Powered By Blogger

torsdag 19 maj 2016

Kattflyt(t).

Jag gick av mitt pass idag och då är det ljuvligt att komma hem till detta:



Självklart har jag fått middag alla andra dagar också, men grillat är ändå extra trevligt. Då känns det ledigt på riktigt. Hur det blir med mat de närmaste dagarna får vädret och platsen avgöra.

Tre lediga dagar för mig, mannen har två, så vi får se hur vi gör. Vi har beslutat oss för att ta med katterna om eller när vi åker norrut. Det kanske går bättre än man tror och det är definitivt värt ett försök i alla fall. Det vore fint och är nog ganska nödvändigt att komma bort ifrån väggarna lite oftare och framförallt under mindre stressade former.

Jag är glad för att jag inte är i samma sits som en "kändis", som kom in på apoteket igår, är. Fästinghalsband till två hundar och två katter, för att "annars glömmer vi att fylla på med Frontline, så som vi flyger och far". Det fanns uppenbarligen hund- och kattvakter att tillgå, men kanske inte viljan att överlåta den detaljen till dem. Eller om det var fästingarna...

Trodde människan var större till växten, det ser så ut på TV åtminstone. Men det är väl en teknisk fråga antar jag. Grodperspektiv är effektivt när någon eller något ska se större ut. Jag minns så väl min besvikelse när jag vid elva års ålder återvände till det hus jag tillbringade större delen av mina första åtta år i. I mitt minne var huset stort, jättestort. Det var det inte, alls.

På den tiden fanns det inte fästingar, de var sällsynta och inget att vara orolig för. Katter fanns det gott om på gården och familjen hade också en hund som, såvitt jag minns det, var min bästa kompis. Jag är uppväxt med hundar och hundar. Missförstå mig rätt, jag var väldigt trött redan som barn och använde en och annan hund som huvudkudde för middagsluren.

De vaktade mig och skyddade mig mot individer som inte ingick i flocken har jag fått berättat för mig och nåde den som försökte gulla med Tössongen utan tillstånd. När föräldrarna eller morföräldrarna sa att det var lugnt lät de besökarna komma närmare och hälsa, dock under uppsikt. Det är kanske inte konstigt att jag kallar mig hundmänniska, snarare än kattmänniska.

Jag älskar våra katter, och har ingen önskan att skaffa hund. Det vore som att skaffa barn igen och det har jag ingen som helst lust med. En hund är lättare att uppfostra än en katt, men till och med det är möjligt. Katter sover minst 2/3 av dygnet, men de behöver mat, vatten, gå ut eller på lådan, vilken måste tömmas. Alltså krävs det lite passning även av dem.

Därav försöket att ta med dem när vi åker till sommarstugan, för att inte vara tvungna att återvända redan efter en natt. Lite semester och avkoppling behöver även tvåbeningar, inte bara lata katter. Just nu skulle jag kunna tänka mig sova en hel dag av mina tre lediga, men jag nöjer mig med lite sovmorgon. Eller mycket. Och jag vet att en katt kommer att hålla mig sällskap...

Sov gott och sköt om dig!





















1 kommentar: