Jobbsök i kvadrat. #Blogg100

040.
Det blir en spännande dag idag! Ovanlig, om inte annat.

Jag får besök av en riktig sångfågel. Vi ska peppa varann i jobbsökandet. Hjälpas åt att tänka "utanför boxen" som det heter. Det kan ju bli hur bra som helst!

Min fackpamp har äntligen fått tummen ur och ska kalla till förhandling, då det finns "vissa oklarheter i samband med din uppsägning". Nähä?! Synd bara att det skulle ta ett halvår att inse det.

Mina olyckssystrar och jag ska träffa en HR-människa i eftermiddag. Jo, de har äntligen insett att det finns skäl att lyssna på oss. Eller så har de insett att det inte går att dra ut på allt, tills vi tröttnar och ger upp.
Kanske har de insett att vi inte är bittra och traumatiserade; att vi faktiskt vill att andra ska slippa råka ut för samma saker på grund av att kompetensen brister i många led.
Det ska bli väldigt intressant att delta i detta möte, även om det inte kommer att handla så mycket om mitt ärende. Jag har varit så involverad i hela processen och lider med A och A.
Är för deras skull lite hämndlysten, men det pratar vi inte så högt om, tycker jag...

För egen del hoppas jag snart få besked om förhandlingen. Undrar om jag kallas? Det kanske inte är kutymen i mitt fack heller? Jag finner det mycket märkligt att så har varit fallet med de som hittills har förhandlat å våra vägnar. Hur ska man veta vilka förutsättningar som gäller om man inte vet vem man förhandlar för?
Då har mina vänner ett förbund med bättre inställning, anser jag. Även om vi själva har mer terrier-egenskaper än en viss facklig representant påstår sig ha.

Middagen idag får mannen ta hand om. Jag lånar ut köket med varm hand. Men bara idag...

Ha en fin dag och stå på dig! Och ta hand om dig, som vanligt!