläppta. Vårt sällskap var för litet för att få boka bord, så det gällde att vara på plats vid öppning och paxa ett bord alltså. Gott och mycket var det som hamnade i magen och trevligt sällskap som vanligt. Roligt att vi fortfarande träffas, så många år efter avslutade studier!

Vi väntar som sagt bebis. Det vill säga, det par som blev ett par efter en träff hemma hos mig första sommaren, ska bli föräldrar. Jag har haft det på känn en längre tid, men de har varit väldig hemliga tills alldeles nyligen och vi avslöjandet kom den briljanta idén upp om att träffas över en brunch. Det är inte så lätt att få tillfälle till sådant numera, men desto roligare när det blir av.

Mannen och jag tog en omväg hem efteråt, för jag behövde verkligen skaffa en ny almanacka. Jag vill ha en sådan som man bläddrar i och skriver, suddar och skriver om i. Kalla mig gärna gammaldags och omodern, men mobiler kan tappas, stjälas och sluta fungera helt plötsligt och oförklarligt. Ingen annan än jag har glädje av min almanacka, och skulle jag tappa den har jag en backup i köket.

Självklart har vi en almanacka där med. Så att mannen vet när han ska laga mat och ungefär vid vilken tid den bör vara färdig. Ganska ofta står det vad vi ska äta också. Det blir liksom lättare att planera vardagen då. Jag försöker få honom att skriva upp om han ska bort på något som jag själv inte ska vara med på, men då hans minne är mycket bättre än mitt, glömmer han bort det...

Hur menar hon nu, tänker du säkert. Jag skriver upp när och var jag ska jobba för annars kommer jag inte ihåg det. Jag skriver upp matförslag för veckan, för att vi ska kunna planera anskaffning av råvaror. Han vet vart han ska och när, så han tycker det är onödigt att skriva upp det. Men bara för att han sagt det till mig, betyder det inte att jag minns det en vecka senare. Eller en dag, för den delen.

Jag minns dock att vi kom överens om grönkålssoppa idag, men det vete tusan om vi orkar äta igen efter den där brunchen. Det får kanske räcka med lite ostar som mannen hämtade i Ostbutiken i fredags. De stänger för ombyggnad och hade utförsäljning. Disktömning istället för bartömning om man så vill. Till påsk ska ordningen vara återställd och butiken levererar godis igen.


Än så länge minns jag att mannen ska repa i morgon. Och enligt min almanacka ska jag jobba 8.30-19.00. Fasen också! Men den där soppan kan jag sno ihop innan jag sjunker ner i fåtöljen, tror jag. Kanske basen får hålla mig sällskap. Om jag orkar. Jag är så trött att hälften hade varit nog, och jag jobbar sex dagar denna vecka. Men jag älskar mitt jobb, så det gör inget.

Har ledigt söndag och måndag nästa vecka, så jag får vila ut då. Nu ska jag ta hand om tvätten, planera matlistan med mannen och blänga på dumburken tills det är dags att krama kudden.
Ha en skön och vilsam söndagskväll och var rädd om dig och din omgivning!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar